Underlag till handlingsplan för goda matvanor och ökad fysisk aktivitet i befolkningen (S2005/1274/FH)

Ställd till: Socialdepartementet
Diarienummer: 9.1:0500/05


Sammanfattning
Barnombudsmannen stöder de förslag som presenteras i underlaget till handlingsplanen och har dessutom några förslag på tillägg.

I alla de insatser som föreslås gälla för barn och unga är det viktigt att barn och unga bereds möjligheter till inflytande över hur dessa ska utformas. Det är också av största vikt att konsekvenserna för barn och unga alltid analyseras i beslut som gäller insatser för hälsa, kost och fysisk aktivitet.

Barnombudsmannen saknar dock kulturens plats i denna handlingsplan och föreslår därför att det påbörjas en satsning liknande den som gjorts inom idrotten genom ”Ett handslag med idrotten”. Kulturaktiviteter kan på många sätt stärka barns och ungas självförtroende och locka till fysisk aktivitet bland de barn och unga som inte är roade av idrott.

Barnombudsmannen föreslår också att lagen om hjälmanvändning utökas till att gälla även personer som är över 15 år. Om samhället satsar på att öka cyklandet blir det etisk oförsvarbart att inte lagstifta om att cyklister i alla åldrar måste bära hjälm. Hjälmens skadereducerande effekt är väldokumenterad sedan länge tillbaka.

Barnombudsmannen föreslår dessutom att Skolverket i sin inspekterande roll och i sin tillståndsgivande roll får mandat att kräva att förskola och skola ska anordnas i lokaler som har en utemiljö som är lämplig för förskolebarns utelek eller som pausutrymme för skolelever enligt arbetsmiljölagens föreskrifter. Idag finns det, enligt information till Barnombudsmannen, förskolor och skolor som inte har förskolegård respektive skolgård.

Barnombudsmannen instämmer i förslaget att frågor om kost och fysisk aktivitet bör ingå i samhällets föräldrastödsprogram. Barnombudsmannen anser att föräldrastödsprogram bör erbjudas föräldrar till barn i olika åldrar och betonar att dessa frågor är aktuella på olika sätt i barnets olika åldrar.

Inledning
Det är positivt att ett underlag till en handlingsplan har tagits fram. Underlaget är omfattande och har ett brett anslag, vilket är viktigt. En handlingsplan för goda matvanor och ökad fysisk aktivitet måste innefatta många sektorer i samhället om trenden när det gäller övervikt och fetma ska kunna brytas. Utvecklingen när det gäller barn och unga ger anledning till oro. Från olika aktuella data framgår det att andelen överviktiga ungdomar har ökat.

Barnombudsmannen välkomnar förslaget att utifrån barnhälsovårdens och skolhälsovårdens journaler genomföra nationell registrering av barnens längd och vikt.
 
Locka till fysisk aktivitet
Barnombudsmannen anser att det är av största vikt att samtidigt satsa på tillfällen till ökad fysisk aktivitet i vardagen och deltagande i organiserade fysiska aktivitet inom ramen för idrotts- och friluftsliv och övrigt föreningsliv.

Inom skolans och förskolans ram kan mycket göras. Utöver idrottslektioner kan rörelse byggas in i skoldagen både under lektionstid och på raster. Promenerande lektioner och rörelsebanor kan anordnas varje dag och på skolgården kan rörelselekar anordnas på långraster med hjälp av vuxna pedagoger. Goda exempel från olika lokala verksamheter bör spridas på ett strukturerat sätt inom förskole- och skolvärlden.

Barnombudsmannen anser att det är allra viktigast att ge barn och unga en god självkänsla och en sund självuppskattning. Därför är förslaget till insats med nummer 72 det centrala förslaget i handlingsplanen när det gäller barn och unga. Med en god självkänsla är det lättare att tycka om och acceptera sin egen kropp som den är och att kunna stå emot reklamens och marknadsföringens budskap om hur man som ung person bör se ut.

Satsning på sociala relationer är lika viktigt. I miljöer med dåliga sociala relationer som leder till mobbning är överviktiga ofta utsatta. Mobbning kan vara en av orsakerna till att överviktiga drar sig undan idrottslektioner för att slippa vara i omklädningsrum.
 
