Betänkandet (SOU 2001:48) ”Att vara med på riktigt – demokratiutveckling i kommuner och landsting” (Ju2001/4387/D)

För att artikel 12 i FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) ska kunna förverkligas krävs ett förändrat synsätt på barn och ungdomar i samhället. Ett barnperspektiv måste läggas på alla myndighetsbeslut som rör barn. Ansvaret för att hitta metoder som bidrar till barns och ungas delaktighet vilar på de beslutsfattande myndigheterna och institutionerna.

I allt arbete för att öka barns och ungdomars reella inflytande måste särskilda ansträngningar göras för att även nå ut till barn och ungdomar med funktionshinder. För ett reellt inflytande krävs tillgänglighet, såväl fysisk som språklig. Detta innebär bland annat att information och läromedel måste vara anpassat så att det blir tillgängligt för alla barn och ungdomar. Skolor och andra offentliga lokaler måste byggas på så sätt att de blir fysiskt tillgängliga för barn och unga med funktionshinder. Först då blir deltagande i politiska val och andra samhälleliga aktiviteter möjliga i praktiken.

Enligt BO:s mening är det självklart att åtgärder måste vidtas vid tidig ålder för att barn med invandrarbakgrund ska få reella möjligheter till inflytande, delaktighet och förståelse för det svenska samhället. Ett barn med utländsk bakgrund som redan i förskoleåldern blir delaktig i det svenska samhället, blir aktivt tvåspråkig, och får sin sociala situation tryggad, har större chans att växa upp till en person med likvärdiga förutsättningar med ett barn med svensk bakgrund. BO anser att om adekvata insatser vidtas och resurser tillförs verksamheter som gynnar invandrarbarnens socialisation och delaktighet, kan det minska risken för socialt utanförskap och marginalisering även högre upp i åldrarna.

Barns och ungas inflytande berör samtliga nivåer i samhället. Det handlar om inflytande på ett nationellt plan såväl som över lokala och regional beslutsprocesser och om inflytande över de verksamheter som barn och ungdomar brukar. Barnkonventionen ger barn och unga en rätt att uttrycka sina åsikter i samtliga dessa avseenden.


Inledning

Barnombudsmannen (BO) har koncentrerat sig på de kapitel som BO anser relevanta när det gäller barns och ungas rättigheter. BO:s remissvar berör således kapitlen 9, 10, 11 och 16.

Barnombudsmannen finner kommitténs betänkande välvilligt vad gäller barns och ungdomars inflytande men anser att det saknar konkreta förslag på hur barns och ungdomars formella och reella inflytande i samhället ska öka. Betänkandet kommer inte att leda till några reella förändringar när det gäller barns och ungas inflytande.

BO finner det anmärkningsvärt att kommundemokratikommittén i stort sätt utelämnat barn under 14 år i betänkandet. Som utredningen själv konstaterar har barnkonventionen ingen nedre åldersgräns utan är tillämplig på alla barn och unga upp till 18 år.

BO anser att utredningen har valt att hårt kategorisera grupper av personer på ett sätt som BO finner olämpligt. I gruppen barn och unga ingår även barn med funktionshinder och barn med utländsk bakgrund. Dessa barn och unga är dock först och främst just barn och unga, inte funktionshindrade eller personer med utländsk bakgrund. Med denna slags kategorisering riskerar utredningen att fokuserar på skillnader och därmed ytterligare bidra till utanförskap istället för att påvisa likheter och på så vis bidra till delaktighet.

För att upprätthålla demokratin måste vi alla bekämpa utanförskapet. BO anser att resurser måste satsas på att ge alla barn och unga möjlighet till delaktighet i samhället. BO vill understryka att det är av yttersta vikt att icke-diskrimineringsprincipen i barnkonventionens artikel 2 genomsyrar allt arbete avseende barns och ungas rättigheter i samhället. Artikeln har en dubbel dimension; barn får inte diskrimineras i förhållande till vuxna och barn får heller inte diskrimineras i förhållande till andra barn. Där det behövs måste särskilda åtgärder vidtas, på grund av t.ex. barnets eller dess föräldrars etniska tillhörighet, sociala bakgrund eller funktionshinder, för att förverkliga barns och ungas rätt till att delta. Alla barn och unga, oavsett deras eller föräldrarnas kön, etniska tillhörighet, sociala ursprung, funktionshinder eller ställning i övrigt ska ingå i skolans verksamhet och i samhället i övrigt på lika villkor. Detta är en viktig del i utvecklingen mot ett aktivt deltagande och bidrar till fostran i demokratins moraliska värden som solidaritet och empati.

