Betänkandet (SOU 2005:54) Framtidens kriminalvård

Ställd till: Justitiedepartementet
Diarienummer: 9.1:0789/05


Inledning
Barnombudsmannen har fått betänkandet Framtidens kriminalvård för synpunkter. Vi kommer enbart att lämna synpunkter angående vissa delar av betänkandet.

Inledningsvis vill Barnombudsmannen framhålla att kommittén i stort har anlagt ett bra barnperspektiv på förslagen. Många resonemang tyder på ett insiktsfullt tankesätt kring behov som barn till frihetsberövade har. Vi har vissa synpunkter angående specifika situationer som kan uppstå och som behöver belysas ur ett barnperspektiv. Vi ställer oss framförallt positiva till att kommittén har föreslagit att besök och telefonsamtal till den intagnes barn ska undantas från förmånssystemet, även om vi anser att kommittén kunde ha tydliggjort detta i lagtexten. I vissa delar är vi tveksamma till kommitténs förslag exempelvis vad gäller permissioner för att besöka barnet.

Barnombudsmannen anser vidare att det är positivt att kriminalvården åläggs ett uppdrag att se över sin verksamhet utifrån förhållandena för barn med frihetsberövade föräldrar. Uppdraget som redovisades i betänkandet ”Barnen i brottets skugga” kan innebära en viktig komplettering till det nuvarande förslaget till ny kriminalvårdslag.

Barnombudsmannen välkomnar tillsättningen av barnansvariga på samtliga landets häkten och anstalter eftersom vi tror att det kommer innebära att ifrågavarande barns situation och rättigheter ytterligare synliggörs.

5 Allmänna utgångspunkter för den nya lagen
Barnombudsmannen är positiv till att kommittén inledningsvis har framhållit att även den dömdes barn och andra anhöriga berörs av fängelsestraffet. För att kunna anlägga ett barnperspektiv i kriminalvårdens verksamhet krävs att det framgår tydligt att den intagnes barn påverkas av straffet och att samhället enligt FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) har ett ansvar för att minska skadeverkningarna av ett fängelsestraff för barnet. Enligt artikel 9 i FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) ska konventionsstaterna säkerställa att inget barn skiljs från sina föräldrar mot sin vilja om det inte kan anses vara nödvändigt utifrån barnets bästa. Situationer när det kan vara nödvändigt att barnet skiljs från en eller båda föräldrarna är till exempel vid övergrepp eller vanvård eller då föräldrarna lever åtskiljda på grund av en skilsmässa eller separation samt när en förälder är frihetsberövad på grund av brott.

När en förälder frihetsberövas efter att ha blivit dömd för ett brott skiljs barnet från föräldern under en kortare eller längre tid. Det blir därmed ett straff även för barnet när en förälder frihetsberövas. FN: s barnrättskommitté som har att följa staternas tillämpning av barnkonventionen, har uppmärksammat problematiken kring barn som har frihetsberövade föräldrar och särskilt påpekat att barnet har rätt att upprätthålla kontakten med en förälder, även då denna avtjänar ett straff som innebär ett frihetsberövande. Barnrättskommittén har betonat vikten av att små barn som har en moder som avtjänar ett fängelsestraff måste uppmärksammas och att metoder måste utformas för att på bästa sätt möta barnens behov. Det är naturligtvis också vikigt att uppmärksamma att båda föräldrarna är ytterst vikiga för barnet eftersom de båda ska vara en del av barnets utvecklingsprocess. Det kan också vara svårt för den förälder som lever på utsidan att hantera både barnen och att ha en partner som är frånvarande på grund av sitt frihetsstraff. *

Givetvis är möjligheterna för kriminalvården begränsade att ta hänsyn till den intagnes barn. Ambitionen måste dock vara att så långt det är möjlighet ta hänsyn till den intagnes barn och vara medveten om den rätt som barnet har att upprätthålla en direkt kontakt med båda sina föräldrar.

