Betänkandet (SOU 2002:61) Framtidens nämndemän

Barnombudsmannen (BO) stöder i huvudsak kommitténs förslag. BO anser att syftet, att tydliggöra nämndemännens status och stärka deras ställning, genom att främja en mer allsidig sammansättning av nämndemannakåren, även stärker barns rättsliga ställning i rättsprocessen.

Ställd till: Justitiedepartementet
Diarienummer: 4.1:0725/02

Enligt BO är det av synnerlig vikt att rekryteringen av yngre personer, som enligt BO:s uppfattning, har störst möjlighet till insikt i och kunskap om barns livssituation vid varje given tidpunkt, ökar. Med en större del yngre nämndemän ökar möjligheten att säkerställa en nämndemannakår med barnanknytning och med förmåga att se olika situationer ur ett barnperspektiv. BO välkomnar därför kommitténs alla förslag som underlättar rekryteringen av yngre personer.

BO anser att ett system med fri kvot är bra för att nå ett bredare underlag för nämndemannakåren. BO anser dock att den borde, i vart fall under en övergångsperiod, vara av kompletterande beskaffenhet för maximalt utnyttjande. Det är även av yttersta vikt att lämpligheten hos de personer som väljs i den fria kvoten garanteras.

BO välkomnar förslaget att etnisk bakgrund utgör en lagstadgad parameter för målsättningen om en allsidigt sammansatt nämndemannakår.

Kommitténs förslag om lagstadgad rätt till ledighet för tjänstgöring, begränsning av tjänstgöringstiden samt ersättning för faktiska kostnader och för fullt inkomstbortfall förutom arvode är nödvändiga förändringar för att lyckas med rekryteringen av yngre nämndemän. Enligt BO:s uppfattning är det av vikt att alla nämndemän deltar i vart fall i introduktionsutbildningen varför BO:s uppfattning är att rätten till ersättning därför borde regleras.

Kommittén återkommer vid upprepade tillfällen till vikten av att nämndemannakåren skall spegla ett genomsnitt av befolkningen i landet. Barn utgör ca 20 procent av befolkningen. Av naturliga skäl kan inte barn uppträda som nämndemän. Därför finner BO det anmärkningsvärt att kommittén inte uttryckligen har hanterat hur barnperspektivet i nämndemannakåren skall säkerställas. BO anser att detta inte bara kan ske genom rekrytering av yngre nämndemän utan också genom utbildning av nämndemännen. BO uppmanar därför i första hand lagmännen att de i samråd med Domstolsverket på frivillig väg får till stånd en sådan utbildning och i andra hand att en utredning tillsätts i frågan, syftande till en reglering på området.

BO ansluter sig till kommitténs förslag att en reglering behövs runt frågorna om entledigande och avstängning.

Kap. 4.3.3 Rekryteringen skall till viss del ske i en fri kvot

BO välkomnar kommitténs förslag om en fri kvot. BO:s uppfattning är att möjligheterna att rekrytera yngre nämndemän ökar om även icke politiskt engagerade personer kommer i fråga. BO:s uppfattning baseras på omständigheter som avsaknad av tid att engagera sig politiskt hos yngre, exempelvis barnfamiljer, och på det faktum att yngre personer, enligt kommitténs utredning, visat mindre benägenhet att öppet redovisa sin politiska identitet.

BO håller inte med kommittén om att den fria kvoten inte ska vara av kompletterande beskaffenhet. Eftersom det varit avsevärda problem att få till stånd en allsidig nämndemannakår avseende till exempel ålder är det, i vart fall under en övergångsperiod, ett smidigt sätt att ur den fria kvoten rekrytera yngre personer, om det inte lyckats i den övriga rekryteringen och på så sätt snabbt få en allsidig sammansättning. När väl yngre personer rekryterats är det BO:s uppfattning att detta i sig genererar ett underlag för att fler yngre intresserar sig för uppdraget. Detta gäller naturligtvis även andra grupper, kanske inte minst etniska minoriteter, som genom ett kompletteringsförfarande kan få en ökad representation i nämndemannakåren och därefter generera uppdragsbenägenheten till andra inom sin grupp.

Med hänsyn till att en nämndeman har samma mandat som ordinarie domare att utforma rättsliga ställningstaganden beträffande sina medmänniskor med allt vad det kräver avseende gott omdöme, opartiskhet och känsla för rättssäkerhet är det av synnerlig vikt att det sker en garanterad lämplighetsprövning av de personer som väljs till nämndemän genom den fria kvoten.

BO ansluter sig till kommitténs uppfattning att effekterna med en fri kvot behöver utvärderas.

Kap. 4.3.4. Allsidig sammansättning med hänsyn till etnisk bakgrund

BO välkomnar att även etnisk bakgrund uttryckligen i lag utgör en faktor att eftersträva vid en allsidig sammansättning av nämndemannakåren.

Kap. 5.2.3 – 5.2.10 Ersättning för inkomstförlust m.m.

BO välkomnar kommitténs förslag som syftar till att säkerställa att nämndemännen tillerkänns såväl full ersättning för inkomstförlust och resekostnader som ersättning för merkostnader i näringsverksamhet, barnpassningskostnader och introduktionsutbildning. Ersättningarna är nödvändiga och skapar förutsättningar för att lyckas med rekryteringen dels av förvärvsarbetande personer och dels av hemmavarande personer med småbarn vilket i båda fallen ökar möjligheterna att yngre personer åtar sig nämndemannauppdrag.