Skolan får inte bara vara en institution som lär ut demokrati, moral och kritiskt tänkande på ett teoretiskt plan utan den måste vara en demokratisk arena; eleverna måste få uppleva demokrati i praktiken. BO anser därför att arbetet med att utveckla elevdemokratin och elevinflytande i våra grundskolor och gymnasier är oerhört viktigt och måste prioriteras. Ett viktigt steg i det arbetet är att stärka elevrådens roll, bland annat med ett ökat inflytande över skolans styrmedel och information.

Skolan måste spela en viktig roll för barns och ungas möjligheter att delta i såväl frågor som rör skolan som i övriga kommunala frågor som rör dem. Ett sätt för beslutsfattarna att öka barns och ungdomars reella möjligheter till inflytande i det övriga samhället är att låta elever bli en ”remissinstans” i de kommunala frågor som rör barn och unga. Eleverna kan representeras av sina elevråd men även av kommunala barn- och ungdomsråd/parlament. Deltagandet från elevernas sida ska självklart vara frivilligt. Deras arbete med en remiss borde även gå att integrera i den ordinarie undervisningen. Några exempel på frågor som berör barn och ungdomar och där BO anser det självklart att barn och ungdomar ska ha ett reellt inflytande är bostadsplanering, trafikmiljö, den kommunala skolplanen och fritidsfrågor.

Av de ovan nämnda områdena berörs inte fritidsfrågor i kommitténs betänkande. När det gäller fritidsfrågor som rör barn och ungdomar anser BO det självklart att de som direkt berörs ska ha möjlighet att utöva ett reellt inflytande. Det är även oerhört viktigt att idrottsrörelsen får fortsatt stöd i sin satsning på att nå ut till barn med utländsk bakgrund och barn med funktionshinder med sina erbjudanden om aktiviteter. BO anser att denna satsning för integration bör vidgas och även omfatta andra ungdomsorganisationer. Att känna gemenskap i ett förening kan ge många barn och ungdomar den trygghet och självkänsla de behöver för att våga hävda sina rättigheter i olika situationer. BO vill understryka vikten av verksamheter där barn och ungdomar med olika bakgrunder och förutsättningar möts. Det leder till en ökad förståelse för andra människors behov och situation.


9 Personer med funktionshinder

BO vill poängtera att barnkonventionen är mycket viktig då den är den enda konvention som uttalat lyfter fram funktionshinder som en diskrimineringsgrund.
Barnkonventionen betonar särskilt det funktionshindrade barnets rätt till individuell utveckling för att kunna delta aktivt i samhället. Enligt FN:s standardregler har samhället ansvar för att skapa de förutsättningar som krävs för delaktighet.
Sverige har i en internationell jämförelse ett väl utbyggt regelverk för att kompensera barn med funktionshinder. Lagen om stöd och service (LSS), socialtjänstlagen samt hälso- och sjukvårdslagen utgör ramen. Under senare år har dock tillämpningen av lagarna försämrats ur den enskildes perspektiv. Handikappombudsmannen har sett tendenser till att ansökningar om stöd för att tillgodose rättigheter för barn med funktionshinder avslås. Motiveringen är att resurser saknas, oavsett barnets behov.
En flexibel och stödjande skola rymmer alla barn oavsett behov och förutsättningar. En skola för alla gagnar alla barn och unga eftersom den förmedlar de grundläggande värden som samhället vilar på. Skolan har stor betydelse för barnets utveckling. Det är viktigt att skolan organiseras så att barnets rättigheter, exempelvis rätten till familjeliv och personlig integritet, också tillgodoses.
I avsnittet 11.4.1 betonas t ex att skolan är viktig som mötesplats för barn, ungdomar och beslutsfattare. Därför är det oacceptabelt att hälften av Sveriges skolor inte är fysiskt tillgängliga för elever med rörelsehinder.
BO anser även att det anmärkningsvärt att ungefär en fjärdedel av de kommunala myndigheterna inte tar fram information i anpassad form, t.ex. punktskrift, kassett eller på lättläst svenska. Det är en förutsättning för aktivt deltagande såväl i skolan som i övriga samhällslivet att läromedel och information är tillgänglig och begriplig. Information på lättläst svenska kan underlätta för barn och unga i allmänhet och för barn och unga med funktionshinder i synnerhet. Den kan även te sig begriplig för nyanlända barn och ungdomar som ännu inte helt behärskar det svenska språket.
Principen om icke-diskriminering genomsyrar såväl barnkonventionen som FN:s standardregler. Det är diskriminering när ett barn med funktionshinder inte har samma möjligheter som andra barn att tillgodogöra sig olika rättigheter.