Avslutande kommentarer
Kommittén har valt att inte föreslå någon bestämmelse om generellt hänsynstagande till barnens situation. Barnombudsmannen har ingenting att invända mot att en sådan generell regel inte införs så länge som det tydligt framgår i andra regler att hänsyn ska tas till barnets situation. Som förslaget ser ut framgår det inte av lagtexten att besök och telefonsamtal till den intagnes barn ska undantas från förmånssystemet.  Barnombudsmannen är tveksam till om det är tillräckligt för att tillgodose barnets rättigheter att endast formulera detta undantag i föreskrifter. Rättigheten är så grundläggande för barnet att det bör övervägas om inte detta ska vara lagstadgat. Det är också viktigt att det framgår av föreskrifter på vilket sätt hänsyn ska tas till den intagnes barn och att all personal som arbetar inom kriminalvården är medveten om barnets grundläggande mänskliga rättigheter.

6 Kriminalvården och samhället

6.2 Överväganden och förslag
6.2.4 Ansvaret för socialt och ekonomiskt bistånd
Barnombudsmannen har ingenting att invända mot kommitténs förslag men vill betona vissa aspekter som ur ett barnperspektiv kan vara viktiga.

Då en förälder som är frihetsberövad placeras på en anstalt eller i ett häkte som ligger långt från barnets hem måste, enligt Barnombudsmannen, ersättning för transport, kunna ges från i första hand socialnämnden. Kostnader för resor kan i vissa fall vara mycket höga och det kan vara svårt för föräldern på utsidan att själv finansiera detta. Om anstalten inte erbjuder transport till och från anstalten när denna inte är placerad i anslutning till andra transportmedel, kan det bli problematiskt för familjer som inte har tillgång till bil. Möjligheterna för kriminalvården att erbjuda transport när allmänna transportmedel saknas bör utredas vidare.
 
När barn vars föräldrar är frihetsberövade ska göra besök på anstalten eller häktet gör de i många fall det i sällskap med den andra föräldern. Det är emellertid inte ovanligt att den ena föräldern motsätter sig att följa med barnet när han eller hon ska besöka den intagne föräldern, till exempel på grund av att föräldrarna har en konflikt sinsemellan. I sådana situationer anser Barnombudsmannen att socialnämnden ska erbjuda familjen hjälp i form av en person som kan närvara vid resan och under besöket. Barnombudsmannen anser att den personen ska kunna få ersättning från socialnämnden för kostnader i samband med besöket. Det är därför viktigt att betona att detta inte är kriminalvårdens ansvar, men också att kriminalvården borde kunna upplysa den intagne och dennes familj om vilken myndighet som är den rätta att vända sig till.

6.2.8 Samverkan med andra myndigheter
En förutsättning för att barn som har frihetsberövade föräldrar inte ska vara totalt osynliga i samhället är att olika myndigheter som har kontakt med barnet och dess familj samverkar. Barnombudsmannen ställer sig därför positiv till kommitténs förslag att införa en lagregel som tydliggör skyldigheten för kriminalvården att samverka med andra myndigheter såsom socialtjänsten.

Självfallet anser Barnombudsmannen att huvudansvaret för barns uppväxtvillkor måste ligga hos föräldrarna i första hand och när de inte har möjligheter och förutsättningar för att ta det ansvaret måste socialtjänsten ansvara för dem. Andra myndigheter som till exempel kriminalvården måste dock ha ett ansvar för att åtminstone uppmärksamma barnen och för att göra socialtjänsten uppmärksam på de barn som riskerar att fara illa till följd av frihetsberövandet av föräldern.
 
7 Verkställighetsplanering

7.2 Överväganden och förslag
7.2.2 Verkställighetsplanens utformning
Barnombudsmannen ställer sig positiv till att kommittén resonerar kring det nödvändiga i att anpassa verkställigheten bland annat med hänsyn tagen till den intagnes barns behov. Vid planering av verkställigheten är det givetvis en förutsättning att kriminalvården tar reda på om den intagne har barn och om han eller hon har vårdnaden om dessa. En sådan skyldighet finns numera inskriven i anstaltsföreskrifterna vilket är bra. Det räcker emellertid inte enligt vår mening att konstatera om den intagne har barn utan det måste också framgå vilken kontakt denne har med barnet och vilka behov det finns från barnets sida att upprätthålla kontakten under anstaltstiden. Det kan som kommittén framhåller röra sig om att konstatera att den intagnes barn  har utsatts för någon form av övergrepp från den intagne men också att klarlägga om barnet är i stort behov av att ha kontakt med den intagna föräldern.

