Betänkande från Domarutredningen 2001 (SOU 2003:102), en öppen domarrekrytering

Ställd till: Justitiedepartementet
Diareinummer: 9:1:0020/04

Sammanfattning
Barnombudsmannen välkomnar utredarens förslag att dagens särskilda domarutbildning avvecklas och att domarrekryteringen sker öppet samt att det ska finnas möjlighet att söka domare med en viss specialkompetens. Utredaren anger inledningsvis att han utgått från att hans uppdrag har varit vidare än vad som angavs i direktiven. Han tolkar sitt uppdrag så att det inte bara ska gälla den framtida rekryteringen av domare utan också att framtidens domare ska kunna möta de kvalitetskrav som bör ställas på domstolsväsendet. Barnombudsmannen uppfattar utredarens tolkning av direktiven såsom mycket ansvarsfull och finner det positivt att inte enbart kvantitet utan även kvalitet sätts i första rummet avseende blivande domares kompetens. Detta synsätt möjliggör ett förstärkt barnperspektiv i våra domstolar.

En öppen domarrekrytering enligt utredarens förslag skulle enligt Barnombudsmannens mening vara ett sätt att i större utsträckning tillgodose behovet av domare med erfarenheter som är värdefulla för att barnperspektivet tillvaratas i domstolsprocesser som rör barn.

Barnombudsmannen anser det dessutom positivt att föräldraskap lyfts som en erfarenhet av värde när det gäller domares meritering. Vi delar utredarens uppfattning att föräldraskap ger en personlig mognad och livserfarenheter som är värdefulla i en domares arbete. Det är också viktigt att understryka vikten av att tillse att det finns goda möjligheter att förena föräldraskap och en yrkeskarriär som domare.

Beträffande domares utbildning är det i och för sig positivt att blivande domare ges utbildning i barnkonventionen. Utbildningen bör dock kompletteras med utbildning om barn och barns behov.

Barnombudsmannen anser att en balans mellan män och kvinnor i domarkåren främjar barnperspektivet i domstolsarbetet varför alla förslag som främjar en sådan balans tillstyrkes.

Kap. 4. Överväganden om domarrekryteringen i framtiden
Utredaren har haft som en utgångspunkt i sitt arbete att den framtida rekryteringen av domare inte bara ska säkerställa en jämn tillgång av domare i hela landet utan också att framtidens domare ska kunna möta de kvalitetskrav som bör ställas på domstolsväsendet. Barnombudsmannen instämmer i utredarens bedömning att dessa krav på god kvalitet bättre kan tillgodoses om jurister med annan bakgrund än de domarutbildade juristerna har, kan anställas som domare. Vi instämmer också i att det bör skapas möjligheter för att rekrytera specialkompetens för att höja kvaliteten i den dömande verksamheten. Såsom utredaren påpekar är barns rättigheter och behov ett sådant område som kräver särskilda kunskaper och där behovet av kompetens och utbildning är påfallande.

Barnombudsmannen har i flera sammanhang ifrågasatt rättsväsendets kompetens då frågor som rör barn ska avgöras. Med en domarkår som har en bredare bakgrund än den som domare har idag, ökar möjligheten att domarkåren tillförs personer som besitter kunskaper och erfarenheter som kan främja barnperspektivet i domstolarna.

Barnombudsmannen välkomnar därför de förslag som utredaren ger i syfte att underlätta rekryteringen av jurister med annan bakgrund än domarutbildning.

Det tycks också stå klart efter utredarens belysning av frågan att detta mål uppnås bäst genom en enbart öppen domarrekrytering. Barnombuds-mannen ser därför positivt på utredarens förslag att dagens särskilda domarutbildning avvecklas.

Barnombudsmannen anser i likhet med utredaren att konkurrenskraftiga löner kan vara ett sätt att tillgodose rekryteringsbehovet av kompetent personal. Detta för att upprätthålla god kvalité i den dömande verksamheten.