BO anser därför alla myndigheter under regeringen att ta sitt ansvar enligt förordning (2001:526) om de statliga myndigheternas ansvar för genomförandet av handikappolitiken. Enligt den ska myndigheter verka för att personer med funktionshinder ges full delaktighet i samhällslivet och jämlikhet i levnadsvillkor. Myndigheterna ska särskilt verka för att deras lokaler, verksamheter och information är tillgängliga för personer med funktionshinder.

BO anser att:
- Kommunerna ska ta sitt ansvar när det gäller att underlätta för barn med funktionshinder i enlighet med det regelverk som finns.
- Offentliga lokaler ska göras fysiskt tillgängliga för personer med funktionshinder.
- Statliga myndigheter och kommuner tar fram information i anpassad form.
- Stimulera till mötesplatser för såväl barn med funktionshinder som barn utan funktionshinder.


10 Personer med utländsk bakgrund

Kommittén gör bedömningen att frågor som rör det svenska styrelseskicket bör lyftas in i introduktionsutbildningen för nyinvandrade personer.

BO menar att ett av de viktigaste verktygen för delaktighet, inflytande och makt är tillgång till det språk som används i samhället. Dessutom är självkänsla, kunskap och trygghet av avgörande betydelse för individens förmåga och möjlighet att påverka och medverka i beslutsfattande kring sin egen vardag, i organisationer och samhälle.

BO föreslår att:
- Introduktionsutbildningen även ska innehålla information om den svenska synen på barn. Barn i Sverige betraktas som självständiga individer med egna rättigheter, som manifesteras i svensk lag och FN:s konvention om barnets rättigheter (Barnkonventionen). Även samhällets syn på jämställdhet och att flickor och pojkar ska behandlas likvärdigt bör finnas med i introduktionsutbildningen för vuxna. För barn och unga bör motsvarande information finnas inom ramen för läroplanen för de olika skolstadierna.
- Asylsökande personer ska redan under den tid de väntar på besked om uppehållstillstånd får del av den ovan beskrivna informationen samt introduktion i svenska språket.
- En individuell introduktionsplan upprättas för varje enskilt barn vid kommunplacering. Planen bör upprättas tillsammans med barnet och dess föräldrar.
- Modersmålsundervisning och svenska som andraspråk garanteras barn med annat hemspråk än svenska i förskola och skola. Från 2,5 - 4 års ålder är den språkliga inlärningsförmågan omedelbar och direkt och språket blir integrerat i personligheten. Senare i utvecklingen måste andra delar av hjärnan tas i anspråk för språkinlärning. När det gäller skola är det viktigt att undervisningen sker vid sidan av ordinarie undervisning.
- Den Integrationspolitiska maktutredningen får som tilläggsuppdrag att särskilt analysera på vilka sätt barn och ungdomar med utländsk bakgrund kan få ökad stimulans och reell möjlighet till större inflytande, delaktighet och makt.