9 Placering

9.2 Allmänt om placering
9.2.4 Övriga hänsyn
Barnombudsmannen  ställer sig positiv till kommitténs förslag att närheten till hemorten ska vägas in vid beslut om placering. Barnombudsmannen anser att det är nödvändigt att kriminalvården i möjligaste mån underlättar för barn att träffa en intagen förälder. Att den intagne placeras på en anstalt så nära hemorten som möjligt är i många fall det bästa för det enskilda barnet. Samtidigt som det finns barn som förmodligen mår bäst av att föräldern placeras på ett längre avstånd från barnets hem.

9.3 Särskilda regler för kvinnor och ungdomar
Barnombudsmannen vill i det här sammanhanget framhålla att ett barnperspektiv inom kriminalvårdens verksamhet innehåller flera olika delar. Det mesta som kommittén har berört vad gäller den intagnes egna barn är insiktsfullt och ett steg i rätt riktning. Tyvärr saknar vi resonemang kring barn som själva döms till fängelse och därmed placeras på anstalt. Vi är medvetna om att det i dagsläget är ett mycket litet antal barn som döms till fängelse men av kriminalvårdens statistik kan man ändå se en ökning under senare år. Eftersom vi inte i dagsläget kan förutse om det i framtiden kommer att bli fler barn som döms till fängelse är det angeläget att dessa barns situation uppmärksammas. Exempelvis saknas en diskussion kring möjligheterna för barn som befinner sig på grundnivån i förmånssystemet att ta emot besök eller telefonsamtal från sina föräldrar samt tillstånd för permissioner. Vi instämmer i kommitténs förslag att den nuvarande regeln angående placering av ungdomar ska överföras oförändrad. Paragrafen överensstämmer med barnkonventionens artikel 37 där det sägs att varje frihetsberövat barn ska hållas avskiljt från vuxna om det inte anses vara till barnets bästa att inte göra detta.

9.5 Barn i anstalt
Barnombudsmannen har ingenting att invända mot kommitténs förslag att göra paragrafen könsneutral. Givetvis måste Kriminalvårdsstyrelsen ta ansvar för att upprätta tydliga föreskrifter för att detta ska fungera i praktiken. Dessutom innebär det att ett stort ansvar åläggs kriminalvården för att se till att spädbarnen inte far illa i anstalten. Kvinnoanstalterna har handskats med denna situation under en längre tid och det är givetvis av största vikt att även mansanstalter tar del av deras kunskap och erfarenhet. Barnombudsmannen anser att bostadsrummen måste anpassas efter barnets behov. Personalen måste också ha utbildning för att kunna hantera de situationer som uppstår, även om det är den intagne som i första hand ska ta hand om barnet.

12 Sysselsättning

12.3 Överväganden
12.3.1 Den intagnes rätt till lämplig sysselsättning
Barnombudsmannen har ingenting att invända mot kommitténs förslag att den intagne ska ha rätt till lämplig sysselsättning. Vi vill emellertid betona vikten av att föräldrautbildning erbjuds på alla landets anstalter. Vi anser också att alla intagna oavsett placering i förmånssystemet ska kunna erbjudas föräldrautbildning. Att erbjuda utbildning i föräldraskap anser Barnombudsmannen vara en stor vinst för den intagnes återanpassning i samhället, men det viktigaste är att föräldern kan lära sig att vara en god förebild för sina barn och leva upp till det behov av en närvarande förälder som barnet har. Av en utvärdering av föräldrautbildningen som under ett antal år har bedrivits på vissa anstalter, framgår att de intagna anser att de fått ökade kunskaper om barns behov och utveckling generellt, samt psykologiska kunskaper om tankar, känslor och reaktioner. De intagna ansåg också att de hade fått insikter om de egna barnens reaktioner och olika typer av samspel med föräldrarna samt insikter om sitt eget föräldraskap och vilken föräldraroll som är möjlig för dem att ha i förhållande till sina barn.  Att erbjuda den typen av utbildning anser vi ger stora vinster både för den intagnes barn men också för samhället i stort.

