Publikation Vägledning för barnkonsekvensanalyser i vägplaneringen

Ställd till: Vägverket
Diarienummer: 9.4:0360
                               

Sammanfattning
Barnombudsmannen hälsar med tillfredsställelse att Vägverket utarbetar en  vägledning för barnkonsekvensanalyser i vägplaneringen.
 
Övergripande synpunkter
Vi förstår att ambitionen varit att göra vägledningen kortfattad, men vill varna för att begriplighet och sammanhang därmed kan gå förlorad.
 
Eftersom vägledningen är kort är det särskilt viktigt att det tydligt framgår att den  bör läsas tillsammans med andra material som Vägverket tagit fram och håller på att ta fram. Vi tänker då på den planerade kunskapsöversikten som nämns i materialet och det värderingsunderlag för barnkonsekvensanalyser som Vägverket redan publicerat.

En allmän iakttagelse man kan göra är att frågor som rör barn och unga ofta har en lägre status än till exempel tekniska frågor. Detta är bakgrunden till att vi särskilt vill betona vikten av att Vägledningen för barnkonsekvensanalyser ges en utformning och språkdräkt som gäller för Vägverkets vägledningar generellt.

Vi utgår ifrån att avsikten med vägledningen är att barnkonsekvensanalyserna i fortsättningen ska bli en naturlig del i all vägplanering. Detta kan utläsas av  vägledningens förord, men blir mindre tydligt i de följande texterna och i det avslutande avsnittet om samråd nämns barnen inom parantes. Avsikten kan vara att uppmärksamma läsaren på att barnen är en grupp brukare som inte får glömmas bort, men vi önskar att detta klargjordes på ett mer övertygande sätt.

Då arbetet med barnkonsekvensanalyser fortfarande befinner sig  i ett utvecklingsskede är det angeläget att skaffa kunskap om vad som fungerar bra respektive möter på svårigheter i den praktiska tillämpningen. Vi  skulle därför önska att Vägverket kontinuerligt följer upp hur vägledningen tillämpas. Om avsikten är att någon form av uppföljning ska ske vore det ändamålsenligt att en modell för detta redovisas i vägledningen.
 
Barnombudsmannen ser Vägverket som en föregångare när det gäller att föra in ett barnperspektiv i sin verksamhet. Vi utgår ifrån att Vägverket fortsätter och utvidgar arbetet med barnkonsekvensanalyser till att gälla även andra områden än förstudier i vägplaneringen.

Vi noterar att vägledningen kan uppfattas som att barn och unga kan ses som en homogen grupp. Detta perspektiv kan bli vilseledande för den som ska följa vägledningen. Enligt Barnombudsmannen bör de särskilda behov som till exempel de yngsta barnen och barn med funktionshinder kan ha tydliggöras.
 
Synpunkter på vägledningen mer i detalj
I avsnittet ”Syfte och genomförande” saknar Barnombudsmannen resonemang kring förhållandet att arbetet med barnkonsekvensanalyser kan leda till olika intressekonflikter. Detta kan i sin tur leda till att motiven för gjorda prioriteringar måste tydliggöras och redovisas.

I samma avsnitt sägs att ”… man följt den modell för barnkonsekvensanalys som gäller för statliga myndigheter.”  Formellt sätt är läget idag att det inte fattats något beslut eller utgått några riktlinjer om att den modell för barnkonsekvensanalyser Barnombudsmannen tagits fram måste användas.

Rubriken Barnperspektiv och barns perspektiv i förstudien pekar på den viktiga  skillnaden mellan ett barnperspektiv och barns perspektiv, men avsnittet lämnar sedan läsaren utan svar på den intressanta frågan.  Avsnittet förlorar därmed i tydlighet. Att frågeställningen återkommer med nästan samma ordalydelse som huvudrubrik i avsnitt 5 bidrar inte enligt vår uppfattning till att skillnaden mellan de två perspektiven tydliggörs.

Föredragande i frågan har varit planeringssekreterare Marina Gunnmo Grönros.

Lena Nyberg
Barnombudsman

Charlotte Lenman
Ansvarig jurist