Förslag till Riksförsäkringsverkets allmänna råd och vägledning. Om vårdbidrag enligt lagen (1998:703) om handikappersättning och vårdbidrag.

Barnombudsmannen (BO) välkomnar att en vägledning har tagits fram för att vara ett stöd rörande det dagliga arbetet hos Försäkringskassan och bidra till att lagen (1998:703) om handikappersättning och vårdbidrag (HVL) och förordningen (2000:1047) om handikappersättning och vårdbidrag (HVF) samt tillhörande författningar tillämpas på ett enhetligt och riktigt sätt.

Ställd till: Riksförsäkringsverket
Diarienummer: 4.1:0833/02


BO anser att barnperspektivet bör få ett tydligare genomslag i vägledningen. Enhetlighet och likvärdiga villkor ställer krav på att se den enskilda individen.

1.2 FN: s konvention om barnets rättigheter
BO anser att inledningen angående FN: s konvention om barnets rättigheter(barnkonventionen) bör utvecklas rörande barnperspektivet.

BO föreslår att de fyra grundprinciperna i barnkonventionen lyfts fram.
Grundprinciperna utgör det raster genom vilket sakartiklarna i barnkonventionen ska läsas, förstås och tolkas.
Barnkonventionen betonar att:

  • inget barn får diskrimineras (artikel 2)
  • barnets bästa skall beaktas vid beslut som berör barnet (artikel 3)
  • barnet har rätt till sitt liv och till optimala förutsättningar att utvecklas (artikel 6 )
  • barnet har rätt att uttrycka sina åsikter och att vuxna ska respektera deras åsikter (artikel 12).

1.6 Ekonomiskt stöd
BO vill påminna om WHO: s definition av funktionshinder och anser därför att det inte finns anledning att särskilt ta upp utvecklingsstörning som en grund för vårdbidrag.

2.3 Förälder
Likställda föräldrar
I vägledningen beskrivs att en förälder som vårdar ett sjukt eller funktionshindrat barn kan ha rätt till vårdbidrag. Vem som är förälder får man läsa ut ur 1 kap. i föräldrabalken.

BO vill påpeka att det saknas utgångspunkt utifrån artikel 3 i barnkonventionen om vad som är bäst för barnet när det gäller rätt till vårdbidrag. Då barnets behov är det samma oavsett om de två vuxna i familjen har gemensamma barn eller är gifta.

3.2 Ingen generell nedre åldersgräns
BO föreslår att en mening stryks ur vägledningen. Det gäller meningen ”Små barn kräver mycket tillsyn och vård även om de är friska”. BO anser att meningen är vilseledande.

BO vill påpeka att handläggarens utgångspunkt bör vara det enskilda barnets behov och ta med i bedömningen att barn med funktionshinder behöver omvårdnad som alla barn men kan behöva särskild omvårdnad för att utvecklas.

3.4 Annat merarbete
BO vill påpeka att föräldrar till barn med funktionshinder ofta har många kontakter med olika instanser beroende på barnets speciella behov vilket är tidskrävande och bör beaktas som annat merarbete.

4.2 Hjälpmedel
I vägledningen beskrivs att det inte finns någon enhetlig definition av vad som är ett hjälpmedel och det finns inte längre fastställda listor över vilka produkter som räknas som hjälpmedel. Landsting och kommuner tar ut olika avgifter för hjälpmedel.

BO anser att de hjälpmedel som barnet behöver för sin dagliga livsföring och som inte betalas av landsting eller kommun skall anses som en merkostnad.

BO är positiv till att Försäkringskassan skall ha kunskaper om hur hjälpmedel ersätts och kan därmed vägleda familjen till rätt instans.

4.3 Merkostnader för hälsa, vård, kost m.m
Särskild kost
Barn kan på grund av sjukdom vara hänvisat till att äta en typ av kost. I vägledningen hänvisar man till att ökade matkostnader för andra än det funktionshindrade barnet i familjen inte kan beaktas vid beräkningen av merkostnader.

