EG-rätten och mottagandet av asylsökande (SOU 2003:89)

Barnombudsmannen ställer sig i huvudsak positiv till förslagen i utredningen. Det är glädjande att barnperspektivet genom de föreslagna ändringarna tydliggörs i berörd lagstiftning.

Ställd till: Utrikesdepartementet
Diarienummer: 4.1:1056/03


I direktivet uppmärksammas att barn är personer med särskilda behov, vilket också återspeglas i förslagen till ändrad lagstiftning. Vi anser också att det är mycket positivt att utredaren har valt att behandla vissa frågor som rör barn som vistas illegalt i Sverige i väntan på avvisning eller utvisning s.k. gömda barn.

Barnombudsmannen ifrågasätter emellertid varför inte uppföljningsansvaret för minderåriga utan medföljande vuxen (i det följande används begreppet ensamkommande barn) lagfästs. Det bör vidare framgå av lagstiftningen att personal som tar emot och arbetar med ensamkommande barn ska ha särskild utbildning om barns behov utifrån direktivet.


4 Information om mottagandevillkor till de asylsökande

4.4 Överväganden
Barnombudsmannen är positiv till att det införs en bestämmelse om att asylsökande ska ha en lagstadgad rätt till information om sina rättigheter och skyldigheter. Av FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) artikel 12 följer att barn har rätt till information om sina rättigheter. Informationen måste ges på ett sätt som barnen förstår och kan tillgodogöra sig. Barnombudsmannen anser att information till barn alltid ska ges muntligen som komplement till den skriftliga informationen.


7 Underårigas skolgång och utbildning

7.4 Överväganden
Barnombudsmannen är tveksam till om den svenska ordningen beträffande underårigas möjligheter till skolgång och utbildning uppfyller direktivets krav utifrån situationen för gömda barn.

Utredaren anser att gömda barn inte omfattas av direktivets tillämpningsområde, vilket möjligen kan vara en riktig bedömning. Kommissionen skrev 2001 med anledning av direktivet att ” När den underårige har börjat i skolan bör han eller hon kunna fortsätta skolgången så länge som möjligt, dvs. till dess att verkställelsen av ett utvisningsbeslut gör det omöjligt”.

Barnombudsmannen anser att barn som vistas illegalt i Sverige i avvaktan på avvisning har rätt till utbildning enligt barnkonventionens artikel 2. Där sägs att alla barn som vistas inom en stats territorium ska ha rätt till de rättigheter som barnkonventionen ger. Det gäller även för barn som vistas i landet illegalt. I artikel 28 i barnkonventionen sägs att alla barn har rätt till utbildning. Frågan om de gömda barnens rätt till utbildning måste därför snarast bli föremål för utredning enligt vår mening.

Barnombudsmannen delar därför utredarens uppfattning att det bör utredas vilka olika möjligheter som kan finnas för att erbjuda gömda barn skolgång, förskoleverksamhet samt skolbarnomsorg. Utredaren anser att riksdagen bör ge ett tillkännagivande om detta till regeringen.


8 Hälso- och sjukvård

8.4 Överväganden
Barnombudsmannen ställer sig positiv till att asylsökande barn ges en uttrycklig rätt till hälso- och sjukvård samt tandvård på samma villkor som andra barn här i landet. Den nuvarande regleringen är inte tillfredsställande eftersom de rättigheter som barnen har, endast indirekt anges genom en ersättningsförordning och ett avtal mellan staten och landstingförbundet. Det är viktigt att uppmärksamma att barnkonventionen ställer krav på att rätten till hälso- och sjukvård ska regleras på samma sätt för asylsökande barn som för andra barn. Att de här barnen i praktiken har samma rättigheter är inte tillräckligt utan det krävs att rättigheterna lagfästs på samma sätt som andra barns rättigheter.

Barnombudsmannen anser vidare att det är glädjande att förslaget till ny lag om hälso- och sjukvård för asylsökande kommer att innebära att gömda barn får rätt till hälso- och sjukvård på liknande villkor som andra barn här i landet. Den lagstiftningen som finns idag utesluter de här barnen från de rättigheterna även om de i praktiken har möjlighet att få hälso- och sjukvård i stor utsträckning. Det är ändå enligt vår mening ett viktigt tydliggörande för att Sverige ska anses leva upp till barnkonventionens krav på lika behandling av barn som befinner sig inom ett lands territorium.


