Ds 2004:51 Den framtida konsumentpolitiken – Ett underlag till ny konsumentpolitisk strategi 2006

Sammanfattning
Barnombudsmannen har i detta remissvar främst lämnat synpunkter på de frågor som särskilt rör barn. Ombudsmannen tillstyrker de förslag som läggs i promemorian om konsumentpolitikens inriktning rörande barn och unga som konsumenter. Barn och unga är en särskilt sårbar konsumentgrupp och det är därför viktigt att prioritera situationen för barn under 18 år i konsumentpolitiken.

Ställd till: Jordbruksdepartementet
Diarienummer: 1460/04


Kapitel 3.1 Konsumentpolitikens utmaningar
Förslag: Konsumentpolitiken ska bidra till tillväxt, välfärd och en hållbar utveckling. Den ska värna den svagare parten på marknaden genom en ändamålsenlig och effektivt tillämpad konsumentlagstiftning. De huvudsakliga utmaningarna är:

- Alla människor i Sverige ska kunna vara konsumenter på goda villkor. Tillgängligheten för konsumenterna till varor och tjänster, information och kunskap samt råd och stöd bör öka.

- Att reducera den kommersiella pressen på unga och att rusta barnen och deras föräldrar att bättre kunna möta den kommersiella påverkan som barnen utsätts för.

- Att fortsatt aktivt främja konsumenternas intressen på den gemensamma inre marknaden och verka för att ett harmoniserat konsumentskydd håller hög skyddsnivå. Den europeiska konsumentpolitiken ska drivas framåt med mer samarbete mellan medlemsländerna.
 
- Den ökande globaliseringen och en snabb teknisk utveckling är idag viktiga faktorer som påverkar konsumenternas vardag. Det ställer ökade krav på ett internationellt samarbete.

Barnombudsmannen instämmer i att konsumentpolitiken ska ha som målsättning att minska den kommersiella pressen på barn och unga. ENOC (European Network of Ombudspersons for Children) efterlyste i en skrivelse år 2003 riktlinjer på EU-nivå i syfte att skydda barn som konsumenter. Det är också, enligt vår mening, viktigt att på nationell nivå arbeta för att minska den kommersiella press som barn och unga utsätts för.

Kapitel 4 Nya mål för konsumentpolitiken
Förslag: De nuvarande fem målen för konsumentpolitiken ersätts med ett mål:

- Trygga konsumenter med makt agerar för välfärd och hållbar utveckling

Bedömning: Det övergripande målet bör kompletteras med följande nya delmål:
 
- Konsumentskyddet är på en hög nivå och tillgängligt för alla

- Medvetna konsumenter hushållar med egna och gemensamma resurser

- Producenter och övriga näringsidkare är ansvarstagande gentemot konsumenterna.

De nya målen ska gälla för arbetet såväl nationellt som inom EU och i andra internationella fora.

Det föreslagna målet för konsumentpolitiken är övergripande formulerat och gäller alla konsumenter liksom de tre förslagna delmålen. Barnombudsmannen vill här understryka vikten av att dessa mål kompletteras med konkreta indikatorer som mäter måluppfyllelsen utifrån barn- och ungdomsperspektiv för att tillförsäkra att barns och ungas rättigheter och intressen respekteras i den framtida konsumentpolitiken.

Kapitel 5.1 Att uppnå hållbar konsumtion
Förslag: Hela det konsumentpolitiska arbetet bör genomsyras av ett hållbarhetsperspektiv. Det bör göras tydligt att hushållens konsumtion har en inverkan på alla de tre dimensionerna av hållbar utveckling – ekologisk, ekonomisk och social. Alla människor bör ges förutsättningar att ha konsumtionsmönster som gynnar en hållbar utveckling i form av egna förutsättningar, produktutbud och samhälleliga förutsättningar. Områdena livsmedel, boende och transporter bör fortsättningsvis prioriteras i arbetet för en hållbar konsumtion. Men även nya och expanderande konsumtionsområden inom tjänstesektorn bör prioriteras. Konsumtionsmönster kring kost och hälsa bör särskilt lyftas fram med fokus på marknadsföringens roll för matvanor hos barn och unga. Tillgängligheten till varor och tjänster, service samt information om konsumentfrågor bör prioriteras.

Barnombudsmannen tillstyrker vikten av att fokus läggs på barns matvanor och den roll som marknadsföring kan ha på dessa vanor.

Det är visat att det finns stora skillnader i förekomsten av övervikt hos barn i olika socioekonomiska grupper. År 2003 gjorde Stockholms läns landsting och Statens folkhälsoinstitut en studie av barns övervikt och fetma bland 15-åringar i Stockholm. I studien visades att ungdomar från mindre gynnad social bakgrund, hade dåliga matvanor och dessutom tillbringade avsevärt mer tid framför TV och dator jämfört med ungdomar med mer gynnad social bakgrund. Barnen dras därmed in i en ond cirkel där de barn som många gånger har dåliga matvanor också utsätts för större risker att utsättas för marknadsföring för exempelvis snabbmat genom den frekventa användningen av dator och TV.