Lust att röra sig
En stillasittande livsstil har barn och unga ofta antingen på grund av temperament eller att de blivit besvikna och kränkta eller upplevt sig som klumpiga och otillräckliga i olika motions- och idrottssammanhang. De måste lockas till att röra sig och uppleva det som lustfyllt, inte kravfyllt. Barn och unga med övervikt kan vara extra känsliga för det som de upplever som ”pekpinnar och överdriven hurtighet”. Därför kan det vara bra att bygga in möjligheter till att röra sig i olika slags aktiviteter och inte enbart i vad som betecknas som idrott. Friluftsliv av olika slag erbjuder möjligheter till fysisk aktivitet som inte är tävlingsinriktade och skulle därför kunna bli en viktig ingrediens i att öka fysisk aktivitet bland de barn och unga som är så kallat lågaktiva.

Dra in kulturen i arbetet
Kulturens medverkan saknas i förslaget till handlingsplan. Genom att engagera sig i olika kulturella aktiviteter kan man få rörelse ”på köpet”. Exempelvis är dans och rytmik i olika former ett lustfyllt sätt att röra sig. Handlingsplanen bör därför innehålla stöd till alla typer av dans, såsom folkdansgrupper, sällskapsdans, moderna dansformer, sambaskolor med mera. Danstillfällen i anspråkslösa former för alla åldersgrupper behöver också skapas. Teater och cirkus är andra exempel på kulturella aktiviteter som bör uppmuntras.

Barnombudsmannen anser att handlingsplanen bör innehålla ett förslag till ”Handslag med kulturen” jämförbart med Handslaget med idrotten.

Parklek och skolgårdslek
Särskilt i socialt utsatta förortsområden skulle en satsning på parklek och skolgårdslek innebära en trygghet i området som kan medföra att fler barn och unga vill vara utomhus och delta i olika rörelselekar.

Den satsning på förskolegårdar och skolgårdar som föreslås i underlaget är mycket viktig. Barnombudsmannen anser att Skolverket i sin inspektionsverksamhet och i sin tillståndsgivning måste inkludera att en förskola eller en skola endast får anordnas i lokal som har tillgång till en utemiljö som är lämplig som lekmiljö respektive pausutrymme för elever.

Barnombudsmannen anser också att det är viktigt att det satsas på att minska stress i barns och ungas tillvaro och öka möjligheterna till återhämtning. Goda sömnvanor är viktigt för återhämtning och för en balans i livet. Vid sömnbrist kan det vara lätt att i onödan pigga upp sig med läsk, godis och sötsaker.

Stillasittande livsstil och övervikt kan vara socialt snedfördelat. Det är därför viktigt att satsa på insatser som lockar såväl flickor som pojkar och barn och unga ur olika samhällsklasser till fysisk aktivitet.

Det är dokumenterat att barn med funktionshinder har mindre möjligheter än andra barn till lek och fysisk aktivitet. Miljön i bostadsområden, på skolgårdar och lekplatser bör därför planeras så att denna grupp av barn och unga kan delta.

Goda matvanor
Förskolans roll i att grundlägga goda matvanor är viktig. Därför är det förvånande att det presenteras som en nyhet i förslaget att riktlinjer för alla måltider i förskolan, förskoleklassen, skolan och gymnasieskolan ska utarbetas, spridas och utvärderas. Barnombudsmannen stöder naturligtvis förslaget (insats nummer 48).

Kommunens roll som upphandlare av matvaror och råvaror av god kvalitet är viktig för tillgången på marknaden av produkter med näringsriktigt innehåll och utvecklingen av varor med exempelvis lägre sockerinnehåll och fettinnehåll.

Även producenterna måste ta sitt ansvar för barns och ungas hälsa och exempelvis inte ha mer socker och fett i sina matvaror än vad som behövs. Det gäller till exempel i frukostflingor, smaksatt yoghurt och vissa fruktjuicer.

För att kontrollera sin vikt är det viktigt med regelbundna måltider. Det finns exempel på skolor i socialt utsatta områden som serverar eleverna frukost. Det är goda exempel som bör spridas till flera ställen enligt Barnombudsmannens mening.