17 Intagens kontakt med omvärlden

17.2 Besök
17.2.2 Överväganden
Barnombudsmannen ställer sig positiv till att besök av barn ska undantas från det föreslagna förmånssystemet.
Att kunna besöka en förälder som är intagen i anstalt eller häkte är givetvis i många fall en förutsättning för att ett barn ska kunna upprätthålla kontakten med en frihetsberövad förälder. Enligt artikel 9 i barnkonventionen har barn rätt att upprätthålla en nära och direkt kontakt med båda sina föräldrar. Detta är en rättighet som alla barn har, inklusive barn med föräldrar som är frihetsberövade.  Givetvis är en förutsättning för att barnet ska kunna träffa föräldern att miljön på anstalten, så långt det är möjligt, anpassas efter barnets behov.

I Barnombudsmannens rapport om barnperspektiv inom kriminalvården ”Straffa inte barnet” svarar fler än hälften av landets anstalter att de har besöksrum som är utformade efter barns behov. De som hade barnanpassade besöksrum angav att det exempelvis kunde röra sig om allt från tapeter i glada färger, kök, skötbord till leksaker och barnmöbler. Det är givetvis en förutsättning för att det överhuvudtaget ska vara lämpligt för barn att besöka anstalter och häkten.

Den kanske viktigaste förutsättningen för att barnets besök ska kunna vara naturligt, tryggt och positivt är att miljön där barnet vistas är drogfri. Det är uppenbart att barn som besöker en intagen förälder inte ska behöva möta eller se personer som är drogpåverkade.

Även om vi i sak är positiva till kommitténs förslag vill vi ändå belysa vissa situationer särskilt, vad gäller barns besök i anstalt. Barnombudsmannen anser att det förslag som innebär att besöket mellan ett barn och en förälder sker bakom en glasruta, sällan eller aldrig bör bli aktuellt. Givetvis är det av vikt att barnet har möjlighet att besöka en intagen förälder. Om alternativet är att inget besök kan ske överhuvudtaget kan det få allvarliga konsekvenser för ett enskilt barn. Vi anser att denna problematik i möjligaste mån bör kunna lösas genom andra försiktighetsåtgärder när det gäller besök mellan en intagen och dennes barn. Samtidigt måste det finns en kontroll så att barnet inte riskerar att utnyttjas i brottsliga syften.

I samtal med personer som arbetar på olika anstalter i landet har frågan om lämpligheten av att barn låses in under besöken tagits upp. Flera personer som arbetar inom kriminalvården har uppgivit att det kan vara mycket obehagligt för barnet och att det inte är möjligt för personalen att i alla lägen vara beredd på att ingripa om barnet av någon anledning vill komma ut. Barnombudsmannen anser att inlåsning i möjligaste mån bör undvikas när det gäller besök av barn. Samtidigt är det aldrig möjligt att generalisera och därmed inte tillåta att barn att låses in så länge som alternativet är att barnet inte får träffa föräldern alls. Istället måste detta avgöras från fall till fall tillsammans med barnets vårdnadshavare eller familjehem och i förekommande fall socialtjänsten. För att kunna införa ett förbud mot att barn låses in krävs att det finns alternativ som exempelvis kontrollerade besök eller att dörren lämnas öppen men att övervakning sker från utsidan.

En viktig fråga när det gäller barns besök i anstalt är att barnet har rätt att få information om besöket. Barnet ska förberedas på vad som kommer att hända och varför olika saker sker, som till exempel visitation (när det förekommer) och inlåsning. Det måste också finnas möjlighet för barnet att få uppföljning efter besöket genom att barnet som exempel får diskutera om hur det såg ut på anstalten och också få material som beskriver anstalten på ett sätt som barnet förstår.

