Lokalt utvecklingsavtal för Göteborg – myndighetsremiss (N2001/8067/STO)

BO anser att upprättande och revidering av utvecklingsavtal med kommunerna bör innehålla tydliga och långtgående krav och kriterier för barn- och ungdomsinsatser.

Storstadsdelegationen har önskat Barnombudsmannens (BO:s) synpunkter och kommentarer på de tecknade lokala utvecklingsavtalet mellan staten och Göteborgs kommun enligt nedan angivna frågeställningar. BO beklagar den uppkomna förseningen av svaret men vill betona att BO nära vill följa utvecklingen i dessa områden eftersom de oftast är mycket barntäta och att barnen här har speciella behov. BO har också följt Storstadsdelegationen i dess viktiga arbete inte minst för barn och unga i de berörda områdena. Storstadspropositionen betonade starkt att barn och ungdomar skulle fokuseras och prioriteras i arbetet med storstadspolitiken. BO anser därför att upprättande och revidering av utvecklingsavtal med kommunerna bör innehålla tydliga och långtgående krav och kriterier för barn- och ungdomsinsatser.

I missivet ställs fyra särskilda frågor.

1. Vilka frågor inom Barnombudsmannens kompetensområde anser BO särskilt bör tagas upp till revideringsdialog med kommunen?

Hur har barnens situation fokuserats? Hur har kartläggningen av barn och unga, deras behov och situation genomförts? Vad har framkommit i samband med inventeringen? Vilka problem finns och hur har man angripit dem? Hur har barn och unga varit delaktiga i processen?

Framöver skulle BO tillsammans med Storstadsdelegationen kunna utforma ett antal krav och frågeställningar som kan användas i revideringarna av avtalen och som kommentarer till åtgärdsplanerna.

BO anser i likhet med storstadsdelegationen att storstadsarbetet bör syfta till att på lång sikt förändra strukturer, att förändringsarbetet bör vara sektorsövergripande och att samverkan mellan olika aktörer inom ett område bör utvecklas. BO har ändå valt att föra in olika exempel på konkreta insatser som vi vill lyfta fram under olika rubriker.

Delaktighet och inflytande
BO anser att garantier för att barns och ungas reella inflytande i samhällsplaneringen i det egna närområdet och i frågor som rör dem själva måste in i avtalet. Både FN:s konvention om barnets rättigheter (Barnkonventionen) och Plan- och bygglagen ställer krav på samråd med berörda medborgare oavsett ålder. Enligt BO:s mening är det självklart att åtgärder måste vidtas vid tidig ålder för att barn i utsatta områden ska få reella möjligheter till inflytande, delaktighet och förståelse för det svenska samhället. Barns och ungas inflytande berör samtliga nivåer i samhället. Det handlar om inflytande på ett nationellt plan såväl som över lokala och regionala beslutsprocesser och om inflytande över de verksamheter som barn och ungdomar brukar. Barnkonventionen ger barn och unga en rätt att uttrycka sina åsikter i samtliga dessa avseenden.

Förskolan
Vidare anser BO att tydliga satsningar på förskolan, särskilt den öppna förskolan och språkförskolan måste göras. Det bör stå klart att barn till arbetslösa kommer att få rätt till barnomsorgsplats. Uppsökande verksamhet med information till föräldrar om denna rättighet måste ges. BO menar att ett av de viktigaste verktygen för delaktighet, inflytande och makt är tillgång till det språk som används i samhället. Dessutom är självkänsla, kunskap och trygghet av avgörande betydelse för individens förmåga och möjlighet att påverka och medverka i beslutsfattande kring sin egen vardag, i organisationer och samhälle. Ett barn med utländsk bakgrund som redan i förskoleåldern blir delaktig i det svenska samhället, blir aktivt tvåspråkig, och får sin sociala situation tryggad, har större chans att växa upp till en person med likvärdiga förutsättningar med ett barn med svensk bakgrund.