Miljön i lunchmatsalen i skolan betyder mycket för matro. En stressig, bullrig miljö med skrän och skrapljud stressar och leder till att många kastar i sig maten, vilket inte grundlägger goda matvanor. En sådan miljö kan också bidra till att barnen och de unga i skolåldrarna hoppar över skolans luncher och i en del fall ersätter den med snabbmat som inte har ett välkomponerat näringsriktigt innehåll.

Trafiksäkerhet för cyklister
Att uppmuntra barn och unga att cykla mer istället för att exempelvis bli skjutsade i bil är vikigt för vardagsmotionen. Barnombudsmannen anser att lagstiftningen om hjälmtvång så snart som möjligt måste utvidgas till att gälla personer även över 15 år. Vid ett ökat cyklande ökar exponeringen för cykelolycka och hjälm har en dokumenterat god skadeförebyggande effekt för svåra skallskador. Vid en satsning på ett ökat cyklande är det vidare mycket viktigt med andra trafiksäkerhetsåtgärder i miljön. Barnombudsmannen välkomnar därför förslaget att Vägverkets arbete med barn och ungdomar i trafiken bör ha hög prioritet (insats nr 61).

De olika förslagen till insatser
Barnombudsmannen ställer sig positiv till alla föreslagna åtgärder i underlaget till handlingsplan.
 
Nedan kommenterar Barnombudsmannen de förslag på insatser där barn och ungdomar, skola eller förskola nämns explicit eller där förslaget enligt Barnombudsmannens förmenande kan ha en stor inverkan på barns och ungdomars hälsa.

INSATS 3: Den tvärsektoriella myndighetsgrupp som arbetar med ”Landskapets upplevelsevärden” bör få fortsatt stöd. Aspekter på trygghet och säkerhet bör särskilt beaktas för att förbättra förutsättningarna för fysisk aktivitet för alla.

Barnombudsmannen anser att denna insats är viktig för barn och unga.

INSATS 4: Ett tvärsektoriellt utvecklingsarbete om bostadsmiljöns betydelse för fysisk aktivitet bland barn och vuxna bör påbörjas.

Barnombudsmannen anser att denna insats är mycket viktig för barn och unga. Barn och unga måste i detta arbete ha rätt att komma till tals och få sina åsikter respekterade.

INSATS 6: Upprätta ett särskilt program och resurser för att inventera, rusta upp och förnya landets skol- och förskolegårdar, så att de inspirerar till lek, rörelse, idrott och utomhusundervisning.
 
Barnombudsmannen bedömer att denna insats är mycket viktig för barn och unga. Barnombudsmannen anser att Skolverket ska kunna kräva att det finns utemiljö och skolgård till lokaler som föreslås bli förskola eller skola.

INSATS 9: Metoder för hälsokonsekvensbedömningar bör vidareutvecklas med speciell tonvikt på matvanor och fysisk aktivitet. Speciellt ska hälsokonsekvenser av förändringar i marknadsföring, pris, tillgänglighet och konsumtion av energitäta och näringsfattiga livsmedel bedömas.

Barnombudsmannen anser detta vara mycket viktigt och att det i denna metodutveckling även ska ingå utveckling av analysmetoder för konsekvenserna för barn och unga.
 
INSATS 11: En nationell databas bör utvecklas för rapportering och uppföljning av barns längd och vikt. Utvecklingsarbetet bör göras i samarbete med barnhälsovård och skolhälsovården. Även uppgifter om amningsfrekvens från barnhälsovården bör ingå i en sådan databas.

Barnombudsmannen anser att detta förslag är mycket viktigt. Det har länge saknats data på nationell nivå om barns längs och vikt.

INSATS 12: Metoder ska utvecklas för att följa barns levnadsvanor, kroppsvikt och aspekter på psykisk hälsa i kombination med socioekonomiska faktorer.

Barnombudsmannen anser att detta förslag är mycket viktigt. Många aspekter av barns och ungas psykiska hälsa hänger ihop med hur mycket man uppskattar sin egen kropp.

Det bör i sammanhanget utredas om den befintliga urvalsundersökningen av barn och unga 10-18 år inom ramen för undersökningarna om levnadsförhållandena, den så kallade ”barn-ULF”, kan utvecklas till att innefatta även dessa aspekter. Det bör också utredas om dessa aspekter på sikt kan ingå i en nationell datainsamling om barns och ungas psykiska hälsa enligt den omfattning och det förslag som Socialstyrelsen har lämnat.

