Färdtjänsten och riksfärdtjänsten. Slutbetänkande av Färdtjänstkommittén (SOU 2003:87).

FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) slår fast barns rätt till fritid och rekreation. Det är därför viktigt att den framtida lagen om färdtjänst och riksfärdtjänst även utgår från barnets och den unges behov för att ge alla barn lika möjligheter till en aktiv fritid.

Ställd till: Näringsdepartementet
Diarienummer: 9.1:0002/04


Barnombudsmannen välkomnar att utredningen i sina förslag utgått från ett barnperspektiv och att man vid beslut om färdtjänst ska beakta barnets bästa. Det är även positivt att utredningen med medresenär avser ett barn, kamrat eller annan bekant. Krav på lämplig utbildning för all personal är också positivt.
 
Barnombudsmannen anser dock att utredningen borde ha gått längre för att garantera rätten till resor med färdtjänst och riksfärdtjänst för barn och unga med funktionshinder.  Enligt utredningens förslag gäller rätten till resor som avser rekreation och fritidsverksamhet enbart riksfärdtjänst. Barnombudsmannen anser att rätten till sådana resor även bör gälla resor med färdtjänst. Utredningen vill begränsa antalet resor. Barnombudsmannen anser att alla barn och unga bör få obegränsade antal resor.

Utredningen slår fast att man vid varje bedömning av tillstånd till resa med färdtjänst och riksfärdtjänst ska beakta föräldrarnas ansvar. Detta kommer att leda till olika tolkningar. Barnombudsmannen anser att utredningen saknar en klar och tydlig definition av vad som avses med föräldraansvar.
 
6.2 Kvalitet
Utredningen föreslår att personal inom färdtjänsten ska ha hög kompetens och lämplig utbildning för att utöva sitt yrke.
 
Barnombudsmannen saknar en skrivning som tydliggör vilka krav som bör ställas på utbildning vid upphandling av färdtjänst och riksfärdtjänst. Unga resenärer har andra behov än vuxna resenärer, vilket innebär att all personal måste ha ett särskilt förhållningssätt. Unga resenärer med  t.ex. en utvecklingsstörning eller ett kommunikationshandikapp behöver särskild omtanke.
 
Barnombudsmannen anser att utbildningen  förslagsvis  bör innehålla två delar. En del om bemötande av barn och ungdomar med funktionshinder. Denna del ska ge deltagarna möjlighet att reflektera över egna attityder och värderingar kopplade till resenärer med funktionshinder. En annan del bör innehålla baskunskap kring olika funktionshinder och hur man som personal måste förhålla sig för att göra resorna för ungdomarna trygga och säkra.
  
6.4 Medresenär
Utredningen föreslår att den som söker färdtjänst ska kunna ha sällskap av en eller flera medpassagerare och att tillståndet även ska gälla denna eller dessa.
 
Barnombudsmannen är positiv till att utredningens förslag och att man med medresenär även avser ett barn, kamrat eller annan bekant.
Detta öppnar nya möjligheter för ungdomar att delta i t.ex.  fritidverksamheter eller andra sociala aktiviteter utan att föräldrar måste administrera  resandet. Det framgår dock inte om man måste ha olika tillstånd för olika medresenärer.
 
Ibland måste en medresande förälder även ta med ett yngre syskon för att kunna följa med sitt barn som ska åka färdtjänst. Barnombudsmannen anser att man inte kan ta en avgift för det eller de medföljande barnen eftersom resan inte kan genomföras om inte syskonen följer med.
  
6.5.1 Föreskrifter om begränsning av antalet resor
Barnombudsmannen anser att det inte ska finnas någon begränsning av antalet färdtjänstresor för barn under 18 år. Tillgång till färdtjänst kan vara den enda möjligheten att kunna delta aktivt i samhället. Barnombudsmannen anser därför att barn under 18 år bör undantas i en bestämmelse som begränsar antalet färdtjänstresor.
 
6.6 Ett barnperspektiv  avseende färdtjänsten och riksfärdtjänsten
Utredningen föreslår att barnets bästa ska beaktas vid bedömning av färdtjänst till barn under 18 år.
 
Barnombudsmannen ser utredningens förslag som ett steg i rätt riktning mot att färdtjänst och riksfärdtjänst ska ge barn ökade möjligheter att förflytta sig när det inte går att utnyttja kollektivtrafikens utbud.
 
Utredningen tar även upp att ”Vid bedömning av huruvida ett mindre barn skall ges tillstånd till färdtjänst bör vårdnadshavarens ansvar för barnet beaktas”.
 
Barnombudsmannen anser att ovan nämnda formulering är olycklig och riskerar att leda till olika tolkningar i samband med kommunernas bedömningar av tillstånden för färdtjänst för barn.  Barnombudsmannen anser att utredningen saknar en klar och tydlig definition av vad som menas med föräldraansvar. Utredningen saknar även en tydlig definition när det gäller att tolka begreppet ”mindre barn”.
 
Redan idag finns problemet med att kommunerna slentrianmässigt hänvisar till föräldraansvaret vid avslag av färdtjänst till barn under 18 år. Utredningen har med sitt förslag inte bidragit till att garantera funktionshindrade barns rätt att vara delaktiga i samhället på lika villkor.
 
Barnombudsmannen anser att en ny lag om färdtjänst måste ge en tydlig vägledning och understryka vikten av att en individuell bedömning av barnets situation görs vid varje ansökningstillfälle. Vid denna bedömning bör om möjligt även handläggaren träffa barnet för att ta reda på  hur barnet ser på sina behov och möjligheter att resa på egen hand.       
 
Ändamålet med resorna  
I förslaget till lag om ändring i lagen (1997:735) om riksfärdtjänst anges i 5 §  att ”Tillstånd skall meddelas om ….2. ändamålet med resan är rekreation eller fritidsverksamhet eller annan enskild angelägenhet”.  I utredningens förslag till lag om ändring i lagen (1997:736) om färdtjänst finns det ingen formulering där det framgår att färdtjänstresor avser rekreation eller fritidsverksamhet.
 
Barnombudsmannen anser att lagen om färdtjänst måste garantera att tillstånd medges till ovan nämnda resor för alla barn och ungdomar under 18 år, som anser sig har behov av transporter för att ha möjlighet att delta i någon form av social aktivitet.  Detta är särskilt väsentligt för ungdomar som t.ex. tillsammans med kamrater vill delta i föreningsliv och idrotts- och kulturaktiviteter. Barnombuds-mannen har i sina studier, publicerade i Barnombudsmannens årsrapport 2002 ”Många syns inte men finns ändå”, funnit att många ungdomar inte kan delta i fritidsverksamheter utanför skoltid. Anledningen är att kommunerna inte beviljar färdtjänst för dessa resor utan betraktar dem som nöjesresor och ”onödiga”. Barnombudsmannen anser att det därför är angeläget att bestämmelserna i färdtjänstlagen förändras så att barns rätt till rekreation och fritid  tillgodoses i enligt med artikel 31 i barnkonventionen.  

Föredragande i detta ärende har varit projektledaren Tove Rinnan.

Lena Nyberg 
Barnombudsman                   

Charlotte Lenman
Ansvarig jurist