Kap. 6.2.2 Lagfäst rätt till ledighet

BO stöder kommitténs förslag som ger nämndemännen en lagstadgad rätt till ledighet från sina anställningar för att kunna fullgöra nämndemannauppdraget. BO:s uppfattning är att en lagreglering underlättar nämndemannens relation till arbetsgivaren avseende arbetsgivarens inställning till ledighet för nämndemannauppdrag. Förslaget underlättar därmed rekryteringen av yrkesverksamma och därmed yngre nämndemän.

Kap. 6.2.4 En jämn och rimlig tjänstgöringsfrekvens bör eftersträvas

BO stödjer kommitténs förslag. BO:s uppfattning är att en begränsning av tjänstgöringsskyldigheten ökar förutsättningarna och benägenheten hos yngre personer att åta sig nämndemannauppdrag. Kommitténs intention att förhindra att en grupp nämndemän tjänstgör i större utsträckning än andra och därmed urholka strävan om en allsidig sammansättning av nämnden stämmer överens med BO:s uppfattning om vikten av allsidighet hos nämndemannakåren.

Kap. 7 Nämndemännens introduktionsutbildning och information
Kap. 7.2 Kommitténs överväganden

BO stödjer inte kommitténs uppfattning att den omständigheten att nämndemännens utbildning i flera omgångar tidigare varit föremål för bland andra utredningar utgör skäl för att inte nu ytterligare utreda frågan. Tidigare utredningar har inte särskilt behandlat barnperspektivet och det har inte heller tidigare varit fråga om att genom utbildning säkerställa barnens representation och nämndemännens barnperspektiv i våra domstolar. Av kommitténs förslag framgår, så som BO uppfattar det, att utbildningen inte är enhetlig i hela landet vare sig vad gäller utbud eller innehåll samt att det fortfarande är så att den utbildning som finns, av olika skäl inte alltid kommer alla nämndemän till godo.

Barn uppträder såväl som målsägande som tilltalade i brottmål och som subjekt i vårdnads-, boende- och umgängestvister. Andra målgrupper där barn är huvudperson är verkställighetsmål i vårdnads-, boende- och umgängesmål samt i LVU-mål.

Artikel 3 i barnkonventionen säger att vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar administrativa myndigheter eller lagstiftande organ, ska barnets bästa komma i främsta rummet. I bedömningen av vad som är bäst för barnet skall ett barnperspektiv anläggas samt hänsyn tas till bland annat barnets egen uppfattning om sin situation.

BO anser att barnperspektivet måste säkerställas i domstolarnas dömande verksamhet inte bara genom att yngre nämndemän rekryteras i större utsträckning utan också att det sker genom utbildning av nämndemännen.

Enligt förordning (1996:381) med tingsrättsinstruktion, ska lagmannen, efter samråd med Domstolsverket, svara för att de nämndemän som har utsetts för tjänstgöring i domstolen ges introduktionsutbildning och regelbunden information. BO anser inte att innehållet i denna bestämmelse är tillräckligt.

Den utbildning som nämndemännen idag får av domstolarna i samråd med Domstolsverket saknar helt, enligt BO:s uppfattning, information och kunskapsspridning om nödvändigheten av att den enskilda nämndemannen i sin dömande verksamhet anlägger ett barnperspektiv i relevanta mål och ärenden.

För att få till stånd en nämndemannakår med inte enbart insikt och kunskap i sin egen grupptillhörighet anser BO att i vart fall introduktionsutbildningen dels ska vara obligatorisk för nämndemännen, dels att den ska genomföras innan nämndemannatjänstgöringen påbörjas. BO anser vidare att innehållet i introduktionsutbildningen bör regleras och syfta till att bibringa nämndemännen kunskap om barns behov och utveckling. Nämndemännen måste, enligt BO:s uppfattning, tillföras kunskap om bland annat det faktum att vuxna har lättare att identifiera sig med vuxnas situation och känslor än med barnens behov.

BO uppmanar därför i första hand lagmännen att i samråd med Domstolsverket, som idag ansvarar för nämndemännens utbildning, att snarast utveckla nämndemannautbildningen i enlighet med ovan ställda krav.

För det fall en sådan utveckling av nämndemannautbildningen inte kommer till stånd inom en snar framtid ser BO inte någon annan utväg än att lagstiftning på området måste ske. BO föreslår därför i andra hand, att en utredning tillsätts för att i enlighet med ovan utreda villkoren kring nämndemännens utbildning och innehåll, syftande till att även barnens rättsäkerhet och intressen tillvaratas.

Kap. 8.2.5 Nämndemän som begått brott skall i vissa fall entledigas
BO välkomnar kommitténs förslag om lagreglering av entledigande av nämndeman som dömts för brott med annan påföljd än böter. Regleringen medverkar, enligt BO:s uppfattning, till att säkerställa allmänhetens förtroende för domstolsväsendet.

Kap. 8.2.6 Möjlighet till avstängning av nämndemän i andra fall
För att främja allmänhetens förtroende för domstolsväsendet är det av vikt att hanteringen av fall med olämpliga nämndemän är enhetlig. Detta särskilt med hänsyn till att nämndemän i framtiden, enligt förslaget, bl. a. ska väljas genom en fri kvot varvid deras lämplighet inte kan kontrolleras på samma sätt som de partivalda nämndemännens. Därav välkomnar BO en reglering på området.

Föredragande i ärendet har varit juristen Birgitta Resenius.

Lena Nyberg
Barnombudsman

Charlotte Lenman
Ansvarig jurist