Betänkandet Utlänningslagstiftningen i ett domstolsperspektiv (SOU 2004:74)

Barnombudsmannen har fått slutbetänkandet från Kommittén för översyn av utlänningslagstiftningen ”Utlänningslagstiftningen i ett domstolsperspektiv” för yttrande.

Diarienummer: 9.1:0863/04
Utrikesdepartementet


Barnombudsmannen kommer i det följande att huvudsakligen kommentera förslag som berör barn.

Sammanfattning

Barnombudsmannen anser att det är positivt att bestämmelsen om humanitära skäl för uppehållstillstånd i 3 kap. 8 § utlänningslagen föreslås kompletteras med en bestämmelse som rör uppehållstillstånd av humanitära skäl för barn. Barnombudsmannen välkomnar att kommittén nu förstärker synen på barnet som en egen individ som kan ha egna skäl för uppehållstillstånd.

Barnombudsmannen stöder förslaget om en ny punkt i 3 kap. 7 § utlänningslagen som innebär att uppehållstillstånd på grund av familjeanknytning får ges till utlänningar som ska utöva umgänge med ett i Sverige bosatt barn.

Kap. 4 Uppehållstillstånd av humanitära skäl

Kap 4.8 Överväganden och förslag
Kap 4.8.6 Barn
Kommittén föreslår att bestämmelsen om humanitära skäl för uppehållstillstånd i 3 kap. 8 § utlänningslagen ska kompletteras med en egen bestämmelse som rör uppehållstillstånd av humanitära skäl för barn. Innebörden av den föreslagna bestämmelsen är att tillstånd får beviljas även då de omständigheter som föreligger i barnets ärende inte är av samma allvar och tyngd som skulle ha krävts i fråga om vuxna personer.

Barnombudsmannen välkomnar förslaget och anser i likhet med kommittén att Migrationsverket därmed i större utsträckning kan bevilja barn uppehållstillstånd.

Ett exempel på när en sådan generösare tolkning är särskilt viktig, för att den nya bestämmelsen rörande barn ska få avsedd verkan, är vid tillämpningen av den föreslagna bestämmelsen i 3 kap. 8 § 2 st. 1 p. tredje strecksatsen ”Humanitära skäl skall alltid anses föreligga om … – de ekonomiska åtaganden som direkt eller indirekt kan bli följden för Sverige inte talar mot att uppehållstillstånd beviljas, …” Eftersom denna bestämmelse, när det gäller barn, inte torde vara förenlig med artikel 4 i FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen), som säger att ”I fråga om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter skall konventionsstaterna vidta åtgärder med utnyttjande till det yttersta av sina tillgängliga resurser”. Ett allvarligt sjukt barn eller ett barn med ett allvarligt funktionshinder borde således ha rätt till uppehållstillstånd av humanitära skäl även om vård- och rehabiliteringskostnaderna skulle kunna bli höga.

Barnombudsmannen ställer sig positiv till att kommittén framhållit att bestämmelsen är avsedd att markera att barnets individuella skäl för uppehållstillstånd måste prövas särskilt och inte som en del av föräldrarnas ärende. Det är också bra att kommittén påtalat vikten av att barnets egna skäl redovisas i beslutet. Barnombudsmannen ser det också som positivt att kommittén påpekar att ett barn inte ska anses ansvarigt om familjen hållit sig oåtkomligt och därmed fördröjt prövningen.

Barnombudsmannen anser att barnkonventionens artiklar kan ge vägledning om vad som kan vara humanitära skäl för barn. Enligt artikel 2 i barnkonventionen har Sverige ansvar för att konventionens rättigheter tillförsäkras alla barn som vistas i landet oavsett juridisk status. Asylsökande barn i Sverige omfattas således av barnkonventionens samtliga rättigheter.

