Departementspromemoria Samråd efter folkinitiativ (DS 2004:4)

Barnombudsmannen välkomnar den ambition som redovisas i promemorian och som innebär att reglerna om folkinitiativ i kommunallagen ändras i syfte att utvidga själva folkinitiativet. Barnombudsmannen beklagar dock att förslaget till regeländring inte kommer att vidga möjligheten för de unga medborgarna att på något sätt nyttja detta demokratiska instrument initialt, genom att de inte kommer att ges rätten att väcka initiativet som kan komma att leda till själva samrådet.

Ställd till: Justitiedepartementet
Diarienummer: 9.1:0191/04


Ett brett medborgardeltagande i demokratiska processer förutsätter att alla medborgare ges möjlighet till deltagande. Denna rätt, att ta initiativ i en lokal samhällelig fråga, borde därför enligt Barnombudsmannens uppfattning vara generationsöverskridande. I promemorian redovisas en återkommande principiell invändning som ofta framförs mot folkinitiativ/folkomröstningar och som ger uttryck för åsikten att den representativa demokratin urholkas. Barnombudsmannen vill bestämt betona behovet av att den representativa demokratin behöver kompletteras med andra instrument som möjliggör för andra än de röstberättigade att föra upp frågor på de beslutande organens dagordning och delta i demokratiska samtal och processer.

5.1  Folkomröstningar eller andra samrådsförfaranden – en diskussion

Barns och ungas inflytande borde beröra samtliga nivåer i samhället. Särskilt viktigt är det att barn och unga kommer till tals och ges möjlighet att aktivt påverka de demokratiska beslut som direkt berör dem. Sådana beslut handlar oftast om verksamheter som barn och unga på olika sätt brukar. Att tidigt erfara att det finns en mening med att aktivt engagera sig, att engagemanget faktiskt leder till en konkret och synlig förändring, och att det är möjligt att utöva inflytande i en avgränsad fråga, tror Barnombudsmannen kommer att få positiva effekter för hela samhället.

FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) ger barn och unga en tydlig rätt att fritt uttrycka sina åsikter. Denna rätt återfinns främst i artikel 12 i barnkonventionen. I tolkningsregler från UNICEF i ”Implementation Handbook for the Convention on the Rights of the child”, (sidan 164 ff.) framgår att denna rätt för barnet är ovillkorlig samt att åsikterna ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. Att barn har rätt till de grundläggande fri- och rättigheter som stadgas i Regeringsformen (RF) kapitel 2 är ett faktum. Dessa fri- och rättigheter ska gälla lika för var och en utan någon form av diskriminering, såsom till exempel åldersdiskriminering. Att barn också har rätt till medborgarskap framgår av barnkonventionens artikel 7.

För att artikel 12 i barnkonventionen ska kunna förverkligas krävs ett förändrat synsätt på barn och ungdomar i samhället. Ett barnperspektiv måste anläggas på alla myndighetsbeslut som rör barn och unga. Ansvaret för att hitta bra metoder som på ett aktivt sätt bidrar till barns och ungas delaktighet vilar på de beslutsfattande myndigheterna och organen. Barnombudsmannen har sedan 1995 haft uppdraget att sprida kunskap om barnkonventionen. Detta arbete har bland annat inneburit att ombudsmannen medverkat i ett nära samarbete med nio myndigheter vilka har utvecklat barnperspektiv i sina respektive verksamheter.

Det pågår en del olika insatser på olika håll i landet för att öka barns och ungas reella inflytande över de beslut som på olika sätt angår dem. Barnombudsmannen vill i detta sammanhang särskilt betona betydelsen av de lokala ungdomsråden och de lokala barnombuden. Barnombudsmannen vill också betona att andra representativa organ av barn och unga såsom till exempel elevråd och ungdomsfullmäktige bör vidtalas och rådfrågas då beslut som angår barn ska fattas. Barn och unga ska i högre grad kontaktas och höras då de vuxna ska fatta beslut som berör många barn eller enskilda barn. Om där finns befintliga strukturer för ungas inflytande så ska de utnyttjas. Ett vitalt och demokratiskt samhälle måste aktivt söka dialog med alla som berörs av ett beslut och dessutom söka nya arenor för dialog med alla dessa medborgare. Vissa arenor och former lämpar sig bättre för vissa medborgare på grund av olika skäl såsom ålder, funktionshinder, social eller etnisketnisk bakgrund, e t c.