Kap. 5.2.1–5.2.2 Rekryteringsförfarandet. Bedömningsgrunder och krav på en blivande domare
Barnombudsmannen har att tillse att svensk lagstiftning överensstämmer med de krav som ställs i FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen). Vi har i detta arbete funnit brister i domares kunskaper om barn, barns behov och barns rättigheter. Vi har vid ett flertal tillfällen påpekat behovet av att utbilda domare i dessa frågor. Barn som blir indragna i en domstolsprocess är av flera anledningar extra sårbara. Domstolsprocessen är utformad i huvudsak med vuxna i åtanke. Det är därför angeläget att domare och andra professionella har gedigna kunskaper om barn för att tillförsäkra dem det skydd men också de aktiva rättigheter som barnet har enligt barnkonventionen och enligt svensk rätt. Det gäller framförallt rätten att få vara delaktigt i avgöranden som rör barnet. Den rättighet som kommer till uttryck i artikel 12 i barn-konventionen.

Det är ur ett barnperspektiv viktigt att handläggningen av mål och ärenden hanteras på ett skyndsamt sätt. Den ovisshet och oro som utdragna processer i olika sammanhang skapar för alla parter drabbar barnet särskilt mycket, eftersom barn bl.a har en annan tidsuppfattning än vuxna. Barnombudsmannen tillstyrker därför att förmåga att, med bibehållen kvalitet, handlägga mål skyndsamt ska utgöra ett meriteringsskäl.
 
Barnombudsmannen anser också att det är positivt att föräldraskap lyfts som en erfarenhet av värde när det gäller domares meritering. Vi delar utredarens uppfattning att föräldraskap ger livserfarenheter och en personlig mognad som är värdefull i en domares arbete.

Utredaren föreslår vidare att det ska finnas möjlighet att söka domare med en viss specialkompetens till en domstol. Barnombudsmannen tillstyrker förslaget. Som utredaren själv påpekar är det dock viktigt att en utökad kompetens kommer alla domstolar till godo och inte bara domarkåren som helhet. En betydande del av mål och ärenden som behandlas, i synnerhet i de allmänna domstolarna, rör barn. För att förslaget ska ha någon reell betydelse bör således varje domstol sträva efter att rekrytera domare med särskild kompetens rörande barn. Det sagda minskar dock inte behovet av att utbilda samtliga domare i barns rättigheter och barns behov.

Trots att domstolsprocesser huvudsakligen ses som en angelägenhet för vuxna personer uppträder barn i olika funktioner i en mängd väsensskilda rättsliga processer. Barn kan vara målsägande eller tilltalade i brottmål och som subjekt i vårdnads- boende- och umgängesmål. Andra rättsprocesser där barnet är huvudperson är i mål om verkställighet av avgöranden om vårdnad, boende och umgänge samt i LVU-mål. Barns utsatthet och bristande processuella rättigheter ställer särskilda krav på de vuxnas kompetens och kunskaper.

Kap. 8 Utbildningsfrågor
Barnombudsmannen finner det av vikt att påpeka att inom ramen för de föreslagna introduktions- och utbildningsprogrammen för nyutnämnda domare måste ingå utbildning dels i barnkonventionen, dels utbildning om barn och barns behov. Sådan utbildning bör även i övrigt komma ordinarie domare och föredraganden till godo fortlöpande.

Kap 10.3 Jämställdhetsfrågor – överväganden
Barnombudsmannen anser vidare att barnperspektivet i domstolen bäst tillvaratas om rekryteringen av domare och domstolschefer inriktas på att nå en balans mellan män och kvinnor varför förslaget tillstyrkes.

Barnombudsmannen anser att det är viktigt att tillse att domare likväl som andra yrkesgrupper ges möjlighet att på ett bra sätt förena arbetsliv med föräldraskap. Som tidigare påtalats bör dessutom föräldraskap vara att betrakta som en merit för en domare. Det bör därmed i största möjliga mån uppmuntras att domare är föräldralediga.

Föredragande i ärendet har varit juristerna Birgitta Resenius och Lotta Dahlstrand.

Lena Nyberg
Barnombudsman

Charlotte Lenman
Ansvarig jurist