Kommitténs förslag utgår från att barns och vuxnas humanitära skäl ser likadana ut. Barnombudsmannen är av en annan uppfattning och anser att humanitära skäl kan vara av annan art för ett barn än för en vuxen. Det kan finnas situationer som är specifika för barn och som därför inte omfattas av bestämmelsen i 3 kap. 8 § utlänningslagen eftersom paragrafen är utformad främst med vuxna i åtanke. Barnombudsmannen anser att det är en allvarlig brist i utredningen att det inte gjorts en analys av vilka omständigheter som bör ligga grund för humanitära skäl för barn utan att det nödvändigtvis gör det för en vuxen asylsökande. En sådan analys måste utgå från barnets rättigheter enligt barnkonventionen. Ett exempel på där uppräkningen i 3 kap. 8 § utlänningslagen kan vara ofullständig ur ett barnperspektiv är situationen för föräldralösa barn. Artikel 22 punkt 2 i barnkonventionen säger bland annat att för ett barn som söker flyktingstatus och där föräldrarna inte kan påträffas ska barnet ges samma skydd som varje annat barn som berövats sin familjemiljö. Asylsökande barn som har förlorat sina föräldrar och vistas i Sverige borde därmed enligt konventionen ha rätt till uppehållstillstånd i Sverige av humanitära skäl om inte motsvarande omvårdnad finns att få i hemlandet. Eftersom vuxna inte har rätt till omvårdnad på samma sätt som ett barn är detta ett exempel på en situation där humanitära skäl för barnet torde föreligga men däremot inte för en vuxen.

Liknande exempel grundade i barns rättigheter och speciella behov behövs analyseras och konkretiseras mot bakgrund av andra relevanta artiklar i barnkonventionen.

Kap 6.3 Uppehållstillstånd på grund av anknytning
Kommittén föreslår att en ny punkt, rörande umgänge med ett i Sverige bosatt barn, läggs till under bestämmelsen för uppehållstillstånd på grund av familjeanknytning eller liknande.

Barnombudsmannen stöder förslaget. Enligt artikel 9 punkt 3 i barnkonventionen ska barnets rätt att regelbundet upprätthålla ett personligt förhållande till och direkt kontakt med båda föräldrarna respekteras.

Kap 7 Migrationsverkets handläggning och beslutsfattande
Kommittén påpekar vikten av barnperspektivet även i den del av utredningen som rör Migrationsverkets handläggning och beslutsfattande. Prioriteringen av barnärenden, kortare handläggningstider, att ärendena handläggs av särskilt utbildade personer samt vikten av att barnets rätt att komma till tals säkerställs, har tagits upp som väsentliga punkter att genomföra. Eftersom arbetet med dessa frågor enligt kommittén för närvarande pågår inom Migrationsverket har kommittén dock inte lagt fram några egna förslag på hur genomförandet ska ske.

Barnombudsmannen anser att det är en brist i utredningen att kommittén inte analyserat vilka nya krav som kommer att ställas på Migrationsverkets handläggning och personal och inte heller lämnat förslag till förändringar som kan bidra till enhetliga, förutsebara och snabba beslut av en sådan kvalitet som erfordras i ljuset av en ny instans- och processordning. Barnombudsmannen anser att det inte är tillräckligt att Migrationsverket själv arbetar med dessa frågor. Ur ett barnperspektiv är det särskilt viktigt att dessa frågor belyses tillsammans med de materiella reglerna. Det finns annars en risk att de materiella reglerna som införs i syfte att förbättra barns skydd blir verkningslösa.

Barnombudsmannen bifogar till detta yttrande sin skrivelse ställd till Kommittén för översyn av utlänningslagstiftningen den 18 november 2003.

Föredragande i detta ärende har varit projektledaren Lisbeth Thurnell

Lena Nyberg
Barnombudsman

Charlotte Lenman
Ansvarig jurist

Bilaga:
2003-11-18 Skrivelse ställd till: Ledamöterna i Kommittén för översyn av utlänningslagstiftningen