INSATS 18: Hälsokommunikationen bör vidareutvecklas inom mödra- och barnhälsovården, som en del av det hälsofrämjande arbetet, och omfatta samtliga gravida och föräldrar i syfte att stödja hälsosamma levnadsvanor, särskilt avseende matvanor och fysisk aktivitet. Specifik hälsokommunikation kan utgöra en del av ett föräldrastödsprogram i mödra- och barnhälsovårdens regi.
 
Barnombudsmannen anser att detta förslag är mycket viktigt. Enligt Barnombudsmannen bör program för föräldrastöd utarbetas som följer barnets åldrar.

INSATS 19: Skolhälsovården bör främja hälsosamma levnadsvanor bland barn och föräldrar. Hälsokommunikationen bör vidareutvecklas som en del av det hälsofrämjande arbetet med goda matvanor och ökad fysisk aktivitet. Elevernas längd och vikt bör rutinmässigt mätas och dokumenteras.

Barnombudsmannen anser att detta förslag är mycket viktigt.

INSATS 21: Utbildning/fortbildning i motiverande samtalsmetodik för förändringar av levnadsvanor i allmänhet och matvanor och fysisk aktivitet i synnerhet bör genomföras för vårdpersonal inom mödra- och barnhälsovård, tandvård, primärvård, specialiserad vård och skolhälsovård. Ett utbildnings/fortbildningspaket bör utvecklas och spridas i samarbete med universitet/högskolor, berörda yrkesorganisationer m fl.

Barnombudsmannen anser att detta förslag är mycket viktigt.

INSATS 24: Kulturkompetensen bör förbättras i det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet för hälsosamma levnadsvanor, särskilt avseende mat och fysisk aktivitet.

Barnombudsmannen anser att detta förslag är mycket viktigt. Erfarenheterna från barn och unga med olika kulturell bakgrund bör tas tillvara.

INSATS 25: Hälsosamtal om barnets och familjens matvanor bör rutinmässigt genomföras som en del av tandhälsokontrollerna.

Barnombudsmannen anser att detta förslag är mycket viktigt.

INSATS 26: En hälsoekonomisk utvärdering bör göras av ”Handslaget med idrotten”.

Barnombudsmannen anser att detta förslag är mycket viktigt. Ett liknande Handslag med kulturen bör införas.

INSATS 27: Riksidrottsförbundet bör utveckla sitt policydokument ”Idrotten vill” genom att inkludera fler folkhälsofrågor i allmänhet och sambandet mellan mat och hälsa i synnerhet, samt utforma rekommendationer för sponsring i idrottssammanhang. Kvinnors och flickors deltagande i idrott bör stärkas på alla nivåer.
 
Barnombudsmannen anser att detta förslag är mycket viktigt.

INSATS 28: Kommunerna bör inventera behovet av faciliteter för motion och spontanidrott under beaktande av jämställdhet och jämlikhet och bygga ut efter behov. Kommunerna bör sträva efter att alla som bor i tätort får tillgång till en näridrottsplats inom 2,5 km från bostaden och enklare anläggningar inom 1 km från bostaden, samt att det ska vara möjligt och tryggt att ta sig dit med hjälp av aktiv transport eller kollektivtrafik.

Barnombudsmannen anser att detta förslag är mycket viktigt och att det i inventeringen bör ingå att se till att det även finns goda lekmiljöer nära bostaden.

INSATS 31: Utbildningen till idrottsledare/tränare bör innehålla kurser om matvanornas betydelse för hälsa och om ätstörningar och idrottsanorexi.

Barnombudsmannen anser att detta förslag är mycket viktigt. Ätstörningar och anorexi är mycket allvarliga hot mot många ungas liv och hälsa.

INSATS 32: Sverige ska på EU-nivå verka för att TV-reklam för mat riktad till barn förbjuds inom hela EU.

Barnombudsmannen anser att detta förslag är mycket viktigt.

INSATS 33: Förutsättningarna för att begränsa marknadsföring av mat riktad till barn ska prövas, bl a med hänsyn till gällande lagstiftning. Utvecklingen av denna marknadsföring ska kontinuerligt bevakas. En samarbetsgrupp för ansvarsfull marknadsföring ska bildas.

Barnombudsmannen anser att detta förslag är mycket viktigt.

