Departementspromemorian Ds 2000:51 Behandling av ofrivillig barnlöshet

Barnombudsmannen (BO) avstyrker förslaget att in-vitro-fertilisering (IVF) eller provrörsbefruktning som metoden också kallas får utföras med kvinnans egna ägg och donerade spermier eller med donerade ägg och mannens spermier.

En färsk studie visar att en stor del av de barn som fötts efter givarinsemination antagligen aldrig kommer att få kunskap om sitt ursprung. BO anser att barnets rätt till sitt ursprung måste respekteras vid givarinsemination, innan verksamheten utvidgas till att även omfatta IVF med donerade ägg eller donerade spermier.

Sammanfattning
Barnombudsmannen (BO) avstyrker förslaget att in-vitro-fertilisering (IVF) eller provrörsbefruktning som metoden också kallas får utföras med kvinnans egna ägg och donerade spermier eller med donerade ägg och mannens spermier. En färsk studie 1) visar att en stor del av de barn som fötts efter givarinsemination antagligen aldrig kommer att få kunskap om sitt ursprung. BO anser att barnets rätt till sitt ursprung måste respekteras vid givarinsemination, innan verksamheten utvidgas till att även omfatta IVF med donerade ägg eller donerade spermier. BO föreslår därför att det i föräldrabalken (FB) och i lag (1984:1140) om insemination (inseminationslagen) anges att barnets fader är den som har donerat sperma. BO föreslår vidare att det bör göras en ändring i lag (1990:1536) om folkbokföringsregister (folkbokföringsregisterlagen)som innebär att donatorn uppges som barnets biologiske fader.

Det är viktigt att påverka attityderna hos de blivande föräldrarna. De bör få information om vikten av att berätta för barnet om sitt ursprung. Det kan förslagsvis ske i form av utbildning liknande den adoptivföräldrar får. Det bör även initieras forskning om psykologiska och sociala förhållanden för barn som tillkommit via givarinsemination och alltså föds i en familj där de saknar genetiskt samband med den ena föräldern.

BO tillstyrker övriga förslag med undantag för förslagen under 6.5.2 och 7 där BO inte har några synpunkter. BO föreslår att det måste initieras långtidsuppföljningar av barn födda efter IVF-behandling eftersom det råder brist på sådana.


Allmänt
BO anser att förslaget om att ytterligare utvidga provrörsbefruktning till att omfatta även sperma eller äggdonation står i stark kontrast till det barnperspektiv som Sverige åtagit sig att följa genom barnkonventionen. Förslaget åsidosätter ett barns fundamentala och existentiella behov av att kunna få tillgång till sitt ursprung och sin identitet. BO anser inte att utredningen utgått från principen om barnets bästa och barnets rätt till sitt ursprung utan att den istället har fokuserat på vuxnas behov och intresse. BO anser vidare att det saknas en redogörelse för relevanta artiklar i barnkonventionen och en barnkonsekvensanalys av förslaget.


5 Insemination
BO tillstyrker förslaget att sperma från avliden donator inte ska få användas vid insemination. BO vill vidare anföra följande angående givarinsemination.

I artikel 7 punkt 1 i barnkonventionen behandlas barnets rätt att så långt det är möjligt få vetskap om sina föräldrar. I Sverige har ett barn som tillkommit genom donatorinsemination rätt enligt inseminationslagen att få kunskap om den biologiske faderns identitet genom de uppgifter som finns i sjukhusets journal. Trots att barnet har denna rättighet antecknas inte donatorn som barnets biologiske fader i folkbokföringen. Idag är det i stället den gifte eller sammanboende mannen som folkbokförs. Den ofullständiga uppgiften i folkbokföringen får konsekvenser inte bara när barnet försöker ta reda på sin identitet utan även vid medicinsk forskning och släktforskning. När det gäller adoption innehåller folkbokföringen uppgifter om adoptionen.