Med tanke på de stora socioekonomiska skillnaderna som finns rörande barns matvanor är det särskilt viktigt att lyfta fram skolans roll. I skolan vistas alla barn och information och kunskaper om goda matvanor kan på ett enkelt sätt nå barn från olika samhällsgrupper. En annan viktig roll för skolan är att se till att skolmaten håller en god standard för att lära barnen en god matkultur, vilket i sin tur kan minska barns och ungdomars påverkan av marknadsföring. Är den mat som serveras i skolan av god kvalité lockas inte heller barnen att i samma utsträckning som nu är fallet att äta snabbmat istället för skolmat.
 
Skolan har också en viktig roll i att sprida information om matvanor samt de risker och negativa hälsoeffekter som är förenade med exempelvis övervikt och fetma.

Barn som redan i tidig ålder lär sig en god matkultur bör också vara bättre rustade att möta de marknadsföringskampanjer som är riktade mot dem.

Kapitel 5.2 Ett utvidgat konsumentskydd på tjänsteområdet
Förslag: Det bör utredas om det civilrättsliga konsumentskyddet på tjänsteområdet behöver utvidgas. Inom ramen för översynen bör det även ligga att – om så bedöms nödvändigt – föreslå möjliga lösningar för att stärka det civilrättsliga skyddet och bl.a. överväga frågan om ramlagstiftning och/eller sektorslagstiftning. För att underlätta för konsumenterna på de regelreformerade marknaderna behöver informationen och möjligheten att jämföra produktutbud och priser på ett enkelt sätt förbättras. Allmänna reklamationsnämndens tvistlösningsfunktion bör få en ökad betydelse på dessa marknader.

Barnombudsmannen har inget att erinra mot förslaget.

Kapitel 5.3 Säkra varor och tjänster på marknaden
Förslag: Svenska konsumenter ska kunna lita på att de varor och tjänster som erbjuds på marknaden är säkra. Sverige bör därför ha ett produktsäkerhetsarbete som ligger på en hög nivå. På EU-nivå bör Sverige verka pådrivande för höga säkerhetskrav och stärkta samarbetsstrukturer. Barns säkerhet bör prioriteras. Fler förebyggande åtgärder för de äldres säkerhet behöver vidtas.

Regeringens arbete med en tjänstesäkerhetsstrategi bör fortgå och fördjupas med en hög prioritet och med fokus på fritid, sport och turism. En god marknadskontroll bör eftersträvas, med en effektiv tillsyn, ett ökat ansvarstagande hos näringsidkare och en förbättrad organisation på lokal nivå. Representation av konsumentintressen i standardiseringsarbetet måste bli större för att råda bot på den dominans som näringslivet har idag. Dagens skaderegistrering behöver utvidgas, bli mer representativ och inkludera tjänsteområdet. Dess betydelse för ett effektivt säkerhetsarbete bör lyftas fram i EU-samarbetet.

Barnombudsmannen tillstyrker förslaget om att barns säkerhet ska prioriteras i arbetet med säkra produkter och tjänster. Att barn är en särskilt sårbar konsumentkategori har stöd i skyddsaspekten i FN:s konvention om barnets rättigheter. I konventionens artikel 6.2 sägs att konventionsstaterna till det yttersta av sin förmåga skall säkerställa barnets överlevnad och utveckling samt i artikel 24.1 att konventionsstaterna erkänner barnets rätt att åtnjuta bästa uppnåeliga hälsa. Barns rätt till liv och utveckling och till bästa uppnåeliga hälsa ska tillförsäkras varje barn utan åtskillnad och till det yttersta av samhällets resurser.

I Sverige utgör skador av olycksfall en stor andel av ohälsa och död i åldrarna under 18 år och de flesta olycksfallen inträffar i hemmiljö, i skola och under fritid, varav en del är direkt produktrelaterade eller inträffar i verksamheter där konsumenttjänster erbjuds.

Barn har rätt att komma till tals och ha inflytande i dessa frågor och för att kunna göra det på ett meningsfullt sätt behöver de få information och kunskap om hur man förebygger olycksfall och skador.

Det är välkänt att ett yngre barn genom sin nyfikenhet och kreativitet kan använda en produkt på ett helt annat sätt än vad tillverkaren avsett och att det därigenom kan innebära en fara för barnet. Även ett äldre barn eller ung person kan dock genom experimentlusta eller äventyrslystnad pröva att använda produkter på ett sätt som den vuxne tillverkaren inte alls avsett. Barnombudsmannen anser därför att det är befogat att i arbetet ta del av även äldre ungdomars erfarenheter av produkter och att använda barnkonventionens 18 år som åldersgräns i detta arbete.
 