11.3 Barns och ungdomars rätt till inflytande

Att vara delaktig ger en känsla av att vara respekterad. Detta är viktigt för alla människor och inte minst i barn- och ungdomsåren då grunden för barnets självkänsla såväl som demokratiska skolning läggs. När barn och unga är delaktiga utvecklas de som människor. Genom att delta i demokratiska arbetsformer lär sig barn och unga att inhämta fakta, lyssna på andras argument och att argumentera utifrån sina egna erfarenheter och de fakta som de har inhämtat. Delaktigheten ger således en viktig livskompetens.

11.4 Kommitténs överväganden och förslag på åtgärder

BO är väl medvetet om att aktuell lagstiftning inte innebär att barn och unga är förhindrade från att medverka vid kommunala beslut. Enligt gällande lagstiftning krävs dock beslutsfattarnas tillåtelse för att barn och unga ska kunna delta.

Det kan inte kallas för demokrati när ett möjligt deltagande bygger på enskilda beslutsfattares goda vilja. Därför anser BO att det är viktigt med förändringar i kommunallagen som bidrar till att säkerställa barns och ungas rättigheter i enlighet med artikel 12 i barnkonventionen.

Eftersom barn och ungdomar inte finns med i samhällsplaneringen synliggörs inte deras behov utifrån deras perspektiv.

BO anser att förverkligandet av barns och ungdomars inflytande och delaktighet i samhällsplaneringen ytterst handlar om metod, lagstiftning och attitydförändring.

BO har tidigare föreslagit rösträtt från 16 år i kommunala val. BO anser att det finns anledning att analysera de ungas valdeltagandet i årets kyrkoval då det är det första valet med rösträtt från 16 år.

Det är viktigt att samråd med barn och unga får ske under strukturerade former. Det kan ske genom bildandet av barn- och ungdomsråd. Kommunerna bör även förstärka kontakten med redan befintliga elevråd. För att inte utesluta några grupper av elever bör även specialskolor för funktionshindrade finnas med bland remissinstanserna. Där finns viktig kunskap samt unika erfarenheter och synpunkter som måste tas till vara. Kommunerna borde även anordna kommunala barndagar en gång om året där barn och ungdomar bjuds in för att få tala om det som de anser är viktigt för dem.

BO anser även att partistödet borde kunna villkoras så att en del används till att öka inflytandet för barn och unga från olika samhällsgrupper i det politiska arbetet

BO finner det därför värt att upprepa de kunskapshöjande och attitydförändrande projekt som föreslås i den rapport, ”Unga är också medborgare”, som Boverket sammanställt efter samarbete med bland annat BO. I den nämns bland annat kommunförsök och ett seminarie- och kurspaket.

BO:s förslag till lagändringar:

Kommunallagen
- Varje kommun ska ha ett barn- och ungdomsråd, parlament eller en liknande struktur. Nämnderna ska samråda med rådet/parlamentet i frågor som angår barn och ungdomar i kommunen.
- Kommunstyrelsen ska vända sig till barn- och ungdomsrådet/parlamentet för synpunkter i frågor som rör barn och ungdomar.
- Rådet/parlamentet ska ha rätt att ställa frågor till fullmäktige om förhållanden som särskilt angår barn och ungdomar.
- Rådet/parlamentet ska kunna väcka ärenden och frågor i nämnderna angående frågor som särskilt rör barn och ungdomar.
- Rådet/parlamentet ska ges rätt att initiera en opinionsundersökning i frågor som angår barn och ungdomar.
- Särskild information riktad till barn och unga ska utformas så att de kan ta ställning till frågor som angår dem. Denna information ska vara allsidig och innehålla argument för och emot ett visst beslutsalternativ.

I alla de ovan nämnda fallen ska kommunen arbeta för att alla grupper av barn och unga är representerade i råden. Information som går ut ska vara tillgänglig, begriplig och användbar för alla barn oavsett etnisk tillhörighet, social bakgrund eller handikapp.