Den nuvarande lagstiftningen undviker att ta ställning till den biologiske faderns roll och har sin utgångspunkt i att skydda de vuxnas intressen. En direkt konsekvens av detta blir att barnets självklara rätt att få vetskap om sitt ursprung riskerar att åsidosättas, vilket strider mot innehållet i barnkonventionens artikel 7.

En förutsättning för att ett barn idag ska kunna få information om sitt ursprung är att föräldrarna informerar barnet om hur det tillkommit. Tyvärr visar en färsk studie att de flesta föräldrarna inte berättat för barnet om dess ursprung.

I ovan nämnda rapport av Socialstyrelsen presenterades resultatet av en undersökning om barn som fötts efter givarinsemination. Föräldrarna tillfrågades om vad barnen visste om sitt ursprung. Cirka 10 procent av föräldrarna uppgav att de redan hade berättat för barnen att de tillkommit genom givarinsemination. Ytterligare ca 40 procent sade att de hade för avsikt att berätta framöver. En femtedel sade att de inte skulle berätta och lika många hade inte tagit ställning till hur de skulle göra i framtiden. Drygt hälften av dem som inte har valt att tala om för barnet om donatorinseminationen har berättat det för någon annan person. Det är mycket allvarligt eftersom barnet då riskerar att få höra sanningen om hur det tillkommit av någon annan. Såsom även utredningen konstaterat kommer en stor del av barnen som har fötts efter givarinsemination antagligen aldrig att få kunskap om sitt ursprung.

Med anledning av detta föreslår BO följande:
*Det bör i FB och i inseminationslagen anges att barnets fader är den som har donerat sperma.
*Det bör göras en ändring i folkbokföringsregisterlagen som innebär att donatorn uppges som barnets biologiske fader.
* Det är viktigt att påverka attityderna hos de blivande föräldrarna. De bör få information om vikten av att berätta för barnet om sitt ursprung. Det kan förslagsvis ske i form av utbildning liknande den adoptivföräldrar får. Barnböcker kan delas ut till föräldrarna för att underlätta att berätta för barnet på ett tidigt stadium.
* Det bör även initieras forskning om psykologiska och sociala förhållanden för barn som tillkommit via givarinsemination och alltså föds i en familj där de saknar genetiskt samband med den ena föräldern.


6.1 Risker med IVF-behandling
BO instämmer i förslaget att Socialstyrelsen bör meddela särskilda föreskrifter med innebörd att endast ett befruktat ägg, i undantagsfall två förs in i kvinnan. Eftersom flerbörder innebär en väl dokumenterad riskökning för sjukdom och skador på de väntade barnen. BO anser även att det måste initieras långtidsuppföljningar av barn födda efter IVF- behandling. Det råder brist på sådana studier i dagsläget.

6.3 IVF med donerade ägg eller donerade spermier
BO avstyrker förslaget att IVF-behandling får utföras med kvinnas egna ägg och donerade spermier eller med donerade ägg och mannens spermier. BO anser att barnets rätt till sitt ursprung måste respekteras vid givarinsemination, innan verksamheten utvidgas till att även omfatta IVF med donerade ägg eller donerade spermier, se förslag till ändringar under punkt 5 Insemination. BO anser därför att det är anmärkningsvärt att utredningen föreslår att ytterligare utvidga verksamheten när en färsk studie visar att en stor del av barnen som har fötts efter givarinsemination antagligen aldrig kommer att få kunskap om sitt ursprung. Den visar vidare drygt hälften av dem som inte har valt att tala om för barnet om donatorinseminationen har berättat det för någon annan person. Det är mycket allvarligt eftersom barnet då riskerar att få höra sanningen av någon annan.

I detta ärende har handläggaren Concetta Taliercio varit föredragande.

Kjell Gustafsson
Vikarierande Barnombudsman

Charlotte Lenman
Ansvarig jurist

1) I Socialstyrelsens rapport (SoS 2000:6) presenterades resultatet av en undersökning om barn som fötts efter givarinsemination.