Betänkandet (SOU 2005:37) Tolkutbildning – nya former för nya krav

Ställd till: Utbildnings- och kulturdepartementet
Diarienummer: 9.1:0817/05

Sammanfattning
Barnombudsmannen beklagar att varken direktiven till utredningen eller utredningen själv berört frågan om tolkning med och för barn.

Inte heller har utredningen diskuterat de svåra problem som uppstår för barn när de tvingas fungera som tolkar åt sina föräldrar bland annat vid kontakter med sjukvård och socialtjänst.

Enligt förvaltningslagens 8 § och enligt hälso- och sjukvårdslagen bör tolk användas när en myndighet har att göra med någon som inte behärskar det svenska språket. Professionella tolkar ska användas av domstolar, myndigheter, företrädare, juridiska biträden personal inom hälso- och sjukvården med flera i kontakten med barn som inte till fullo behärskar det svenska språket. Tolkrätten måste enligt Barnombudsmannen förtydligas så att varje barn har rätt till tolk vid behov.

Barnombudsmannen stöder i stort utredningens förslag men anser att förslag om barns behov av och rätt till kontakttolkar saknas.

Barnombudsmannen föreslår att professionella tolkar med särskild kompetens i att tala med barn i olika åldrar, inklusive barn med traumatiska erfarenheter ska utbildas och användas. Barnombudsmannen föreslår vidare att en särskild auktorisation av barntolkar införs.

Kap. 2 Förslag

2.1 Reformerad kontaktutbildning

2.1.1 Sammanhållen grundutbildning
Utredningens föreslår att kontakttolkutbildningen inom folkbildningen ska upphöra i sin nuvarande form från och med den 1 januari 2007 och föreslår att en sammanhållen grundutbildning om två terminer införs från och med den 1 januari 2007. Utbildningen bör omfatta halvtidsstudier och bestå av ett antal sammanhängande block, 500–600 timmar schemalagd undervisning, med mellanliggande perioder av distansstudier. I utbildningen föreslås att handledd praktik som tolk ska kunna ingå. Utbildningen dimensioneras till ca 75–100 studieplatser per år. Tolk- och översättningsinstitutet (TÖI) ges i uppdrag att planera utbildningen.

Barnombudsmannen stöder i stort utredningens förslag.

Barnombudsmannen föreslår att ett särskilt block med kunskap om utvecklingspsykologi och barns olika sätt att kommunicera samt barns språkutveckling i olika kulturer införs. Det bör antingen  vara ett obligatorium i grundutbildningen eller en påbyggnadsutbildning för tolkar som har för avsikt att tolka med och för barn. Barnombudsmannen har i skriften ”Samtala med barn och unga” lyft fram några av de kunskaper som vuxna som talar professionellt med barn behöver.

2.1.2 Behovsinventering – dimensionering
Utredningen föreslår att Tolk- och översättningsinstitutet (TÖI) bör ges i uppdrag att analysera behovet av kontakttolkar och mot bakgrund av denna analys planera och dimensionera utbildningen.

Barnombudsmannen stöder förslagen och föreslår att TÖI även bör väga in behovet av auktoriserade barntolkar när de planerar och dimensionerar tolkutbildningen.

2.1.3 Rekrytering och information
Utredningens föreslår att formerna för rekrytering bör ses över. TÖI bör ges ett tydligare uppdrag att aktivt föra ut och marknadsföra information om kontakttolkutbildningen. Utredningen föreslår vidare att TÖI i rekryteringssyfte ges i uppdrag att samverka med berörda aktörer avseende information kring behovet av rättstolkar i samband med de förändringar som träder i kraft 2006 rörande nedläggningen av Utlänningsnämnden.

Barnombudsmannen stöder förslagen och föreslår att TÖI i rekryteringen även bör vända sig till personer som har utbildning i barnkunskap och erfarenhet av kommunikation med barn, till exempel personal inom förskolan, skolan och barnhälsovården.

2.1.4 Förkunskapskrav
Barnombudsmannen stöder utredningens förslag att TÖI ges i uppdrag att fastställa nationella förkunskapskrav för tillträde till den reformerade kontakttolkutbildningen. Kraven bör formuleras som kunskaper på gymnasienivå i svenska och samhällskunskap eller motsvarande samt i det språk utbildningen avser, alternativt godkänt förkunskapsprov/tvåspråkighetstest.