Skolan
Skolorna i området måste ge utrymme både för modersmålsundervisning och svenska 2. Denna undervisning får dock inte inkräkta på den ordinarie undervisningen. BO anser att om adekvata insatser vidtas och resurser tillförs verksamheter som gynnar invandrarbarnens socialisation och delaktighet, kan risken för socialt utanförskap minska och marginalisering även högre upp i åldrarna avta. Skolan måste spela en viktig roll för barns och ungas möjligheter att delta i såväl frågor som rör skolan som i övriga kommunala frågor som rör dem. Ett sätt för beslutsfattarna att öka barns och ungdomars reella möjligheter till inflytande i det övriga samhället är att låta elever bli en ”remissinstans” i de kommunala frågor som rör barn och unga. Eleverna kan representeras av sina elevråd men även av kommunala barn- och ungdomsråd/parlament. Deltagandet från elevernas sida ska självklart vara frivilligt. Deras arbete med en remiss borde även gå att integrera i den ordinarie undervisningen. Några exempel på frågor som berör barn och ungdomar och där BO anser det självklart att barn och ungdomar ska ha ett reellt inflytande är bostadsplanering, trafikmiljö, den kommunala skolplanen och fritidsfrågor.

Introduktion vid bosättning i kommunen
Vid den kommunala introduktionen för nyinvandrade har BO tidigare föreslagit att:
- Introduktionsutbildningen även ska innehålla information om den svenska synen på barn. Barn i Sverige betraktas som självständiga individer med egna rättigheter, som manifesteras i svensk lag och FN:s konvention om barnets rättigheter. Även samhällets syn på jämställdhet och att flickor och pojkar ska behandlas likvärdigt bör finnas med i introduktionsutbildningen för vuxna. För barn och unga bör motsvarande information finnas inom ramen för läroplanen för de olika skolstadierna.
- Asylsökande personer ska redan under den tid de väntar på besked om uppehållstillstånd få del av den ovan beskrivna informationen samt introduktion i svenska språket.
- En individuell introduktionsplan upprättas för varje enskilt barn vid kommunplacering. Planen bör upprättas tillsammans med barnet och dess föräldrar. Planerna bör ge en helhetssyn på barnets situation och ske sektorsövergripande. Frågor som bör beaktas är t.ex. barnets hälsa, utvecklingsnivå och sociala situation. Vid upprättandet av de individuella introduktionsplanerna bör kommunerna samarbeta med barnen och deras föräldrar. Man bör även eftersträva tvärsektoriellt samarbete mellan olika kommunala och landstingskommunala verksamheter för introduktion av invandrarbarnen
- Modersmålsundervisning och svenska som andraspråk garanteras barn med annat hemspråk än svenska i förskola och skola.

BO anser att dessa förslag bör beaktas vid revideringen av avtalen med utsatta områden, då många nyinvandrade initialt bosätter sig här.

Barnhälsovården
Barnhälsovården har en central funktion för samhällets kontakter med barn och föräldrar. Barnhälsovården möter alla barn i området och har en fundamental betydelse för informationsöverföring mellan samhället och föräldrar med barn i förskoleåldern. I barnavårdscentralens föräldrautbildning bör förutom nutrition och utvecklingskunskap även ovan nämnd information om svensk samhälls- och barnsyn samt barns rättigheter enligt barnkonventionen finnas med.

Fritiden
När det gäller barns och ungas fritid anser BO det självklart att de som direkt berörs ska ha möjlighet att utöva ett reellt inflytande. Det är även oerhört viktigt att idrottsrörelsen får fortsatt stöd i sin satsning på att nå ut till barn i utsatta bostadsområden med sina erbjudanden om aktiviteter. BO anser att denna satsning för integration bör vidgas och även omfatta andra ungdomsorganisationer. Att känna gemenskap i en förening kan ge många barn och ungdomar den trygghet och självkänsla de behöver för att våga hävda sina rättigheter i olika situationer. BO vill understryka vikten av verksamheter där barn och ungdomar med olika bakgrunder och förutsättningar möts. Det leder till en ökad förståelse för andra människors behov och situation.

