Betänkandet (SOU 2005:66) Makt att forma samhället och sitt eget liv – jämställdhetspolitiken mot nya mål

Ställd till: Näringsdepartementet
Diarienummer: 9.1:0978/05

Sammanfattning
Barnombudsmannen stödjer utredningens förslag till nya mål för jämställdhetspolitiken, men ser det som en genomgående brist att det saknas ett tydligt barnperspektiv i såväl utredningens förslag som i analys och motiv.
 
Barnombudsmannens yttrande följer dispositionen i betänkandets sammanfattning.

Nya mål i jämställdhetspolitiken
Sedan målen för den nuvarande jämställdhetspolitiken tillkom i början av 1990-talet har det skett förändringar även inom området barnpolitik och med arbetet att förverkliga FN:s konventionen om barnets rättigheter (barnkonventionen). I det lokala och regionala arbetet arbetar många i dag med att implementera flera olika perspektiv inom de olika verksamheterna såsom barnperspektiv, jämställdhetsperspektiv, handikapperspektiv och miljöperspektiv för att nämna några.
 
Enligt artikel 2 i barnkonventionen gäller konventionens rättigheter för alla barn oavsett till exempel kön, varför jämställdhetsperspektivet blir aktuellt även inom barnpolitiken. Enligt barnkonventionen har alla barn och unga bland annat rätt till en god utbildning, bästa uppnåeliga hälsa samt rätt till inflytande i beslut som rör dem.

Övergripande mål - Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv.

Utredningen anger att strävan mot ett jämställt samhälle kräver samma helhetssyn som strävan mot en hållbar samhällsutveckling. Barnombudsmannen delar denna uppfattning men saknar i målen den dynamik som krävs för att åstadkomma en helhetssyn.

Det krävs insatser i linje med vad utredningen föreslår men det är också viktigt att stärka insatserna kring jämställdhet för barn och unga inom till exempel förskola och skola, vilket utredningen också är inne på.

I barndomen lägger vi grunden för många av våra värderingar och förhållningssätt så även för synen på jämställdhet mellan könen. Skolan har stor inverkan på barnens könssocialisering precis som förskolan. Föräldrarnas förväntningar och bemötande av sina barn är också av betydelse. En viktig förutsättning för framgång med jämställdhetspolitiken är därför att arbeta medvetet med jämställdhet inom förskola och skola, men även inom föräldrautbildningen.

Målen för jämställdhetspolitiken är ett redskap för att styra de insatser som sedan görs för att nå målen. Då målen saknar ett barnperspektiv riskerar vi att mista den dynamiska effekten med att även göra medvetna, långsiktiga och hållbara insatser för att stärka jämställdheten bland barn och unga.

Barnombudsmannen anser i likhet med utredningen att jämställdhetsperspektivet måste få ett tydligare genomslag i lärarutbildning och undervisningsmaterial. Barnombudsmannen vill även understryka behovet av att jämställdhetspolitik får ett större genomslag inom studievägledningen.
 
Delmål – Kvinnor och män skall ha samma rätt och möjlighet att utöva ett aktivt medborgarskap och att forma villkoren för beslutsfattandet.

Enligt artikel 12 i barnkonventionen har alla barn och unga rätt till inflytande i frågor som rör dem. Att vara delaktig och att ha inflytande har stor betydelse för en persons utveckling. Möjlighet att kunna påverka ger ett större självkänsla och en känsla av att man som människa är värd något, att man har en åsikt att tillföra och att det går att förändra. Att vara delaktig ger också en känsla av att vara behövd och att vara respekterad. Detta är inte minst viktigt i barn- och ungdomsåren. När unga är aktiva och därmed delaktiga utvecklas de som människor.
 
Barn och unga måste få känna sig delaktiga i samhället och kunna ta aktiv del i det politiska livet för att demokratin ska fortleva. Genom att delta i demokratiska arbetsformer lär sig barn och unga att inhämta fakta och lyssna på andras argument. Delaktigheten ger dem på så sätt en viktig livskompetens. Därför är det viktigt att inkludera ett jämställhetsarbete även för flickor och pojkar i detta delmål, och att regelmässigt samla in synpunkter på inflyttandeformer från flickor och pojkar.

Delmål – Kvinnor och män skall ha samma möjligheter till avlönat arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. Samt delmålet – Kvinnor och män skall ha samma möjlighet att ge och få omsorg utan att underordnas. Det obetalda hemarbetet skall delas lika.

Barnombudsmannen anser att det är viktigt att se till möjligheterna att förena möjligheten till ekonomisk självständighet och möjligheten att ge omsorg till sina barn för både män och kvinnor och i synnerhet ensamstående föräldrar.