Barnombudsmannen vill också tillägga att för personer som avser att tolka med och för barn ska det vara meriterande med erfarenhet av arbete med barn eller utbildning i utvecklingspsykologi, barnkunskap och liknande.

2.1.5 Examen/omdöme
Barnombudsmannen tillstyrker utredningens förslag att TÖI bör ges i uppdrag att fastställa mätbara nationella kunskapsmål för kontakttolkutbildningen. Efter genomgången grundutbildning till kontakttolk utfärdas ett intyg som visar godkända kunskaper enligt TÖI:s nationella kunskapsmål.

Barnombudsmannen anser vidare att tolkar som avser att tolka för och med barn ska kunna få ett särskilt intyg som visar godkända kunskaper i hur barn kommunicerar.

2.2 Vidareutbildning av kontakttolkar

2.2.1 Övergångsbestämmelser – kompletteringskurser

Barnombudsmannen stöder att tolkar som är verksamma men saknar fullständig grundutbildning bör ges möjlighet att hos utbildningsanordnare få sina kunskaper prövade och komplettera sin utbildning. Övergångsbestämmelserna föreslås gälla under perioden 2007–2012. Tolkar som under 2005 och 2006 deltagit i försöksverksamheten och fått sina kunskaper prövade och godkända i utbildningen bör ges samma status som de som kommer att genomgå en reformerad grundutbildning.

Barnombudsmannen anser också att tolkar som tolkar med och för barn bör få möjlighet att komplettera sin utbildning med en särskild kurs i barntolkning.

2.2.2 Fördjupningskurser
Barnombudsmannen stöder förslaget att TÖI bör analysera behovet av fördjupningskurser och erbjuda sådana. Barnombudsmannen anser att fördjupningskurser i barntolkning ska erbjudas.

2.3 Förslag till utbildningsinsatser 2005

Barnombudsmannen stöder utredningens föreslag att specialkurser för auktoriserade tolkar i rättstolkning bör erbjudas och att preparandkurser inför auktorisationsprov enligt den modell som utredningen föreslagit för 2005 bör permanentas.

Ombudsmannen föreslår att preparandkurser inför auktorisation av barntolkar bör erbjudas och att en auktorisation i barntolkning ska införas.

Cirka en tredjedel av de asylsökande är barn och för att även de ska få en rättssäker behandling i asylprocessen bör utbildning i barns kommunikation och tolkning för och med barn och barn i kris erbjudas samt en auktorisation av barntolkning införas. Även relativt nyinvandrade barn och andra barn som inte har full tillgång till svenska språket bör få rätt till auktoriserad barntolkning i sina kontakter med representanter för det svenska samhället.

2.5 Nationellt register

Utredningen föreslår att det inrättas ett nationellt register med TÖI som registerhållare över kontakttolkar, tolkar för döva, dövblinda, vuxendöva och hörselskadade samt konferenstolkar. Utredningen föreslår vidare att TÖI ges i uppdrag att utreda förutsättningarna att upprätta ett sådant register samt att fastställa kriterier för att bli upptagen i registret och att analysera former och drift av registerhållning, TÖI tillförs särskilda medel för att genomföra det föreslagna utredningsarbetet.

Barnombudsmannen stöder förslagen men anser att registret även ska förteckna barntolkar och auktoriserade barntolkar och/eller tolkar som har fördjupningskunskap i barntolkning.

2.7 Forsknings- och utvecklingsarbete

Utredningen föreslår att det öppnas formella och ekonomiska möjligheter för TÖI att bedriva egen forskning. Utredningen föreslår att frågan om att inrätta forskarutbildning vid institutet och en professur inom tolkning och översättning vid Stockholms universitet bör prövas.

Barnombudsmannen stöder förslagen och menar att inom ramen för forskarutbildningen och professuren ska även tolkning med och för barn finnas.

Föredragande i detta ärende har varit projektledaren Lisbeth Thurnell.

Lena Nyberg
Barnombudsman

Charlotte Lenman
Ansvarig jurist