Plan- och bygglagen
- BO anser att portalparagrafen bör kompletteras med ”När beslut rör barn ska särskilt beaktas vad hänsynen till barnets bästa kräver.” Avsikten är att lyfta fram barn och unga som hittills haft ett mycket begränsat inflytande på planläggning av mark och vatten och om byggande.

BO föreslår vidare att:
1. Kommunförsök görs i tio kommuner under en treårsperiod, varefter försöken bör utvärderas för att det ska kunna bedömas om insatserna såväl vad gäller information som lagstiftning varit tillräckliga. Syftet med kommun försöken är att stödja och inspirera kommunerna att påbörja ett offensivt arbete för att barns och ungdomars inflytande i samhälls och trafikplanering ska bli verklighet. Tanken är även att få fram olika goda exempel som kan vara en kunskapskälla och inspiration för andra kommuner. Några krav som bör ställas på kommunförsöken:

- Kommunförsöken bör läggas upp av kommunerna själva utifrån den egna kommunens möjligheter och behov. Målet ska vara att öka barns och ungdomars inflytande i den fysiska samhällsplaneringen och därigenom bidra till att förverkliga barnkonventionens artikel 12.
- Det är en fördel om försöken ingår i en större satsning för att implementera barnkonventionen i kommunens hela verksamhet.
- Kommunförsöken måsta vara förankrade i kommunens högsta politiska ledning.
- Regeringen bör ställa resurser till kommunernas förfogande för att stödja försöken.
- Kommunförsöken bör följas och utvärderas av forskare.
- Kommunförsöken bör resultera i en exempelsamling.
- Vid urval av kommuner som ingår i försöken bör tillses att inte enbart kommuner som redan har ett påbörjat arbete ingår. Sådana kommuner som ännu inte påbörjat arbetet med att ge barn och ungdomar inflytande i samhällsplaneringen bör aktivt uppmuntras att delta.
- Kommuner av olika storlekar bör ingå, såväl små som stora städer samt glesbygdskommuner.

2. Ett seminarie- och kurspaket tas fram och erbjuds kommunerna. Det bör vara riktat till alla verksamma i kommunen som berörs av arbete med barns och ungdomars inflytande i samhällsplaneringen, till exempel till politiker, planerare, lärare, förskolelärare, fritidsledare, arkitekter etc. Syftet är att inspirera och förmedla kunskaper men också att inom en kommun skapa kontakter och nätverk för kommande arbeten. Fördelen med att många personer i en kommun samtidigt får budskapet och får möjlighet att tillsammans diskutera ämnet är att det kan bli starten för en process som leder till viktiga förändringar.

3. Kommuner och landstingskommuner ska upprätta en barnbilaga i den kommunala budgeten som ska innehålla en barnbudget följt av ett barnbokslut. Barnbudgeten ska innehålla uppgifter om alla frågor som rör barn och ungdomar, hur mycket resurser som planeras satsas på dem och på vilket sätt. Barnbokslutet får sedan redovisa hur resurserna faktiskt användes.

BO är medveten om att barn och unga, i de flesta sammanhang, är i hög grad beroende av vuxnas stöd för att kunna ta sin rätt i anspråk när det gäller inflytande över beslut som rör dem. Ibland behöver barn och unga en vuxen företrädare eller talesman som framför deras synpunkter. För de allra minsta barnen är föräldrarna närmast de som brukar föra barnets talan. Artikel 12 innehåller inte bara en rätt för barnet att uttrycka sina åsikter. Här finns även en skyldighet för ansvariga beslutsfattare att ta hänsyn till dessa åsikter i förhållande till barnets ålder och mognad. Barnkonventionen lägger därmed en utvecklingsaspekt på barnets rätt att själv vara med och fatta ett beslut. Det är dock viktigt att påpeka att rättigheten gäller även mycket små barn, det vill säga alla barn som är i stånd att uttrycka en åsikt. BO vill dock framhålla att rätten för barn och unga att uttrycka sig ska ses just som en rättighet och aldrig som en skyldighet. Krav ställs på att professionella inom olika yrkesområden såsom t.ex. jurister, socionomer, sjukvårdspersonal, stadsplanerare utvecklar strategier och metoder för att kunna företräda de barn och unga som berörs av frågor de arbetar med.

