Betänkande Rättslig reglering av stamcellsforskning (SOU 2002:119) (S2003/928/HS)

FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) omfattar alla personer upp till 18 år. Vissa av konventionens rättigheter gäller även det ofödda barnet som säkerställande av tillfredsställande hälsovård för mödrar före och efter förlossningen.

Ställd till: Socialdepartementet
Diarienummer: 4.1:0173/03


Syftet är att nedbringa mödradödligheten och den perinatala dödligheten hos spädbarnen. När ett barn blir ett barn är däremot inte definierat i konventionen och det har varit förutsättningen för att få ett nästan universellt accepterande av barnkonventionen. I konventionen definieras alltså inte när det mänskliga livet börjar. Visst barnperspektiv kan ändå läggas på de frågor som diskuteras i betänkandet.

Eftersom problemställningen gäller de byggstenar, ägg och spermie, som skapar barn gäller det att se till att ett potentiellt framtida barn inte kan komma att väljas bort genom att detta befruktade ägg används till forskning istället. Det kan gälla till exempel för par som genomgått en IVF-behandling och som i förstone samtycker till att skänka sitt oanvända befruktade ägg till forskningsändamål, men som senare av olika anledningar ångrar sig och som kanske inte kan genomgå ytterligare en IVF-behandling.

Förslagen i betänkandet
Barnombudsmannen stöder utredarens förslag att reproduktiv kloning tydligt ska förbjudas.

Barnombudsmannen tillstyrker med stor tveksamhet förslaget om somatisk kärnöverföring. Barnombudsmannen delar de farhågor som har framförts om att somatisk kärnöverföring skulle kunna öppna för reproduktiv kloning, dvs. att skapa en genetiskt identisk kopia av en individ. Om somatisk kärnöverföring kommer att tillåtas, krävs enligt Barnombudsmannens mening att starka garantier skapas som omöjliggör reproduktiv kloning. System måste alltså utarbetas som gör det omöjligt att använda en klonad cell till reproduktiv kloning.

Barnombudsmannen tar inte ställning till eventuell reservation mot artikel 18.2 i Europarådets konvention om mänskliga rättigheter och biomedicin.

Barnombudsmannen stödjer utredarens förslag att forskning på befruktade ägg även fortsättningsvis ska vara tillåten.

Barnombudsmannen har heller inga invändningar emot att äggdonation tillåts för forskningsändamål med de restriktioner som ny lagstiftning för forskningsetisk prövning innebär.

Barnombudsmannen stödjer förslaget att donerade ägg inte ska få användas kommersiellt.

När det gäller tillgång på ägg anser Barnombudsmannen att par som genomgår IVF-behandling och äggdonerande kvinnor vid IVF-behandling inte ska tillfrågas om att skänka sina färska befruktade ägg. De inblandade är inne i en process i sina liv att försöka bilda familj och att ge liv åt ett barn. Deras situation är känslig och de ska inte behöva överväga att skänka ”överblivna” befruktade ägg till forskning. Psykologiskt kan de inblandade känna sig vara i en beroendeställning till hälso- och sjukvården och det kan i den situationen vara svårt att göra ett fritt och övertänkt ställningstagande. De kan därför uppfatta det som stötande att i den situationen tillfrågas om att ett potentiellt liv ska användas för forskning istället och sedan destrueras.

De befruktade ägg från IVF-behandling som enligt Barnombudsmannen kan komma i fråga för forskarna att efterfråga bör vara nerfrysta befruktade ägg som sparats för ett eventuellt nytt försök att få barn. Strax innan den femårsperiod, som ett nerfryst befruktat ägg får bevaras, löper ut kan de aktuella personerna tillfrågas om de vill donera sitt nerfrysta befruktade ägg. Efter denna tidsperiod har paret antagligen övervägt och bestämt om de vill använda sitt sparade befruktade ägg för ett nytt försök att få barn eller om de inte avser att använda det. På så sätt bör en konflikt mellan ett potentiellt nytt liv och användning av befruktade ägg för forskning minskas.

Föredragande i detta ärende har varit utredningsansvarig Inger Andersson Kagios.

Lena Nyberg
Barnombudsman

Charlotte Lenman
Ansvarig jurist