För att tillförsäkra en god nivå på säkerheten för barn och unga när det gäller varor och tjänster måste tillräckliga medel avsättas till marknadskontroller. Konsumentföreträdares deltagande i standardiseringsarbeten behöver också säkras genom att tillräckliga resurser avsätts för detta arbete. Barnombudsmannen tillstyrker därför förslagen i betänkandet om utökade satsningar inom dessa områden.

Vi tillstyrker också att EHLASS-registret utvidgas till att förbättra statistiken för tjänstesäkerheten. Många konsumenttjänster rör just verksamheter där barn tillbringar sin fritid. Det är därmed av synnerlig vikt att arbeta förebyggande för att stärka säkerheten på dessa områden.

Kapitel 5.4 En trygg och säker e-handel
Förslag: Regeringen bör verka för att konsumenter tryggt och säkert ska kunna använda tjänster via Internet, mobila nät och digital-TV. Företeelser som spam, modemkapningar och bedrägerier som utgör hinder för konsumenterna att e-handla bör bekämpas.

Barnombudsmannen tillstyrker förlaget. Det är viktigt att reducera den kommersiella pressen på barn som använder sig av Internet. Det är också viktigt att förebygga att barns integritetsskydd kränks genom utlämnande av personuppgifter. Det bör också undersökas om skyddet för barnets tillgångar kränks vid handel på Internet genom att underåriga lättare kan ingår köpeavtal utan erforderligt samtycke från föräldrarna. Om så är fallet bör åtgärder vidtas för att förhindra att barnen utsätts för otillbörliga ekonomiska risker vid handel på Internet.

Kapitel 5.5 Ökad konsumentmakt på det finansiella området
Förslag: Tillsynen på det finansiella området bör göras mer effektiv och ändamålsenlig samt vara mer inriktad på att verka förebyggande. Egenåtgärder från näringslivets sida är ett sätt att öka tillgängligheten till utomrättslig tvistlösning och är positivt för konsumenterna. Rollfördelningen mellan Konsumentverket och Finansinspektionen bör göras tydligare när det gäller konsumentskyddet på det finansiella området.

Barnombudsmannen har inget att erinra mot förlaget.

Kapitel 5.6 Kunskapsbyggande
Förslag: Kunskap på konsumentpolitikens område behöver prioriteras högre än idag. Ansvar och inriktning bör tydligare anges bland annat genom att Konsumentverket tilldelas huvudmannaskapet för uppgiften. Arbetet med kunskapsbyggande bör i huvudsak baseras på relevant forskning och de föreslagna utvärderingarna av konsumentpolitiken (kapitel 7). I uppgiften ingår även en löpande omvärldsbevakning för att på ett tidigt stadium kunna identifiera konsumentproblem inom olika sektorer. Arbetet kan utgöra underlag för konsumentpolitiska prioriteringar och för utformningen av effektiva styrmedel. Det gäller inte minst när det gäller frågan om hur konsumentinformationen ska utformas och anpassas till mottagarna. Regeringen bör stödja det arbete som ISO inlett för att ta fram en internationell standard för Socialt Ansvar.

Barnombudsmannen delar utredningens inställning att kunskap på konsumentpolitikens område behöver prioriteras högre än idag. I det sammanhanget vill Barnombudsmannen särskilt lyfta fram vikten av att samråda med konsumenterna för att samla in kunskap i syfte att förbättra underlaget för de konsumentpolitiska prioriteringarna. Det är viktigt att även barn och unga ges möjlighet att komma till tals som konsumenter.

Barnombudsmannen vill också understryka vikten av att konsumentinformation anpassas och sprids till barn och ungdomar. De elektroniska medierna har här en självklar plats och skolan är en mycket viktig kanal för att nå barn och ungdomar.

Barnombudsmannen vill framhålla vikten av satsning på forskning och spridning av forskningsresultat från området.

Kapitel 7 Uppföljning och utvärdering
Förslag: Ambitionsnivån höjs när det gäller utvärdering av vidtagna åtgärder. Generella nyckeltal som kan anses utgöra konsumentpolitikens kärna ska utformas så att de möjliggör jämförelser över tiden samt i möjligaste mån mellan länder. Genom regelbundna marknadsstudier ges en helhetsbild av de konsumentproblem som finns på en marknad och möjliggör föreslag på relevanta åtgärder och förbättringar.
Barnombudsmannen tillstyrker förslaget.

Föredragandet i ärendet har varit juristen Lotta Dahlstrand.

Lena Nyberg
Barnombudsman

Charlotte Lenman
Ansvarig jurist