Uppehållstillstånd för asylsökande – tidsåtgång, kostnader, reformarbete, Rapport 2001/02:6 (Dnr 2000:116 (4))

Asylsökande barn som tvingas leva länge i väntan på besked om sin framtid mår mycket dåligt av ovissheten. Därför anser BO att förslag som kan effektivisera utredningarna och korta handläggningstiderna är nödvändiga åtgärder.

Inledning
Barnombudsmannen (BO) välkomnar initiativet från Riksdagens Revisorer (Revisorerna) att se över asylprocessen med avseende på handläggningstid m.m.

BO väljer att i första hand kommentera de effekter analysen och förslagen har för asylsökande barn och unga.

BO har tidigare diskuterat kvalitén och rättssäkerheten i utredningar och beslut kring asylsökande barn. Barn som tvingas leva länge i väntan på besked om sin framtid mår mycket dåligt av ovissheten. Därför anser vi att förslag som kan effektivisera utredningarna och korta handläggningstiderna är nödvändiga åtgärder.

Enligt 1 a § 11 kapitlet utlänningslagen ska barn höras i asylprocessen. BO anser att barn måste få betydligt mer tid än vuxna för att kunna berätta om sitt förflutna och sin nuvarande situation. För barn behövs kanske en serie möten för att de ska våga berätta hela sin historia. Detta måste få ta den tid som är nödvändig. Enligt Revisorerna är det dock inte den faktiska handläggningen och utredningen som leder till långa väntetider.

Kap. 7.4 Möjliga orsaker till långa väntetider
Revisorerna räknar upp tolv skäl för långa väntetider. Orsak nummer två är Trovärdighetsproblem .
BO delar Revisorernas uppfattning att det ofta är svårt att med utgångspunkt i de uppgifter som finns i akterna förstå handläggarnas problem med de asylsökandes trovärdighet. BO menar att den människosyn som kommer till uttryck i att ständigt misstänka att människor ljuger, är märklig. När det gäller barn och unga och deras berättelser behövs en särskild kompetens hos handläggarna om barn och barns sätt att kommunicera. Migrationsverket genomför för närvarande ett mycket ambitiöst utbildningsprogram för att stärka just denna kompetens.

Osäker landinformation och politisk oklarhet är det femte skälet för lång handläggningstid.
BO anser att det är mycket olyckligt att den länderbedömning som görs av svenska myndigheter ofta skiljer sig starkt från de asylsökandes uppfattning om det land de kommer ifrån. BO menar att länderbedömningen bör bygga på en relativt kontinuerlig beskrivning från ambassader och konsulat. BO menar också att frivilligorganisationer, som verkar i respektive land borde anlitas vid bedömningen av den aktuella situationen. Röda Korset och Rädda Barnen och många andra hjälporganisationer ska, enligt BO, vara självklara som informanter vid beskrivningen av länder och regioner och vilken ställning olika grupper har i ett land.

Tidsbegränsade uppehållstillstånd bör enligt BO om möjligt undvikas för barn och unga.
En barndom går inte i repris och den är inte så lång att den ska behöva tillbringas i ovisshet om en begriplig framtid.

Kap. 7.5 Tidsanalyser
Revisorerna konstaterar att två tredjedelar eller mer av tidsåtgången av ett ärende utgörs av passiv tid. Det är tid som inte kan förklaras av själva ärendehanteringen. Handläggningen av ett asylärende kan pågå i flera år. BO finner detta inhumant och fullständigt oacceptabelt för de asylsökande barnen. Den osäkra och otrygga och på många sätt rent miserabla situation som flyktingbarn lever i måste självklart kortas. BO anser också att asylmottagandet och Lagen om mottagande av asylsökande (LMA) bör ses över i syfte att förbättra flyktingbarnens situation i Sverige.

11.1 Tidsåtgången
Revisorerna nämner den vilande frågan om ny instans- och processordning i asylärenden. Riksdagen har i dagarna uppmanat regeringen att lämna en proposition om en ny processordning, som ligger i linje med det huvudförslag som Kommittén om ny instans- och processordning (NIPU) lämnade i sitt slutbetänkande. I BO:s yttrande över betänkandet skrev BO att det är omöjligt att ta ställning till frågan om hur en ny processordning ska se ut då konsekvenserna för barn, en tredjedel av de berörda, inte analyserats. Regeringen bör därför tillse att utredningen kompletteras med en redovisning av vilka effekter förslagen har för barn och vilka särskilda åtgärder som krävs för att tillgodose barnets behov och rättigheter i den nya processordningen.

11.3 En förbättrad asylprocess
Revisorerna föreslår att systemet med samordnade ambassadförfrågningar och särskilda migrationstjänstemän vid utlandsmyndigheter bör utvärderas. BO vill återigen understryka vikten av att det nuvarande systemet för länderbedömning blir bättre. Frivilligorganisationerna bör regelmässigt få möjlighet att bidra med information från fältet.

Revisorerna föreslår att Migrationsverket ska genomföra en förnyad utvärdering av kvalitén och bemötandet i utredningssamtalen. BO stöder förslaget och ser det som särskilt angeläget att samtalen med barn omgärdas av särskilda kvalitetskriterier.

Revisorerna föreslår vidare ett antal administrativa åtgärder för att kvalitetssäkra asylprocessen.
BO stöder förslagen men vill återigen understryka vikten av att särskilt uppmärksamma hanteringen av de asylsökande barnen och ungdomarna. Bra metoder för att bedöma och bemöta barns och ungas behov och rättigheter bör utvecklas ytterligare.

Föredragande i detta ärende har varit Lisbeth Thurnell.

Lena Nyberg
Barnombudsman   

Charlotte Lenman
Ansvarig jurist