Slutbetänkande från Nationalkommittén för Agenda 21 och Habitat (SOU 2003:31) - En hållbar framtid i sikte.

Barnombudsmannen har tagit del av utredningens tolv förslag för det fortsatta Agenda 21-arbetet och har inga invändningar mot dessa.  Barnombudsmannen framför i sitt remissvar synpunkter på en mer generell nivå och pekar på hur arbetet kan bedrivas så det gynnar barn och unga.

Ställd till: Miljödepartementet
Diarienummer: 4.1:0473/03
 
 
Barnkonventionen och dess ställning
Riksdagen har slagit fast att FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) ska vara ett instrument  för att stärka barns och ungas intressen. Sverige ska enligt artikel 4 vidta alla lämpliga åtgärder för att genomföra de rättigheter som erkänns i barnkonventionen.

Barnkonventionen utgår från ett antal principer om barnets rättigheter som ska vara vägledande för hur levnadsvillkoren för barn upp till 18 års ålder ska garanteras. Konventionen omfattar alla aspekter som har betydelse för barns och ungas hälsa och utveckling. 

Enligt Nationella strategin för förverkligandet av barnkonventionen (prop. 1997/98:182) ska denna genomsyra allt beslutfattande som rör barn, vilket innebär at det är varje myndighets ansvar att inom sitt område genomföra barnkonventionen.

Barnombudsmannen anser att utredningen i större utsträckning borde anlagt ett barn- och ungdomsperspektiv i sina olika förslag.

Vägledande grundprinciper
Barnkonventionen tar sin utgångspunkt i fyra grundprinciper som tillsammans beskriver barnkonventionens barnsyn.

Artikel 2: Barnets rätt att inte bli diskrimineras på grund av t.ex. kön, religion, funktionshinder och hudfärg.

Artikel 3: Barnets bästa ska komma i främsta rummet vid åtgärder som rör barnet.

Artikel 6: Barnets rätt till liv och utveckling.

Artikel 12: Barnets rätt att komma till tals i frågor som rör barnet samt att åsikterna ska tillmätas betydelse i förhållande till ålder och mognad.

Det fortsatta Agenda 21-arbetet
Utredningen tar upp tolv olika förslag hur det fortsatta Agenda 21- och Habitat-arbetet kan förstärkas och utvecklas.

Barnombudsmannen anser att det fortsatta Agenda 21-arbetet måste utgå från barnen och med deras behov som grund skapa ett hållbart samhälle.

Barnkonventionen utgår från ett helhetsperspektiv och tar upp olika aspekter som måste tas hänsyn till för att barn och unga i Sverige ska kunna sägas få  sina rättigheter tillgodosedda.

Barnombudsmannen anser att det är av största vikt att allt Agenda 21-arbete har det barnperspektiv som formuleras i barnkonventionen. Frågor kring barns och ungas behov och rättigheter ska finnas med i allt Agenda 21-arbete. Barnkonventionen och dess intentioner bör genomsyra det långsiktiga arbetet.

Barnombudsmannen anser att regeringen bör hänvisa till barnkonventionen när man ger myndigheterna ett fortsatt uppdrag rörande Agenda 21-arbetet inom sina respektive ansvarsområden.   Agenda 21-arbetet skulle också med fördel kunna synkroniseras med genomförandet av barnkonventionen som bedrivs regionalt och lokalt inom kommuner och landsting.

Barn och ungas delaktighet och inflytande
Barnen är experter på sin miljö och det blir därför viktigt att basera Agenda 21- arbetet på deras egna erfarenheter och den kunskap de har om sin miljö.  I kapitel 25 i Agenda 21 (”Barn och ungdomars roll för hållbar utveckling”) framhålls vikten av att unga människor har tillgång till information och deltar aktivt i beslutsprocesser på lokal, nationell och regional nivå.  Detta överensstämmer också med intentionerna i artikel 12 i barnkonventionen om barnets rätt att komma till tals i frågor som rör barnet.  

Barnombudsmannen anser att det är av yttersta vikt att inhämta barns och ungas åsikter och också beakta dessa i det fortsatta utvecklingsarbetet för en hållbar utveckling. Barn och unga bör med andra ord tydligare ingå som aktörer och uppgiftslämnare i Agenda 21-arbetet. 

Barn och unga bör involveras i det lokala beslutsprocesserna i ett tidigt skede om deras röster ska ha någon reell påverkan. I utredningen ”Att vara med på riktigt- demokratiutveckling i kommuner och landsting” (SOU.2001:48) fanns många goda förslag som är applicerbara på Agenda 21-arbetet.

Barn och unga kan och bör vara remissinstans i frågor på den lokala nivån.  Exempel på områden där det är viktigt att ta in barns  och ungas synpunkter är i  samband med
- boende- och stadsplanering.
- planering av nya skolor och ombyggnation
- skadeförebyggande åtgärder (kartläggning av skaderisker i närmiljön)

Det är på den lokala nivån som barn och unga kan komma till tals och mötas som medborgare. Det är där som barnkonventionen ska omsättas från ord till handling.

När vi talar om delaktighet ska det gälla alla barn och unga utan åtskillnad (artikel 2 om icke-diskriminering) Det gäller t.ex. barn med och utan funktionshinder, med och utan invandrarbakgrund, barn i storstad och glesbygd.

Barn och unga som påverkansgrupp
Barnombudsmannen vill särskilt framhålla att skolan och förskolan har en särskilt viktig roll när det gäller att medvetandegöra barn och unga hur vi kan spara på våra naturresurser och återvinna det som förbrukas. Skolan har också en viktig roll i att fostra ungdomarna till att ha sunda livsstilar, levnads- och konsumtionsvanor.

Barn och unga är framför allt en viktig påtryckar- och påverkansgrupp gentemot vuxna. Det synsätt och tänkande som ungdomar omfattar tenderar att ha stor inverkan på föräldrar och andra vuxna i närsamhället.

Föredragande i ärendet har varit projektledare Tove Rinnan.

Lena Nyberg
Barnombudsman
 
Charlotte Lenman
Ansvarig jurist