11.4.1 Använda skolan som mötesplats

BO håller absolut med utredningen om att kommuner och landsting bör använda sig av skolan som arena för möten mellan barn och ungdomar och kommunala beslutsfattare. På detta sätt skulle man få till stånd en konstruktiv dialog mellan lokala beslutsfattare och barn och unga i skolan. Det är också ett bra sätt för samhället att dra nytta av elevernas kompetens. BO anser dessutom att underlagen till de kommunala frågorna mycket väl kan omformas till de olika ämnena i skolundervisningen. Genom att på så sätt knyta för eleverna aktuella samhällsfrågor till undervisningen skulle denna utvecklas på barnens och ungdomarnas villkor samtidigt som deras möjligheter att komma till tals i kommunala beslut skulle öka.

Barnkonventionens artikel 12 är en demokratiartikel. Frågan om barns och ungas deltagande i samhället är ytterst en fråga om demokrati. Ett samhälles grad av demokrati beror på i viken mån dess medborgare deltar i samhällsprocessen. Förmågan att delta i demokartiska beslut måste man gradvis tillägna sig genom praktik. Det räcker inte med teoretiska kunskaper om demokrati och mänskliga rättigheter. Demokrati lär man sig genom praktik. Det är orealistiskt att förvänta sig att barn och ungdomar ska leva ett liv utanför samhället utan deltagande och ansvar och sedan plötsligt vid en given tidpunkt vara vuxna och ta fullt ansvar. Detta konstateras i Barnkommitténs slutbetänkande (SOU 1997:116).

11.4.2 Initiativrätt till fullmäktige även för kommuninvånare under 18 år

BO anser att det barn- och ungdomsråd/parlament eller motsvarande struktur som BO föreslår ovan i avsnitt 11.4 ska ha initiativrätt. Denna initiativrätt ska vara lagstadgad och gälla i alla kommuner och landsting.

11.5.1 De nationella styrdokumenten och demokrati

Demokratiutredningen konstaterade i sitt betänkande "En uthållig demokrati" (SOU 2000:1) att ungdomarna inte ens har något särskilt stort inflytande i skolan, deras egen arbetsplats. Detta trots alla försök till skoldemokrati under senare år.

Skolan är ett utmärkt forum för demokratisk skolning och BO förespråkar en skola för alla där barn och unga ges möjlighet att utvecklas efter sina förutsättningar och behov. Barns och ungas olikheter måste ses som en tillgång och ett berikande av mångfalden. Att alla barn, oavsett deras eller föräldrarnas kön, etniska tillhörighet, sociala ursprung, funktionshinder eller ställning i övrigt ingår i skolans verksamhet på lika villkor är en viktig del i utvecklandet av alla barns och ungas medborgaranda. Detta gäller inte minst i fostran i demokratins moraliska värden som solidaritet och empati. Barn och ungdomar som får vara med och delta i beslut som rör dem och som känner att hänsyn tas till deras åsikter, att de har reellt inflytande, känner sig delaktiga och lär sig på så vis demokratiska värderingar automatiskt.

I skollagen finns den övergripande bestämmelsen om elevinflytande. På grundskolenivå finns tillägget ”omfattningen och utformningen av elevernas inflytande skall anpassas efter deras ålder och mognad”. Såväl skollagen som läroplanerna lyfter fram den svenska skolans värdegrund. Att tillämpa denna värdegrund innebär att skolan ska föregå med gott exempel i fråga om att inkludera alla elever i skolans verksamhet.

BO vill framhålla att det är viktigt för den demokratiska skolningen att inflytandearbetet ges möjlighet att starta vid så låg ålder som möjligt. Det är i sammanhanget väsentligt att påpeka att det måste utvecklas modeller som möjliggör även för de yngre barnen att få reellt inflytande i förskolan och skolan.

