En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna 2006 – 2009. Utkast 051205

Diarienummer 9.1:1386/05
Ställd till: Justitiedepartementet

Inledning
Barnombudsmannen välkomnar möjligheten att inkomma med synpunkter på utkastet, men noterar att vissa förlag till åtgärder ännu inte kunnat offentliggöras och att dessa därför inte framgår i utkastet till nationell handlingsplan. Barnombudsmannen noterar även att referenserna till Barnombudsmannens synpunkter i det förberedande arbetet är korrekta.

1 Inledning

1.3 Avgränsningar
Barnombudsmannen noterar att skrivelsen är inriktad på svenska förhållanden och arbetet för mänskliga rättigheter på nationell nivå och att den följaktligen inte behandlar det svenska arbetet för de mänskliga rättigheterna i internationella sammanhang. Barnombudsmannen anser att ett undantag från denna avgränsning bör göras vad gäller EU-samarbetet. Då EG-direktiv utan ratificeringsprocedur blir bindande för Sverige och EG-förordningar är direkt tillämpbara i Sverige är EU-samarbetet på många sätt mera att likna vid en nationell verksamhet än ett vid klassiskt internationellt samarbete. Beslut som fattas inom EU-samarbetet påverkar direkt situationen för de mänskliga rättigheterna i Sverige. Barnombudsmannen föreslår därför att handlingsplanen kompletteras med ett avsnitt om mänskliga rättigheter inom EU och regeringens ambitioner inom detta område.

Vidare anser Barnombudsmannen att det är av stor vikt att myndigheter och frivilligorganisationer i Sverige ges större möjligheter att genom remissförfarandet delta i utarbetandet av EG-direktiv och förordningar.

Då det konstitutionella fördraget har gått en oviss framtid till mötes är det även osäkert om och i så fall när planerna på att EU ska ansluta sig till den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (EKMR) kommer att genomföras. Barnombudsmannen föreslår därför att Sverige ska verka för att EU/EG ska kunna ansluta sig till EKMR så fort som möjligt och oberoende av det konstitutionella fördragets framtid.

3 Sveriges internationella åtaganden om mänskliga rättigheter
3.2 Nya konventioner och konventioner som Sverige inte har ratificerat, m.m.
Barnombudsmannen anser att handlingsplanen utöver de konventioner som nämns, även bör redogöra för skälen varför Sverige ännu inte har ratificerat den europeiska konventionen om utövandet av barnets rättigheter, som undertecknades 1996, och varför Sverige inte har undertecknat den europeiska konventionen om kontakt med barn.

3.3 Översyn av reservationer
Barnombudsmannen välkomnar att regeringen avser att se över de reservationer som Sverige har gjort till olika konventioner om mänskliga rättigheter och att överväga om dessa kan dras tillbaka. Barnombudsmannen föreslår att en sådan översyn även ska avse sådana deklarationer, som inte är reservationer men som utgör tolkningar som begränsar konventioners tillämpbarhet för Sveriges vidkommande. Ett exempel på en sådan deklaration är den som Sverige gjorde vid undertecknandet av det fakultativa protokollet till FN:s konvention om barnets rättigheter angående försäljning av barn, barnprostitution och barnpornografi. Enligt Sveriges deklaration ska med barnpornografi endast avses visuell framställning av ett barn, trots att barnpornografi enligt protokollets definition är framställning av vilket slag som helst av ett barn för sexuella syften.

3.4 Uppföljning av synpunkter från internationella organisationer
Barnombudsmannen tillstyrker regeringens avsikter att ordna möten i samband med att Sverige rapporterar enligt FN:s konventioner om mänskliga rättigheter och när det bedöms lämpligt även enligt Europarådets konventioner.

Angående spridning av synpunkter från internationella organisationer och övervakningsorgan, se Barnombudsmannens kommentarer under 6.6 nedan. 

4 Rättighetsfrågor

4.1 Diskriminering, rasism och homofobi
Barnombudsmannen noterar att Europarådets kommission mot rasism och intolerans (ECRI) i sina senaste synpunkter på Sverige har uppmärksammat att regeringsformen ger större möjligheter att begränsa vissa av icke-medborgares grundläggande rättigheter än vad som är fallet när det gäller svenska medborgares rättigheter.  Barnombudsmannen föreslår därför att regeringen uppmärksammar Grundlagskommittén på detta och framställer som sin åsikt att skyddet för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna ska vara lika oberoende av medborgarskap. Artikel 2 i FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) gör gällande att rättigheterna ska tillförsäkras utan åtskillnad av något slag och oberoende av barnets eller föräldrarnas ställning.