Några av de myndigheter som Barnombudsmannens har valt att samarbeta nära under en följd av år har numer valt arbetsmetoder som innebär att de involverar barnen. Myndigheterna har genom sitt långsiktiga arbete med barnkonventionen vunnit insikt om barns särskilda behov och försökt möta dessa i sina respektive verksamheter. Till exempel har Vägverket och polismyndigheten på ett aktivare sätt involverat barn vid fattande av vissa beslut. Det är en positiv  utveckling, och Barnombudsmannen hoppas att dessa exempel inspirerar andra beslutsfattare till ökade kontakter med barn och unga.

5.2.1 Samråd efter folkinitiativ

Den nu gällande regeln om folkinitiativ som enbart kan utmynna i en folkomröstning för röstberättigade kommunmedlemmar utestänger alla yngre, icke röstberättigade kommunmedlemmar. Nu stannar promemorian vid ett förslag som fortfarande innebär att endast röstberättigade kommunmedlemmar kan väcka ett folkinitiativ. Barnombudsmannen anser att det hade varit intressant att få pröva en modell där även de unga medborgarna givits rätt att, på något sätt, väcka frågor i motsvarande initiativform.

Barnombudsmannen välkomnar dock de starka skrivningar i promemorian som tydligt pekar på att samrådet efter ett väckt folkinitiativ ska vara öppet för alla kommunmedlemmar. Att samrådet, beroende på frågans art, ska ske i olika former och på många olika sätt. Detta hoppas Barnombudsmannen kommer att leda till nya möjligheter för alla barn och unga att på ett helt annat sätt bli informerade om aktuella beslut som på något sätt berör dem.  Att barnen och de unga ges möjlighet att, på de sätt som bäst passar barnen, delta i samrådet. Att beslutet, då det väl är fattat, förklaras för barnen på ett sätt som gör det begripligt för dem.

En sådan utveckling kan i sin tur leda till bredare uppslutning för det aktuella beslutet i fråga och ett långsiktigt ansvarstagande av de unga och engagerade medborgarna. På lång sikt kan sådana erfarenheter leda till ett bredare engagemang och ansvarstagande för demokratin i vårt land. I en sådan utveckling ligger med andra ord en stor, och helt nödvändig, demokratisk utmaning för vårt samhälle.

Att vara barn och att uppleva att vuxenvärlden aktivt och intresserat vill veta vad man tycker i en fråga, och att vuxenvärlden dessutom förklarar så att barnet kan förstå, är ett viktigt barnperspektiv som Barnombudsmannen vill betona i detta sammanhang. Att barnet därutöver upplever att de egna synpunkterna och argumenten vägs in vid den samlade bedömning som vuxenvärlden gör och får detta förklarat för sig på ett sätt som barnet efter ålder och mognad kan ta till sig, tror Barnombudsmannen kommer att leda till att alltfler barn bär positiva demokratiska erfarenheter med sig i resten av sina liv.
Barnombudsmannen vill betona att barndomen inte är ett förstadium till livet. Det är en viktig del av livet. Av detta skäl måste samhället utveckla sina demokratiska arbetsformer så att även barnen och de unga ges möjligheter att utöva inflytande och aktivt delta på de sätt som bäst passar dem.

Föredragande i detta ärende har varit koordinatorn Malin Dahlberg Markstedt.

Lena Nyberg
Barnombudsman

Charlotte Lenman
Ansvarig jurist