BO vill understryka att även arbetsmiljölagen ger barn och ungdomar rätt till inflytande i skolan. Strävan är där att arbetsmiljön ska ge ett rikt arbetsinnehåll, arbetstillfredsställelse, gemenskap och personlig utveckling. En förutsättning för att uppnå detta är ett aktivt deltagande i arbetsmiljöarbetet från alla elever. Lagen föreskriver därför att eleverna ska medverka i arbetsmiljöarbetet och delta i genomförandet av de åtgärder som behövs för att åstadkomma en god arbetsmiljö.

Arbetet med att utveckla elevdemokratin och elevinflytandet i våra grundskolor och gymnasieskolor måste prioriteras. Detta förutsätter en levande debatt och ett fördjupat arbetssätt som utgår från ett barn, och ungdomsperspektiv och sätter den unga människan i centrum. Ett sådant arbetssätt måste få konsekvenser på skolans organisation men också på de vuxnas attityder. Skolan som institution är svår att förändra, bland annat på grund av de traditioner som finns i skolmiljön men också på grund av att förändringarna kräver att de vuxna har engagemang, vilja och kompetens när det gäller att låta eleverna medverka. Den viktigaste länken i det demokratiska arbetet är således skolans personal. Att öka inflytandet är inte möjligt om inte de vuxna förändrar sitt förhållningssätt. Detta är svårt eftersom det bland annat innebär att de vuxna i skolan måste lämna ifrån sig en del av makten.

BO vill understryka att förskola och skola inte bara kan ses som en förberedelse för det vuxna livet. Förskolan och skolan är vardagen för barn och ungdomar.

BO menar att det i grunden handlar om unga människors rätt att få känna sig delaktiga i samhället. Ett ökat inflytande i förskola och skola stärker också ungas tilltro till att kunna påverka även andra frågor i samhället. Som institution har skolan således stor betydelse för barns och ungas syn på demokrati och den spelar därför en avgörande roll i den löpande utvecklingen av det demokratiska samhället.

BO vill understryka att skolan är den första kontakten med arbetslivet för eleverna. Det ställer därför höga krav på att skolmiljön är anpassad till barn och ungdomar och deras behov.

Det som elever upplever som problem i skolan idag, stress, mobbning, dålig skolmat etc. kan endast lösas i ett samarbete med eleverna, genom elevinflytande. De är eleverna som vet hur de mår och vad de behöver för att må bättre.

BO vill särskilt poängtera att det är viktigt att arbete med skoldemokrati uppmuntras på alla sätt. Många ungdomar uppger att de blivit bestraffade för att de medverkat i elevrådsarbete med t.ex. hot om sämre betyg på grund av frånvaro i samband med elevrådsarbetet.

BO vill peka på flera viktiga områden där skolan måste förändras:
1. En tydligare koppling mellan skolan och samhället utanför.
2. Fler elevstyrda skolor.
3. Ökat elevinflytande i alla skolor över skolans styrmedel och organisation.
4. Informationsplikt för rektor angående planerade förändringar som kommer
att påverka eleverna så att de kan utöva sitt elevinflytande i tid.
5. Ökat elevinflytande över den egna undervisningen.
6. Eleverna ska vara representerade genom ett elevråd på varje grund- och gymnasieskola.

BO anser att:
- Rätten till tid för elevrådsarbete garanteras i grundskoleförordningen och gymnasieförordningen och att arbetet med elevdemokrati jämställs med ordinarie undervisning.
- En regel införs som innebär att elevrådsarbete ska noteras på betyget från och med högstadiet.
- Ledamöter i elevråd och elever med andra förtroendeuppdrag ska ha rätt till utbildning inom detta område. Ansvaret bör ligga på respektive skola och central skolenhet i varje kommun.

16 Ungdomsråd

BO anser att barn- och ungdomsråd är ett värdefullt sätt att främja delaktighet och inflytande för barn och ungdomar i den kommunala verksamheten. BO föreslår därför ändring i kommunallagen enligt det som beskrivits ovan i avsnitt 11.4.

Sophie Bergström har varit föredragande.

I beredningen av detta ärende har Lisbeth Thurnell, IngaLill Söderqvist och Tove Rinnan deltagit.

Lena Nyberg
Barnombudsman

Charlotte Lenman
Ansvarig jurist