Betänkandet SOU 2002: 120 Åtta vägar till kunskap - En ny struktur för gymnasieskolan

Barnombudsmannen lämnar härmed följande synpunkter kring ovanstående betänkande.

Ställd till: Utbildningsdepartementet
Diarienummer:
4.1: 0141/03

Sammanfattning
Sammanfattningsvis kan sägas att det är ett något svårgenomträngligt förslag, både när det gäller förslaget till ny struktur och innehåll och hur utbildningens olika delar ska göras tillgängliga för de sökande. Barnombudsmannen ställer sig dock i stort bakom förslagen.

3. Dagens unga – en individualiserad solidarisk generation

3.7 Ungdomars inställning till valmöjligheter

Av kapitel 3.7 framgår att ungdomarna i stort sett är nöjda med valmöjligheterna i dagens gymnasieskola. Däremot är de kritiska till den många gånger bristfälliga informationen som de får inför valet till gymnasieskolan. En väl utvecklad studierådgivning och yrkesorientering skulle med största sannolikhet minska antalet studieavbrott. Därför anser Barnombudsmannen att det är av yttersta vikt att alla elever får tillräcklig information om den nya gymnasieskolan. Här spelar såväl studie- och yrkesvägledarna liksom övrig personal i skolan en stor roll.

I artikel 28.1 (d) i FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) framgår att konventionsstaterna särskilt skall göra studierådgivning och yrkesorientering tillgänglig och åtkomlig för alla barn. Barnombudsmannen anser att rätten till studierådgivning och yrkesorientering bör regleras i lag och avser återkomma till detta i sitt yttrande rörande Skollagskommitténs förslag.

6. Erfarenheter av dagens gymnasieskola
Barnombudsmannen delar kommitténs uppfattning att en större andel av eleverna än i dag bör klara av sina studier inom ramen för den treåriga gymnasieskolan. Ansträngningar måste göras för att undvika att eleverna ser Komvux som en naturlig förlängning av gymnasieskolan.

7. Kunskap, kompetens, kärnämnen
7.2 Begreppet kärnämne i dagens gymnasieskola
Barnombudsmannen anser att kommitténs förslag till kärnämnen i den framtida gymnasieskolan innehåller för många ämnen med för många poäng. Detta minskar elevernas valmöjligheter.

Barnombudsmannen ställer sig positiv till förslaget att genusperspektivet ska skrivas in i måldokumenten, men anser att även ett barnperspektiv bör skrivas in. Utbildningen och dess organisation ska utgå från barnets behov. Myndigheten ställer sig även positiv till att den generella kompetensen ”Att lära att lära” ingår som ett perspektiv som ska genomsyra samtliga studievägar.

8. Utgångspunkter för en ny struktur för gymnasieskolan
Gymnasieskolan är enligt kommitténs mening viktig som social och kulturell mötesplats där gemensamma värderingar skapas. Därför måste det finnas tid för ungdomar att bl.a. diskutera värdegrunds- och värderingsfrågor.

Enligt artikel 2 i barnkonventionen ska konventionsstaterna respektera och tillförsäkra varje barn inom deras jurisdiktion de rättigheter som anges i konventionen utan åtskillnad av något slag, oavsett barnets eller dess föräldrars eller vårdnadshavares ras, hudfärg, språk, religion, politiska eller annan åskådning, nationella, etniska eller sociala ursprung, egendom, handikapp, börd eller ställning i övrigt. Konventionsstaterna ska vidta alla lämpliga åtgärder för att säkerställa att barnet skyddas mot alla former av diskriminering eller bestraffning på grund av föräldrars, vårdnadshavares eller familjemedlemmar ställning, verksamhet, uttryckta åsikter eller tro.

Barnombudsmannen delar därför kommitténs åsikt och förutsätter att skolans personal tillsammans med eleverna tar sig tid för sådana diskussioner. Detta är en viktig del i att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling som t.ex. mobbning och rasistiska eller sexistiska beteenden.