INSATS 34: Konsumentorganisationer bör kunna söka bidrag hos Konsumentverket för att bevaka och offentliggöra utvecklingen inom marknadsföring av söta drycker, godis, snacks, bakverk och glass riktad till barn, samt väcka debatt om marknadsföringen.

Barnombudsmannen anser att detta förslag är mycket viktigt.

INSATS 35: Material om marknadsföring av livsmedel i relation till hälsa riktad till ungdomar bör tas fram.

Barnombudsmannen anser att detta förslag är mycket viktigt.

INSATS 36: Kommuner och skolor bör anta en sponsringspolicy för livsmedel. Som utgångspunkt bör användas vägledningen framtagen av Konsumentverket, Skolverket och Svenska Kommunförbundet.

Barnombudsmannen anser att detta förslag är mycket viktigt.

INSATS 44: Nationellt representativa, rullande kostundersökningar ska utföras så att olika åldersgrupper följs upp vart tionde år. Dessa undersökningar ska även innehålla validerade frågor om fysisk aktivitet och kroppsvikt. Undersökningarna ska kompletteras med riktade studier i olika befolkningsgrupper (avseende etnicitet, socioekonomi, kön) och särskilda studier av vissa livsmedelsgrupper.
 
Barnombudsmannen anser att detta förslag är mycket viktigt.

INSATS 46: Ett nationellt program ska utvecklas för fortbildning/vidareutbildning/ kompletterande utbildning av berörd personal inom olika verksamhetsområden, såsom vård, skola, omsorg och livsmedelssektorn. Detta program ska omfatta dels en gemensam kunskapsbas vad gäller mat - fysisk aktivitet hälsa, dels ett antal målgruppsanpassade tillämpningar som vänder sig till specifika yrkesgrupper.

Barnombudsmannen anser att detta förslag är mycket viktigt.

INSATS 48: Riktlinjer för alla måltider i förskolan, förskoleklassen, skolan och gymnasieskolan ska utarbetas, spridas och utvärderas.

Barnombudsmannen anser att detta förslag är mycket viktigt. Sådana riktlinjer bör även ta upp vikten av regelbundna måltider och frukostens betydelse samt att näringsriktiga, välsmakande måltider ska avnjutas i en avstressande miljö så att man inte kastar i sig maten och grundlägger dåliga matvanor. Det bör också framhållas att festligheter och firande i förskolan inte alltid behöver vara kopplat till ätande av sötsaker.

INSATS 50: Ideella friluftsorganisationerna bör i likhet med idrottsrörelsen få ökat ekonomiskt stöd för att uppmuntra fler att bli fysiskt aktiva. Särskilda insatser ska göras för barn och ungdomar, personer med utländsk härkomst, äldre, arbetslösa och långtidssjukskrivna att bli mer fysiskt aktiva utomhus. Friluftsrådet bör ansvara för utdelningen och utvärderingen av stödet.

Barnombudsmannen anser att detta förslag är mycket viktigt.

INSATS 57: Den nationella cykelstrategin ska vidareutvecklas och genomföras. Cykling bör inkluderas i den nationella vägdatabasen för att möjliggöra bedömningar av resursinsatserna. Planeringen av statliga vägar bör beakta en god infrastruktur för säkra cykel- och gångvägar. Beslutsunderlaget bör innefatta sociala konsekvensbedömningar. En manual/handbok bör utvecklas för att stärka bedömningen av den samhällsekonomiska nyttan av investeringar i cykelinfrastruktur på lokal nivå.

Barnombudsmannen anser att detta förslag är mycket viktigt. Barnombudsmannen föreslår att lagen om hjälmanvändning utökas till att gälla även personer över 15 år, inte enbart barn under 15 år.

INSATS 60: För att öka möjligheten till aktiv transport bör hastighetsreducerande åtgärder vidtas i bostadsområden. Olika kategorier av trafikanter bör i så hög grad som möjligt separeras. Lokal infrastruktur bör anpassas till gåendes, cyklisters och funktionshindrades behov och önskemål.

Barnombudsmannen anser att detta förslag är mycket viktigt.

INSATS 61: Vägverkets arbete med barn och ungdomar i trafiken bör ha hög prioritet.

Barnombudsmannen anser att detta förslag är mycket viktigt.

