Tillsynsutredningens slutbetänkande: Tillsyn. Förslag om en tydligare offentlig tillsyn (SOU 2004:100)

Ställd till: Finansdepartementet
Diarienummer: 9.1:1500/05


Allmänna observationer
Barnombudsmannen välkomnar förslagen att tydliggöra och effektivisera den offentliga tillsynen och tillstyrker huvudsakligen förslagen. Detta ligger i linje med vad Barnombudsmannen har föreslagit bland annat vad gäller den tillsyn som länsstyrelserna utövar över hem för vård eller boende för barn och unga.

Barnombudsmannen saknar emellertid en redogörelse för medborgarnas medverkan i tillsynen. Frågan hur olika tillsynsorgan reagerar i relation till medborgaren, som ställdes i direktiven, berördes endast ytligt i delbetänkandet (SOU 2002:14). Frågan berörs överhuvudtaget inte i slutbetänkandet eller i det förslag till lag om allmän tillsyn som utredningen presenterar. Ur ett barnrättsperspektiv är detta särskilt allvarligt eftersom en anmälan om eventuella brister till en tillsynsmyndighet är en av de få möjligheter barn har att försöka utkräva sina rättigheter då barn i de flesta situationer saknar processbehörighet i domstol eller reella möjligheter att överklaga ett beslut genom domstol.

Som exempel på betydelsen av barns medverkan i tillsyn kan nämnas den roll som information från elever spelar i Skolverkets och Arbetsmiljöverkets tillsyn över skolan. Endast genom att inhämta information från både barn och vuxna kan tillsynsmyndigheten få en fullständig bild av läget inom en verksamhet som rör barn.

1 Författningsförslag
Barnombudsmannen saknar bestämmelser om medborgarnas medverkan i tillsynen.

Barnombudsmannen föreslår att en särskild bestämmelse införs om att tillsynsmyndigheter vars tillsyn berör verksamheter som särskilt angår barn, så som Socialstyrelsen, länsstyrelserna, Skolverket, Arbetsmiljöverket, Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, m.fl., ska ha särskild personal och särskilda rutiner som är lämpade för att ta emot anmälningar från barn.

2 Ett snävare och striktare tillsynsbegrepp

2.3.1 En definition av tillsyn
I Utredningen föreslås följande definition av tillsyn:
”oberoende och självständig granskning av tillsynsobjekt som syftar till att kontrollera om tillsynsobjektet uppfyller de krav och villkor som följer av lag, EG-förordning eller annan föreskrift och av särskilda villkor som har meddelats i anslutning till sådana föreskrifter samt beslut om åtgärder som syftar till att vid behov åstadkomma rättelse av den objektsansvarige.”

Barnombudsmannen tillstyrker huvudsakligen den föreslagna definitionen Barnombudsmannen har förståelse för att tillsynsbegreppet begränsas till ”måttstockar” i form av bindande föreskrifter, såsom lagar, EG-förordningar och andra författningar. Barnombudsmannen vill dock påpeka att denna snäva definition medför att FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) och andra konventioner, som är bindande men inte inkorporerade i svensk lag, knappast kommer att uppmärksammas i samband med tillsynen. Barnombudsmannen har i Tillsynsforum påpekat vikten av att tillsynsmyndigheterna - utöver författningar - tar hänsyn till barnkonventionen.

5 Kommunernas roll i tillsynen

5.4 Förslag
Barnombudsmannen välkomnar förslaget att staten bör ha ett tydligare ansvar för styrningen av de tillsynsuppgifter som idag ligger på kommunerna för att verka för nationell likvärdighet i fråga om rättssäkerhet, oberoende och kompetens i den kommunala tillsynen. Barnombudsmannen tillstyrker att kommunens uppdrag att utöva tillsyn enligt en viss sektorslag bör överflyttas till en statlig myndighet i de fall kommunen grovt eller under en längre tid åsidosatt sitt tillsynsansvar. I övrigt lämnar Barnombudsmannen förslagen i kapitel 5 utan erinran.

7 Tydligare och effektivare ingripanden i tillsynen

7.4 Förslag
Barnombudsmannen tillstyrker huvudsakligen förslagen att tydliggöra möjligheterna till ingripande genom, anmärkning, varning, återkallelse av tillstånd, förbud att fortsätta en verksamhet, tillsynsbot samt att införa en generell ingripandekatalog inklusive en möjlighet att underlåta att ingripa.
 
7.4.3 Sanktionsavgifter och tillsynsbot
Barnombudsmannen anser att vite ofta är att föredra framför sanktionsavgifter. Till exempel om Skolverket ges möjlighet att använda vite alternativt sanktionsavgifter är skillnaden att det senare alltid döms ut oavsett om kommunen rättar sig efter ett förläggande eller inte. Om vite används som sanktion slipper kommunen betala det om den inom viss tid efter vitesföreläggandet rättar sig efter det. Därmed riskerar inte barn att drabbas av eventuella nedskärningar som kan följa av en kännbar sanktionsavgift.

7.4.4 En översyn av vitesinstitutet
Se kommentarerna under 7.4.3 ovan. I övrigt lämnar Barnombudsmannen förslagen utan erinran.

9 Lämpligheten av en allmän tillsynslag

9.3 Förslag

Barnombudsmannen tillstyrker förslaget att införa en allmän tillsynslag i syfte att främja tillsynens tydlighet och effektivitet.

Föredragande i ärendet har varit juristen Jens Ölander

Lena Nyberg
Barnombudsman

Charlotte Lenman
Ansvarig jurist