Barnombudsmannen anser dessutom att skolan bör vara ansvarig för att informera varje barn om dess rättigheter enligt barnkonventionen och att detta bör regleras i lag. Detta bör gälla alla skolformer för barn och ungdomar.

9. Den framtida gymnasieskolans struktur
Barnombudsmannen saknar en analys av hur de successiva valen kommer att fungera i praktiken och hur valen kommer att påverka den enskilda eleven.

9.6.1 Block
Införandet av block medför att elevernas valmöjligheter minskar, viket Barnombudsmannen anser olyckligt. Myndigheten anser vidare det problematiskt att det inte finns några garantier för eleverna att bli antagna på inriktnings- respektive fördjupningsblock. Eleverna riskerar att tvingas in på en inriktning som de inte är intresserade av.

10. Innehållet i de åtta sektorerna
Kommittén har enligt Barnombudsmannen inte lyckats visa hur en ökad specialisering inom sektorsblocket ska kunna kombineras med en ökad bredd. Det är vidare svårt att se hur de olika sektorerna ska kunna hindra en könsmässig snedrekrytering. Av beskrivningen av de olika sektorerna framgår att en sektor kommer att innehålla en stor variation av yrkesområden. Med hänsyn tagen till detta är det än viktigare att ge eleverna åtminstone en inriktningsgaranti.

11. Kunskapens byggstenar
Barnombudsmannen ställer sig positiv till att kursernas omfång ökar. Detta bör leda till att stressen i skolan minskar eftersom antalet kurser att betygssätta minskar.

12. Betyg och examen i den framtida gymnasieskolan
Barnombudsmannen ställer sig negativ till att kursbetygen bibehålls. Detta gör att eleverna, även om antalet kurser minskar något, kommer att betygsättas vid för många tillfällen. Åtminstone blockbetyg borde kunna övervägas.

Gymnasiekommittén föreslår att alla elever – oavsett hur många poäng de uppnått – ska få avgångsbetyg när de avslutar sina gymnasiestudier. Det framgår inte tydligt av betänkandet om även preliminärt antagna elever har rätt till avgångsbetyg. Om detta är avsikten ställer sig Barnombudsmannen frågande till varför inte alla elever antas definitivt från början, dvs. att behörighetskraven avskaffas. Det är svårt att förstå hur man kan få betyg från en skolform som man inte är definitivt antagen till.

13. Individuell studiegång i gymnasieskolan
Alla elever ska, enligt kommitténs förslag, omfattas av en rätt till heltidsstudier i gymnasieskolan. Detta är en självklarhet för Barnombudsmannen som välkomnar förslaget. Enligt artikel 28.1 (b) i barnkonventionen ska såväl allmän utbildning som yrkesutbildning som kommer efter grundutbildningen göras tillgänglig och åtkomlig för varje barn.

Barnombudsmannen ställer sig positiv till förslaget att introduktionskurser för ungdomar som invandrat till Sverige (IVIK) fortsättningsvis anordnas inom ramen för gymnasieskolan.

Barnombudsmannen välkomnar förslaget att kommunernas uppföljningsansvar förtydligas och anser att kommunerna även borde ha ansvar för att aktivt söka upp asylsökande ungdomar. Det hade varit av värde om kommittén hade visat hur uppföljningsansvaret skulle kunna se ut.

14. Att lära i arbetslivet
Barnombudsmannen ställer sig positiv till samtliga förslag under detta avsnitt. Myndigheten anser att alla elever, om de vill, ska ha rätt till APU eller motsvarande. Myndigheten välkomnar särskilt kommitténs förslag om att utlandsförlagda praktik- och utbildningsinslag bör stimuleras och hinder att delta i sådana bör undanröjas. Av barnkonventionen framgår att konventionsstaterna ska främja och uppmuntra internationellt samarbete i utbildningsfrågor (artikel 28.3).

