Rapporten (Ds 2005:39) Bostadsfinansiering

En interdepartemental arbetsgrupp har haft i uppgift att se över det nuvarande systemet för bostadsfinansiering med mera. Barnombudsmannen har fått arbetsgruppens rapport för synpunkter.

Ställd till: Miljö- och samhälls- byggnadsdepartementet
Diarenummer: 9.1:1042/05


Barnombudsmannen kommenterar huvudsakligen de förslag som är av direkt betydelse för barn och unga upp till 18 år.

Kap 8 Svaga grupper på bostadsmarknaden

Kap 8.5 Sammanfattning och slutsatser
Arbetsgruppen skriver att trångboddhet är vanligast bland ensamstående med barn. Om man kombinerar måtten hög bostadsutgift och låg boendestandard erhålls en grupp som trots att de lägger en stor del av sin låga inkomst på boendet ändå är trångbodda. Bland familjetyperna är ensamstående med eller utan barn överrepresenterade.

Svagast position på bostadsmarknaden har de som inte har någon egen bostad. I denna grupp återfinns bostadslösa och hemlösa, men även unga vuxna som bor kvar hemma. Arbetsgruppen skriver i kapitel 8.4 att de problem som hör samman med hemlöshet i första hand är att betrakta som sociala och faller utanför denna utrednings uppdrag.

Barnombudsmannen anser att det finns ett visst samband mellan boendestandard och social välfärd. Bostadspolitiken har under senare år delats i två spår. En del som behandlar finansiella aspekter, minskade subventioner med mera. Det andra spåret är den sociala bostadspolitiken, där sociala rättigheter står i centrum, Utredningen om vräkning och hemlöshet bland barnfamiljer har den 27 oktober 2005 lämnat sitt slutbetänkande (SOU 2005:88) ”Vräkning och hemlöshet – drabbar också barn” med en förtjänstfull sammankoppling av boende, barn och sociala förhållanden.
 
Kap. 9 Stöd och skatter för byggande och boende

Kap 9.7 Bostadsbidrag
Antal hushåll med bostadsbidrag var år 2003 cirka 270 000. Två tredjedelar av stödmottagarna var ensamstående med barn.

Barnombudsmannen lämnade den 21 januari 2005 sina sypunkter på Socialdepartementets promemoria om reformerat bostadsbidrag. Barnombudsmannen anförde då följande: ”Socialdepartementet föreslår att vid beräkning av bostadsbidrag för barnfamiljer ska bostadskostnaden ersättas med 50 procent. Det särskilda bidraget ska höjas till minst 950 kronor. Bidragen ska vara inkomstprövade.

I FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) art. 27 punkt 1 erkänns rätten för varje barn till den levnadsstandard som krävs för barnets fysiska, psykiska, andliga, moraliska och sociala utveckling. Förslagen om höjning av bostadsbidraget bidrar till att öka överensstämmelsen mellan lagstiftning och artikel 27 i barnkonventionen.”

Barnombudsmannen stödde mot denna bakgrund Socialdepartementets förslag.
Barnombudsmannen anförde i övrigt att barn i familjer som befinner sig i Sverige men inte är folkbokförda här inte omfattas av bostadsbidragslagen (BoL). Art. 2 i barnkonventionen stadgar att alla barn ska behandlas lika. De barnfamiljer som vistas lagligen i Sverige och söker bosättning här bör enligt Barnombudsmannen omfattas av bostadsbidragslagen.

Barnombudsmannen vidhåller sin uppfattning.

Kap 10 Slutsatser och förslag

Kap 10.5 Stöd för ungdomar och svaga grupper att etablera sig på bostadsmarknaden

10.5.2 Utvecklingsarbete och information
Arbetsgruppen föreslår att ”Högst 50 miljoner kronor avsätts för utvecklingsarbete inklusive demonstrationsprojekt och information om hur kommuner i tillväxtregioner kan underlätta ungdomars och svaga gruppers etablering på bostadsmarknaden.”

Barnombudsmannen stöder förslaget och vill tillägga att begreppet svaga grupper är otydligt. En svag grupp förefaller vara ensamstående med barn med låg inkomst. Barnombudsmannen anser att en annan svag grupp är nyinvandrade barnfamiljer. Även om kommunerna får en ersättning för introduktion av nya invandrarfamiljer under ett och ett halvt år kan denna vara otillräcklig för att garantera dessa barn och deras familjer ett fullgott boende. Barnombudsmannen vill understryka vikten av att minst ett demonstrationsprojekt tar upp de nya svenskarnas inträde på bostadsmarknaden. Dessutom är det viktigt att särskild information utformas och översätts till vanliga invandrarspråk.

10.5.3 Statligt bidrag för kommunala åtaganden för ungdomar och svaga grupper som etablerar sig på bostadsmarknaden.
Arbetsgruppens föreslår att staten lämnar bidrag till kommunerna som kan användas för att bygga upp fonder för att täcka förluster för kommunal borgen för lån eller kommunala betalningsgarantier till ungdomar och svaga grupper som köper eller genom hyresavtal med besittningsskydd får en första bostad. En förutsättning för bidrag är att berörda hushåll också fått etableringsstöd enligt följande avsnitt 10.5.4. Bidrag lämnas med fyra procent av den årliga förändringen av kommunernas åtagande från och med år 2007, dock högst 8 600 kr per hushåll med borgen för lån och högst 1 200 kr per hushåll med betalningsgaranti för hyra. För det statliga bidraget gäller en årlig total ram på 100 miljoner kronor.

Barnombudsmannen stöder i princip förslaget, men kan inte bedöma om de nämnda summorna räcker till för de behov som ungdomar och svaga grupper har.

10.5.4 Etableringsstöd för ungdomar och svaga grupper
Arbetsgruppen föreslår att det för ungdomar och svaga grupper med kommunal låne- eller betalningsgaranti för en första bostad från och med år 2007 lämnas ett statligt etableringsstöd med 500 kronor per månad och hushåll under fem år efter beslut av kommunen. För etableringsstödet gäller en årlig total ram på 85 miljoner kronor för nya åtaganden t.o.m. år 2011.

Barnombudsmannen stöder förslaget. Barnombudsmannens kan inte bedöma om 85 miljoner kronor årligen täcker de utgifter som kommunen får vid genomförandet av etableringsstödet.

Kap 10.8 Utvärdering
Arbetsgruppen föreslår att de statliga kreditgarantierna (avsnitt. 10.4), bidraget för kommunala åtaganden för ungdomar och svaga grupper som etablerar sig på bostadsmarknaden (avsnitt 10.5.3), etableringsstödet för ungdomar och svaga grupper (avsnitt 10.5.4), bidraget för hissinstallationer och byggnadstekniska åtgärder (avsnitt 10.6.2) samt investeringsbidraget för nya hyresbostäder (avsnitt 10.7) utvärderas när det gått tillräckligt lång tid för att åtgärdernas effekter skall kunna bedömas.

Barnombudsmannen stöder förslaget då det är angeläget att utvärdera om nu föreslagna åtgärder för att förbättra ungdomars och svaga gruppers etablering på bostadsmarknaden är tillräckliga.

Barnombudsmannen anser att utvärderingarna ska innehålla en redovisning av vilka konsekvenser åtgärderna haft för barn och unga.
 
Föredragande i detta ärende har varit projektledaren Lisbeth Thurnell.

Lena Nyberg
Barnombudsman

Charlotte Lenman
Ansvarig jurist