BO vill särskilt understryka vikten av utrymmen för barn och unga på den fritid då de inte är indragna i organiserade verksamheter. Tillgång till bemannade fritidsgårdar på eftermiddagar och kvällar både för flickor och pojkar i olika åldrar måste tillgodoses fullt ut. Särskilda olyckssäkra ”ungdomshus” för unga där de kan ha samkväm eller fester bör finnas. Barn och unga behöver även fria och säkra ytor utomhus. Bemannad parklek och säkra lekplatser bör finnas tillgängliga och upprustas vid behov.

Andra verksamheter
Socialtjänsten och barn- och ungdomspsykiatrin bör finnas tillgängliga i området och gärna ha gedigen kulturkompetens. Ungdomsmottagningar bör finnas lätt tillgängliga för tonåringar. S.k. familjecentraler är en utmärkt form för samverkan mellan de olika kommunala och landstingskommunala verksamheterna. De är dessutom lättare för barn och familjer att söka verksamheter i lokaler som inte är stigmatiserande.


2. Vilka möjligheter till samverkan med kommunen samt med andra myndigheter ser BO i anledning av det lokala utvecklingsavtalet?

BO anser att samverkan med Ungdomsstyrelsen, Folkhälsoinstitutet, Boverket, Statens Kulturråd, Integrationsverket, Migrationsverket med flera bör stärkas. BO har ett sådant myndighetsnätverk som träffas ca fyra gånger per år. Där bör en diskussion kring Storstadsdelegationens satsningar för barn och unga kunna föras. BO är inte dimensionerat för att aktivt följa samtliga områden men kan tänka sig att vara en mer aktiv partner och medverka i utvecklingen inom någon av de utvalda stadsdelarna.

3. Vilka verktyg ser BO som nödvändiga i det storstadspolitiska arbetet?

Barnkonventionen är ett centralt verktyg när det gäller barn och unga. BO:s nationella strategi för genomförandet av barnkonventionen utbildar kommuner och landsting i barnkonventionen och hur den ska genomsyra beslutsfattande och praxis på lokal nivå. Detta arbete skulle också kunna användas mer direkt i arbetet med den nationella storstadspolitiken. De grundläggande principer som finns i barnkonventionens artiklar 2, 3, 6 och 12 ska genomsyra alla beslut och verksamheter där barn berörs. De handlar om förbud mot diskriminering, att ”barnets bästa” alltid ska beaktas vid alla åtgärder som rör barn, rätt till liv, överlevnad och utveckling samt rätt att få komma till tals och bli respekterad.

4. Vilka övriga synpunkter önskar BO framföra inför revideringsprocessen?

Vid genomgång av det lokala utvecklingsavtalet för Göteborg önskar BO förstärka skrivningen om barn och unga på följande punkter:

- Punkten 2 Mål, Övergripande mål för det lokala utvecklingsarbetet, under Nationella mål kompletteras med ytterligare en punkt:
Att ge barn och unga en likvärdig uppväxt oavsett var i Sverige de är bosatta

- Punkten 2 Målområde: Lokalt utvecklingsarbete - demokratisk delaktighet, trygghet och trivsel samt förbättrad folkhälsa, under Kommunala mål kompletteras sist i stycket med meningen:
En god utveckling av fritidsverksamheten tillgodoses.

- Punkten 3. Stadens åtagande, b) måluppfyllelse och lokala åtgärdsplaner, andra stycket efter första meningen:
För barn och unga ska särskilt beaktas FN:s konvention om barnets rättigheter
Kommentar till tillägget: Här kan diskuteras hur BO:s erfarenheter av information och utbildning i kommuner, landsting och myndigheter kan nyttiggöras även i detta sammanhang. Det är delvis en finansieringsfråga men också en resursfråga, hur långt BO:s åtagande kan sträcka sig.

Föredragande i detta ärende har varit Lisbeth Thurnell.

Lena Nyberg
Barnombudsman

Kjell Gustafsson
Kanslichef