Som tidigare har sagts måste det tydliggöras hur ungdomar som döms till fängelse ska behandlas utifrån det föreslagna förmånssystemet. Enligt artikel 37 i barnkonventionen ska varje frihetsberövat barn ha rätt att hålla kontakt med sin familj genom brevväxling och besök, utom i undantagsfall. Barnet ska också behandlas humant och med respekt för människans inneboende värdighet. Att enbart kunna träffa föräldern genom besök bakom en glasruta anser Barnombudsmannen inte vara tillräckligt.

Kontroll av besökaren inför besöket
Som Barnombudsmannen tidigare har påpekat är det omöjligt att ge generella lösningar vad gäller regleringen kring barn som besöker en intagen i anstalt eller häkte. Att ställa krav på att inga barn ska visiteras med hänvisning till att det skulle vara traumatiskt för barnet låter sig förmodligen inte göras såsom det ser ut idag. Om alternativet är att barnet inte får besöka den intagne föräldern kan det vara än mer traumatiskt för barnet än själva visitationen. Istället bör man enligt vår mening ställa krav på att uttömma andra möjligheter som garanterar säkerheten än att utsätta barnet för obehagliga upplevelser. Exempelvis bör det kunna övervägas om det räcker med kontroll av den intagne efter besöket. Det bör också enligt vår mening ställas krav på kompetens hos den personal som ska möta barn vid besök i anstalt. Barnet måste givetvis få information om exempelvis visitation och den som genomför en sådan måste kunna göra det på ett sätt så att barnet inte utsätts för onödig påfrestning. Att göra detta på ett för barnet bra sätt kräver kunskap om barns rättigheter och behov.

18 Kontrollåtgärder i anstalt

18.14 Allmän inpasseringskontroll

18.14.2 Överväganden
Barnombudsmannen har ovan betonat vikten av att personal som visiterar barn ska ha särskild kunskap för att kunna genomföra detta med så lite påfrestning för barnet som möjligt. Anstalter där det beslutas om allmän inpasseringskontroll behöver givetvis ha beredskap för att kunna hantera att barn kommer till anstalten och därför ha särskilt utbildad personal.

19 Plats med särskilt hög säkerhet

19.4 Överväganden
Barnombudsmannen har under de senaste året välkomnat de framsteg som har gjorts inom kriminalvården utifrån att få in ett barnperspektiv i verksamheten. Vi är emellertid oroade att det ökande säkerhetstänkandet riskerar att inverka på barnperspektivet. Vi är övertygade om att båda perspektiven är viktiga och inte alltid måste stå i ett motsatsförhållande. Vi vill därför framhålla att vi anser att diskussionen kring barnperspektivet på anstalter med särskilt hög säkerhet måste föras.

20 Sanktioner vid misskötsamhet

20.3 Överväganden
20.3.1 Sanktioner vid misskötsamhet
Barnombudsmannen är oroad över vad det kommer att innebära för den intagnes barn om en intagen till följd av misskötsamhet får tillståndet till permissioner indraget. Vi har varit mycket positivt inställda till de förändringar som har gjorts av anstaltsföreskrifterna som innebär att hänsyn till barnets behov av kontakt med en intagen ska beaktas vid tillstånd till särskild permission. Det är ett mycket stort steg mot att se barnets rätt till sina föräldrar även vad gäller föräldrar som är frihetsberövade till följd av brott. Med det nu lagda förslaget riskerar barnet att drabbas av den intagnes misskötsamhet. Givetvis har vi förståelse för att det ibland inte är lämpligt för den intagne att ha permission och träffa sina barn när denna har varit misskötsam. Vi förstår också att kriminalvårdens verksamhet givetvis inte tillåter alltför långtgående hänsyn till den intagnes barn. Barnombudsmannen anser trots det att det bör vara möjligt att använda andra sanktioner än indragna tillstånd för permissioner när den intagne har barn som han eller hon har en regelbunden kontakt med och där barnets behov av att träffa den intagne är stort.