BO anser att ökade matkostnader för andra än det funktionshindrade barnet i familjen kan beaktas vid beräkningen av merkostnader. Det är av stor vikt att barnet känner sig som en del av familjen och inte behöver särbehandlas i onödan.

4.4 Merkostnader för resor
Fritidsaktiviteter/fritidsresor
I vägledningen framgår det att det är vanligt att barn i förskolan och grundskolan deltar i en till två aktiviteter samt att det är vanligt att föräldrar skjutsar sina barn till olika aktiviteter.
Vidare nämns att merkostnad kan beaktas vid resor som sker till aktiviteter som är särskilt anpassad och lämplig för barn med funktionshinder.

BO anser att antalet aktiviteter som ett fixt tal bör strykas ur vägledningen. BO föreslår att man istället bör utgå från det enskilda barnets behov av aktiviteter.

BO vill påpeka att barn i stigande ålder tar sig till och från aktiviteter själva. BO anser att man måste titta på vilka förutsättningar som finns för det enskilda barnet utifrån dess funktionshinder att själv kunna ta sig till och från fritidsaktiviteter vad gäller allmänna kommunikationer och möjligheter till färdtjänst.

6.1 Flerbarnsprövning
Barnens totala behov
BO instämmer inte med vägledningen angående om det i en familj finns flera barn med likartade funktionshinder eller sjukdomar sker ofta en anpassning i familjens livsmönster på grund av det första funktionshindrade barnet. Ytterligare ett funktionshindrat barn i familjen medför därför inte alltid dubbel insats.

BO vill påpeka att en familjs livsmönster med ett barn med funktionshinder radikalt kan förändras när det andra barnet föds med ett funktionshinder. BO anser att bedömning av vårdbidrag alltid skall utgå från det enskilda barnet och dess behov.

8.4 Faktorer som kan ha betydelse för vårdbidragets storlek
Mycket små barn
BO föreslår att en mening stryks ur vägledningen. Det gäller meningen ”Mycket små barn behöver alltid omfattande tillsyn även om de är friska”. BO anser att meningen är vilseledande.

BO vill påpeka att handläggarens utgångspunkt bör vara det enskilda barnets behov och ta med i bedömningen att barn med funktionshinder behöver omvårdnad som alla barn men kan behöva särskild omvårdnad för att utvecklas.

9. Ansökan
Ansökan om rätt till vårdbidrag
I vägledningen beskrivs det att om Försäkringskassan får reda på omständigheter som tyder på att rätt till vårdbidrag finns är det lämpligt att informera föräldern.

BO anser att ”lämpligt” inte räcker utan Försäkringskassan skall informera föräldern om de bestämmelser som gäller och hur en ansökan om vårdbidrag går till.

10.4 Andra informationskällor
Av vägledningen framgår det att uppgifter som Försäkringskassan behöver i sin utredning kan de även fråga barnet när det är ”lämpligt”.

BO vill påpeka att en konsekvent tillämpning av barnkonventionen ställer krav på att planering och beslutsunderlag utgår från ett barnperspektiv. BO föreslår att en förhandsprövning görs av de konsekvenser ett beslut kan få för det barn som berörs genom att göra särskilda prövningar av barnets bästa, s.k. barnkonsekvensanalyser. Varvid BO anser att barnet ska särskilt beredas möjlighet att höras i det administrativa förfarandet som rör barnet. BO vill också påpeka vikten av att handläggaren på Försäkringskassan har kompetens att samtala med barn.

10.5 Utredning av tillsyn och vård
Vårdbehov
BO vill även här påpeka vikten av att ha ett barnperspektiv i utredningen rörande vårdbidrag och hänvisar till föregående punkt 10.4 rörande prövning av barnets bästa.

BO ser positivt på de punkter som har tagits fram för att ha som utgångspunkt i en diskussion angående barnets behov av vård med föräldern. BO föreslår att det i vägledningen bör finnas liknande exempel på frågor att utgå ifrån när man samtalar med barn.

Föredragande i ärendet har varit utredare Cecilia Sjölander.

Charlotte Lenman
Ansvarig jurist

Charlotte Palmstierna
Samordnare Projekt- och utredningsenheten