9 Obligatoriska hälsoundersökningar

9.4. Överväganden
Barnombudsmannen delar utredarens uppfattning att hälsoundersökningar inte bör vara obligatoriska för asylsökande. Det innebär ett alltför stort intrång i den enskildes personliga integritet. Vi är positiva till att en bestämmelse som innebär att alla asylsökande ska erbjudas sådan undersökning.

Däremot anser Barnombudsmannen att hälsosamtalen ska vara obligatoriska, eftersom det finns brister hos så gott som alla sjukvårdshuvudmän i rutinerna för att erbjuda hälsosamtal, vilket utredaren framhåller. Hälsosamtalen är viktiga främst för att de asylsökande ska få kunskap om vilka rättigheter de har. Det är särskilt viktigt att barn får denna information när de kommer ensamma till landet.

Det är också viktigt att det framgår av lagstiftningen att skolor inte har rätt att kräva hälsointyg från asylsökande barn innan de accepteras på en viss skolenhet, vilket idag enligt utredningen sker i viss utsträckning.


10 Asylsökandes förmåner under mottagandet

10.4 Överväganden
Direktiven ställer inga krav på utformningen av de förmåner som de asylsökande ska ha rätt till. Det krävs dock att levnadsstandarden som de asylsökande ska ha är värdig. Barnombudsmannen anser att för att leva upp till en värdig levnadsnivå för asylsökande barn bör den närma sig riksnormen för försörjningsstöd enligt socialtjänstlagen.


11. Inskränkning eller indragning av förmånerna

11.4 Överväganden
Barnombudsmannen anser att man liksom föreslagits i verkställighetsutredningen tar bort möjligheten att ge nedsättning av dagersättningen för barn under 18 år. I den utredningen hänvisas till barnkonventionen där barn definieras som personer under 18 år. Att värna barns rättigheter är enligt verkställighetsutredningen viktigare än behovet av att kunna markera mot det enskilda barnet vad som inte är ett godotagbart beteende.


12 Personer med särskilda behov

12.5. Överväganden och förslag
Barnombudsmannen anser att det är förvånande att utredaren föreslår att uppföljningsansvaret för de ensamkommande barnen inte ska lagregleras. Visserligen kan ett uppdrag i regleringsbrevet vara mer effektivt men vi anser att det också måste framgå av lagstiftningen att Migrationsverket inte kan åsidosätta sitt ansvar för de ensamkommande barnen. Det är särskilt tydligt när barnen placeras illsammans med en släkting eller i ett familjehem istället för i ett anläggningsboende.
Av direktivet framgår att ensamkommande barn ska ha rätt att placeras på något av de ställen som anges i artikel 17. Direktivet måste enligt Barnombudsmannens mening förstås så att alternativen visar på den prioritet som ska göras mellan olika boenden. Barnombudsmannen anser att det bör utredas om den prioriteringen alltid görs idag.

Vidare framgår av direktivet att medlemsstaterna så snabbt som möjligt ska vidta åtgärder för att se till att ensamkommande barn företräds på ett tillfredsställande sätt. Utredaren påpekar att det finns brister i den nuvarande ordningen på detta område. I SOU 2003:51 – Förmyndare, gode män och förvaltare, föreslås vissa åtgärder som enligt utredaren kommer att innebära att direktivets krav uppfylls.

Barnombudsmannens synpunkter angående företrädare för ensamkommande barn utifrån det nämnda direktivet bifogas till denna remiss.


14 Ytterligare eventuella åtgärder för att genomföra direktivet

14.3 System för styrning, tillsyn och kontroll samt personal och resurser
Barnombudsmannen anser att det bör lagregleras att personer som arbetar med ensamkommande barn ska ha fått utbildning om barns behov.

Enligt Barnombudsmannen måste också all personal som arbetar inom verksamheter som tillhandahålls asylsökande barn, kontrolleras utifrån belastningsregistret. Det ska även gälla personal som inte direkt har ansvar för barnens situation som t.ex. vaktmästare.

Föredragande i ärendet har varit juristen Anna Karin Boqvist.

Lena Nyberg
Barnombudsman

Charlotte Lenman
Ansvarig jurist