INSATS 62: Den nya skollagen bör inkludera begreppet ”hälsa” i portalparagrafen. Skollagen bör uttrycka att de måltider som serveras inom förskolan, skolan och gymnasieskolan ska vara i linje med gällande nationella näringsrekommendationer.
 
Barnombudsmannen anser att detta förslag är mycket viktigt och noterar med viss förvåning att så inte gäller idag.

INSATS 63: Kunskapsämnet hem- och konsumentkunskap bör införas som ett kärnämne i gymnasieskolan.

Barnombudsmannen anser att detta förslag är mycket viktigt.

INSATS 64: Medel bör delas ut av Myndigheten för skolutveckling till skolor som vill utveckla försöksverksamhet kring goda matvanor och fysisk aktivitet.

Barnombudsmannen anser att detta förslag är mycket viktigt.

INSATS 66: Fortsatt stöd bör ges till Nationellt centrum för främjande av fysisk aktivitet hos barn och ungdom (NCFF) och ett utökat mandat så att det kan verka för en integration av goda matvanor och fysisk aktivitet och som även inkluderar förskolans verksamhet.

Barnombudsmannen anser att detta förslag är mycket viktigt. Det är viktigt att sprida de lärande exempel från förskolor och skolor som NCFF kommer i kontakt med.

INSATS 67: Ämnet Idrott och hälsa bör utvecklas och kvalitetssäkras. Speciellt lågaktiva barns önskemål och behov ska beaktas, liksom genusperspektivet i undervisningen.

Barnombudsmannen anser att detta förslag är mycket viktigt.

INSATS 68: Kvalitetsindikatorer för undervisningen om matvanor, fysisk aktivitet och hälsa och hälsofrämjande miljöer avseende matvanor och fysisk aktivitet i förskolan och skolan bör utvecklas och finnas med vid inspektion, granskning och utvärdering.

Barnombudsmannen anser att detta förslag är mycket viktigt.

INSATS 69: I kommunernas kvalitetsredovisningar av förskolornas- och skolornas arbete bör finnas beskrivet hur miljön främjar goda matvanor och fysisk aktivitet. Undervisningen om matvanor och hälsa bör dessutom utgöra ett indikatorsområde.
 
Barnombudsmannen anser att detta förslag är mycket viktigt.

INSATS 70: Ämnet Hem- och konsumentkunskap bör förstärkas. Särskild vikt bör läggas vid matvanornas betydelse för hälsan och kunskap om marknadsföring av livsmedel. Genusperspektivet i undervisningen bör beaktas.

Barnombudsmannen anser att detta förslag är mycket viktigt.

INSATS 71: Fritidsverksamhet som inkluderar fysisk aktivitet inom skolans ram bör utvecklas och kvalitetssäkras.

Barnombudsmannen anser att detta förslag är mycket viktigt.

INSATS 72: Arbete med goda matvanor och ökad fysisk aktivitet i skolan bör integreras med arbetet att stärka sociala relationer och psykisk hälsa.

Barnombudsmannen anser att detta förslag är mycket viktigt och är av central betydelse för barns och ungas hälsa.

INSATS 73: I gymnasieskolan bör utbildningar som leder till yrken inom vård, förskola, livsmedelssektorn och omsorg, t ex undersköterskor, restaurangpersonal och barnskötare, innehålla karaktärsämnen i mat, fysisk aktivitet och hälsa.

Barnombudsmannen anser att detta förslag är mycket viktigt.

INSATS 74: På universitet och högskolor bör kurser utvecklas om matvanor, fysisk aktivitet och hälsokommunikation som kan ingå vilka valfria eller obligatoriska moment inom grund- och fortbildning i utbildningar för yrken inom skola, omsorg, vård och livsmedelstillsyn.

Barnombudsmannen anser att detta förslag är mycket viktigt.

INSATS 75: Antalet utbildningsplatser för utbildning till lärare i hem- och konsumentkunskap bör utökas samt möjligheten för studerande vid andra högskolors lärarprogram att komplettera med ämnesstudier i hem- och konsumentkunskap vid högskolor/universitet som erbjuder detta bör utvecklas.

Barnombudsmannen anser att detta förslag är mycket viktigt.

I handläggningen av detta ärende har Inger Andersson Kagios, utredningsansvarig, medverkat.

Kjell Gustafsson
Kanslichef