Med bakgrund av hur viktig barnomsorgen är i jämställdhetsdiskussionen är det viktigt att betona att omsorgen bedrivs med hög kvalitet och god pedagogisk verksamhet.
 
Barnombudsmannen ställer sig bakom utredningens förslag att behovet av och tillgången till barnomsorg på obekväm arbetstid bör uppmärksammas och följas upp.

Barnombudsmannen delar utredningens tankegång kring att det inte finns någon definitiv innebörd av vad som är barnets bästa enligt barnkonventionen, utan att det måste avgöras i varje enskilt fall. Om en utveckling mot en individualisering av föräldraförsäkringen sker är det av största vikt att undantag medges.
 
Flexibilitet att möta individuella behov är enligt Barnombudsmannens mening svårt att förena med generella lösningar. Föräldraförsäkringen är i grunden till för barnet och borde därför anpassas så att den kan bidra till bra lösningar för varje enskilt barn. Barnet har rätt till båda sina föräldrar. Samhällets val av organisering och stimulering av föräldrarna att i början av barnets liv ta hand om barnet bör vara av hög prioritet då det är barnets rättighet. Det är av avgörande betydelse för barnet att båda föräldrar erbjuds verkliga möjligheter att vara föräldralediga. Barnets rätt till båda sina föräldrar måste garanters så långt det är möjligt. Det är också av mycket stor vikt att samhället garanterar alla barn samma rätt att vara hemma med någon förälder/vårdnadshavare. Vilket i sin tur innebär att samhället måste utforma tydliga regler för undantag från huvudregeln om individuellt knutet uttag av medgivna antal föräldradagar. Behov av dessa undantag kan till exempel vara i de fall då en förälder sitter i fängelse, är aktiv missbrukare eller alvarligt sjuk. När man väljer att fördela dagarna mellan föräldrarna bör man alltså även söka en bra lösning på hur dagarna ska fördelas i de fall en förälder omöjligen kan, vill eller bör ta ut sin del. Undantag från huvudregeln om könsneutral fördelning av föräldradagarna måste med andra ord medges.
 
Delmål –Kvinnor och män skall ha samma möjlighet till kroppslig integritet. Mäns våld mot kvinnor skall upphöra.

Barnombudsmannen ställer sig bakom utredningens bedömning att skyddet för utsatta kvinnor och barn måste förbättras.
 
Barnombudsmannen vill även lyfta fram att barn som bevittnar våld inom familjen är, enligt Barnombudsmannen, att betrakta som brottsoffer. Barnombudsmannen anser att det alltid ska ses som psykisk misshandel om barnet bevittnar våld inom familjen. Bedömningen av om barnet riskerar att fara illa ska alltid ske när uppgifter om våld misstänks förekomma i hemmet.

Barnombudsmannen anser att det tydligt måste framgå av föräldrabalkens regler att när det har förekommit våld inom en familj ska huvudregeln vara att den förälder som inte är våldsam ska ha ensam vårdnad och att umgänge bara ska komma till stånd om barnets trygghet kan garanteras.
 
Lokal agenda för jämställdhet
Barnombudsmannen stödjer utredningens förslag om att uppdrag lämnas till länsstyrelserna att översätta de nationella jämställdhetsmålen till regionala jämställdhetsmål.

Barnombudsmannen vill i detta sammanhang påminna om vikten av att målen för jämställdhetspolitiken även innehåller ett barnperspektiv för att möjliggöra medvetna, långsiktiga och hållbara insatser för att stärka jämställdheten bland barn och unga samt att åstadkomma den dynamiska effekten av att verka från flera håll för att nå målen.

Förvärvsavdrag för ensamstående föräldrar
Barnombudsmannen stödjer utredningens förslag om att låta regeringen överväga möjligheten att införa ett förvärvsavdrag för ensamstående föräldrar.

Barnombudsmannen vill i detta sammanhang åter erinra om att det är viktigt att se till möjligheterna att förena möjligheten till ekonomisk självständighet och möjligheten att ge omsorg till sina barn för både män och kvinnor och i synnerhet ensamstående föräldrar vid en konstruktion av ett förvärvsavdrag.

Övriga förslag
Vidare välkomnar Barnombudsmannen utredningens förslag gällande att ge SCB i uppdrag att specialstudera olika aspekter av deltidsarbete. Barnombudsmannen anser att om SCB får detta uppdrag, måste barnperspektivet beaktas. Analys av statistiken med hjälp av uppgifterna i ULF- undersökningarna inklusive den så kallade barn-ULF-delen skulle eventuellt kunna belysa hur föräldrarnas förvärvsgrad påverkar flickors och pojkars tillvaro på olika sätt.

Föredragande i detta ärende har varit projektledare Shanti Holmström.

Lena Nyberg
Barnombudsman

Charlotte Lenman
Ansvarig jurist