15. Elevernas val och kommunernas utbud av gymnasieutbildning
Barnombudsmannen stödjer kommitténs förslag att alla ungdomar som avslutar grundskolan ges lika rätt till gymnasial utbildning oavsett om de är behöriga eller inte. Detta stämmer väl överens med artikel 28 i barnkonventionen (se avsnitt 13). Barnombudsmannen ställer sig dock frågande till varför behörighetskraven föreslås vara kvar eftersom de i praktiken i och med förslaget ändå är borttagna.

Barnombudsmannen välkomnar förslaget att sökande ska ha rätt att antas till den sektor de valt, men anser att de även ska ha rätt att åtminstone komma in på det inriktningsblock de valt (se avsnitt 9 och 10).

Kommuner med en egen gymnasieskola bör kunna anordna en viss bredd av sektorer - såväl teoretiska som mer yrkesinriktade sektorer. På så sätt ökas valfriheten för den enskilde i den egna kommunen. Den geografiska närheten kan vara avgörande för att motivera en ung person att fortsätta studera. Därför bör en spridning av både teoretiska och yrkesinriktade inriktningar eftersträvas.

16. Från gymnasieskola till eftergymnasiala studier
Barnombudsmannen ställer sig positiv till att den föreslagna strukturen innebär att fler kan välja utbildning som gör dem förberedda för högskolestudier och att elever som valt att specialisera sig inom ett yrkesområde får rätt att förlänga sin studietid för att skaffa sig en särskild behörighet. Vidare anser Barnombudsmannen, liksom kommittén, att systemet som gör att konkurrenskomplettering behövs bör ses över.

18. Reglering av studietid m.m.
Barnombudsmannen välkomnar förslaget att det krävs elevens medgivande för att rektorn eller den rektorn utser ska kunna minska den totala poängsumman för en elev (12 § i lagförslaget). Vidare stödjer Barnombudsmannen kommitténs förslag om vad som bör ingå i den individuella studieplanen.

Enligt artikel 28.1 (e) i barnkonventionen ska alla konventionsstater vidta åtgärder för att uppmuntra regelbunden närvaro i skolan och minska antalet studieavbrott. Barnombudsmannen delar därför kommitténs uppfattning att elevers närvaroskyldighet bör regleras i gymnasieförordningen.

19. Genomförandet av Gymnasiekommitténs förslag
Barnombudsmannen anser att det är viktigt med en lång genomförandeprocess för att gymnasiekommitténs förslag ska kunna få ett positivt genomslag i kommunerna. Genomförandeinsatserna bör riktas även sig till ungdomar.

Barnombudsmannen ser positivt på att kommittén har tagit till sig synpunkter från olika elevorganisationer. Andra grupper med barn och ungdomar kunde ha använts för att t.ex. pröva den föreslagna strukturen och de successiva valen för att se om t.ex. förslagen går att förklara för målgruppen och genomföra i praktiken. Barnombudsmannen förutsätter att regeringen i kommande uppdrag till bl.a. Skolverket ser till att barn och unga involveras i t.ex. kursplanearbetet.

Barnombudsmannen förutsätter att Gymnasiekommitténs förslag, Carlbeckkommitténs förslag samt Skollagskommitténs förslag kommer att träda i kraft samtidigt. Att göra ovanstående förändringar i gymnasieskolan i dagens skollag och något/några år senare revidera skollagen inklusive gymnasieskolans bestämmelser igen kan inte vara lämpligt. Dessutom bör gymnasiesärskolan behandlas samtidigt med gymnasieskolan eftersom det trots allt handlar om samma åldersgrupper. Kommittén hänvisar också i denna del till Carlbeckkommittén (sid. 288).

I detta ärende har projektledaren Jorge Rivera varit föredragande.

Lena Nyberg
Barnombudsman

Charlotte Lenman
Ansvarig jurist