27 Utslussning

27.2 Permission
27.2.2 Permissionens omfattning
Barnombudsmannen ställer sig tveksam till kommitténs förslag vad gäller permissioner. Som tidigare nämnts anser Barnombudsmannen att det är ett viktigt steg att det i anstaltsföreskrifterna har skrivits in att permissioner ska kunna tillåtas för att den intagne ska kunna närvara vid för barnet viktiga händelser såsom besök hos specialistsjukvården. Även kommittén framhåller att den intagnes barn kan ha särskilda behov av att träffa den intagne och att omfattningen av permissioner måste vara individuellt anpassad. Vi ställer oss emellertid negativa till att personer som befinner sig på grundnivån i förmånssystemet inte ska kunna komma i fråga för permission. Barnombudsmannen anser på samma sätt som vid besök och telefonsamtal att permissioner för att träffa barnet ska undantas från förmånssystemet. Givetvis måste ändå bedömningar göras i det enskilda fallet om permission är möjligt och barnets behov måste värderas. Att helt utesluta den här möjligheten för alla intagna som befinner sig på grundnivån anser vi vara att ta ett steg tillbaka från den glädjande utveckling som vi ser att lyfta fram barnets behov av kontakt med den intagne. Permissioner måste enligt vår mening ses som det i de flesta fall vikigaste sättet för barnet att upprätthålla en direkt kontakt med sin frihetsberövade förälder.

28 Tillstånd till tillfällig vistelse utanför anstalt av särskilt ömmande skäl

Vi har ovan betonat att barn som har frihetsberövade föräldrar har rätt till kontakt med en intagen förälder. En person som inte kommer ifråga för permission då han eller hon befinner sig på grundnivån i förmånssystemet skulle möjligen kunna ges möjlighet till tillfällig vistelse utanför anstalten för att närvara vid för barnet viktiga händelser. Tyvärr framgår det inte av kommitténs resonemang att sådana situationer är de som åsyftas med begreppet ”ömmande skäl”. Vi ser därför det som oroande att det inte har tydliggjorts på vilket sätt barnets behov av kontakt utanför anstalten ska tillgodoses, om det ens blir aktuellt eller möjligt med den föreslagna ordningen. Resten av betänkandet innehåller ett relativt tydligt barnperspektiv i viktiga delar och det är därför Barnombudsmannen uppfattning att även här borde barnperspektivet ha diskuterats ytterligare och att barnens behov kunnat synliggöras mer.

31 Övriga frågor

31.1 Kriminalvårdens personal
31.1.2 Överväganden och förslag
Ett område som Barnombudsmannen anser vara av högsta prioritet är att den personal som tar emot barn och unga som besöker anstalten har särskild kompetens utifrån barns behov. Barnet som kommer till en anstalt har ofta många frågeställningar kring hur besöket kommer att gå till. Det är mycket viktigt att barnet får ställa dessa frågor och får svar innan besöket sker. Det ökar möjligheten för att barnet ska uppfatta besöket hos föräldern som positivt.

Självfallet inser Barnombudsmannen att det finns personal på häkten och anstalter som är mycket kunniga och har stor erfarenhet av att hantera situationer där barn besöker en intagen förälder. Vi anser emellertid att det generellt behövs viss utbildning för att kunna möta barnens behov i den ibland påfrestande situationen som det är för barnet att besöka en anstalt.  Barn har beskrivit att de har många frågor som de vill ställa om anstalten som de kanske inte vill prata med föräldern om. Det är inte heller säkert att föräldern klarar av att hantera barnets frågor.  Därför anser vi att det är viktigt att personalen som ansvarar vid barns besök har någon typ av specialkunskap kring kommunikation med barn till exempel pedagogisk utbildning men framförallt ett genuint intresse för barnets belägenhet.

Föredragande i ärendet har varit juristen Anna Karin Boqvist.

Lena Nyberg
Barnombudsman

Charlotte Lenman
Ansvarig jurist