4.2 Barnets rättigheter
Barnombudsmannen understryker att barn idag saknar reella möjligheter att utkräva sina rättigheter. Domstolar är i regel otillgängliga för barn då barn i de flesta fall saknar processbehörighet och tillsynsmyndigheter som Riksdagens ombudsmän, länsstyrelserna, Skolverket, med flera är antingen inte anpassade efter barns förutsättningar eller saknar befogenheter att ändra beslut som fattats i strid med barnets rättigheter. Enligt Barnombudsmannen är det viktigt att utreda vart barn idag kan vända sig med klagomål om kränkningar av sina rättigheter och om dessa myndigheter/organ är anpassade för barns förutsättningar samt om de kan vidta effektiva åtgärder. FN:s barnrättskommitté har i sina synpunkter på Sverige i januari i år därför föreslagit att Barnombudsmannen ska ges befogenheter att handlägga enskilda klagomål från barn. Barnombudsmannen föreslår därför att det i den nationella handlingsplanen för mänskliga rättigheter ska ingå ett konkret förslag i syfte att göra det möjligt för enskilda barn att utkräva sina rättigheter hos någon myndighet i Sverige.

För att stärka barnets rättigheter i myndigheters kontinuerliga verksamhet föreslår Barnombudsmannen vidare att det bör tillsättas en utredning för att föreslå en bestämmelse i verksförordningen om en skyldighet att tillämpa ett barnperspektiv utgående från barnkonventionen vid alla beslut som rör barn.

4.3 Nationella minoriteter och ursprungsfolk

4.3.1 Nationella minoriteter
Barnombudsmannen tillstyrker förslaget att skapa ömsesidig kunskap, såväl bland myndigheter och kommuner som hos romer, om livsvillkoren för romer i Sverige. Barnombudsmannen föreslår vidare att misstanker om etnisk diskriminering av barn och ungdomar med romsk bakgrund, särskilt i skolan, måste utredas, att kommunernas tillämpning av skolplikten när det gäller barnen med romsk bakgrund utreds, samt att åtgärder vidtas för att motverka romska ungdomars problem att få prao- eller praktikplatser.
 
4.4 Ekonomiska och sociala rättigheter
4.4.2 Rätten till arbete
Barnombudsmannen välkomnar regeringens intentioner att införa ett förbud mot diskriminering på grund av ålder i arbetslivet. Barnombudsmannen noterar att Diskrimineringskommittén bland annat har i uppdrag att kartlägga i vilken utsträckning det finns behov att införa lagstiftning mot diskriminering på grund av ålder inom andra samhällsområden än arbetslivet.  Barnombudsmannen föreslår att Diskrimineringskommittén ges tilläggsdirektiv om att, utöver att kartlägga behovet, även föreslår konkreta lagstiftningsåtgärder mot diskriminering på grund av ålder inom andra samhällsområden än arbetslivet. Ett exempel på obefogad diskriminering av barn är att arbetsmiljölagen inte omfattar förskolan. Enligt 1 kap. 2 § regeringsformen ska det allmänna motverka diskriminering av människor bland annat på grund av ålder. Den Europeiska Unionens stadga om de grundläggande rättigheterna förbjuder diskriminering på grund av ålder. Det finns dock inga tydliga svenska lagar som förbjuder åldersdiskriminering och det sker dagligen att barn under 18 år diskrimineras i Sverige.

4.4.4 Rätten till bästa uppnåeliga hälsa
Barnombudsmannen föreslår att regeringen sätter som ett mål att bevilja även de gömda barn som inte har omfattats av bestämmelserna i lagen om mottagande av asylsökande (LMA) rätt till hälso- och sjukvård på samma villkor som andra barn. Dessa barn omfattas inte av bestämmelserna i den föreslagna lagen om hälso- och sjukvård samt tandvård för asylsökande m.fl., trots att barnkonventionen gör klart att varje barn inom landets jurisdiktion ska ha rätt till högsta uppnåeliga hälsa oberoende av barnets eller föräldrarnas ställning.

4.4.5 Rätten till utbildning
Barnombudsmannen välkomnar regeringens intention att ge Myndigheten för skolutveckling i uppdrag att genomföra implementeringsinsatser med anledning av förslaget till ny lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Barnombudsmannen anser emellertid att det är av stor vikt att det görs en grundlig utvärdering av den nya lagen före utgången av perioden 2006-2009 för att utreda om lagen haft önskad effekt.

Barnombudsmannen välkomnar förslaget om att gömda flyktingbarn ska ha rätt till utbildning. Barnombudsmannen anser att även barn som inte har omfattats av LMA ska ha denna rättighet.
Barnombudsmannen välkomnar regeringens initiativ till översyn av eventuella uttryck för diskriminering i läromedel och för att utveckla jämställdhetsarbetet i förskolan samt angående uppföljning av situationen i förskolan för barn med annat modersmål än svenska.

4.5 Mäns våld mot kvinnor m.m.

4.5.4 Människohandel
Barnombudsmannen anser att utlänningslagen bör klargöra att människohandel är en förföljelsegrund som i de flesta fall bör ge rätt till flyktingstatus. Särskilt i de fall då offret för människohandel utnyttjats i Sverige och/eller av svenska medborgare har Sverige ett särskilt moraliskt ansvar för att skydda offren.

4.6.2 Frihetsberövanden
Barnombudsmannen noterar att en utredning tillsattes under 2005 med uppgift att lämna förslag till en ny häkteslag. Barnombudsmannen välkomnar att denna kommitté bland annat i sina förslag ska beakta vikten av att verksamheten bedrivs så att barn som har en häktad förälder får möjlighet att upprätthålla kontakt med föräldern, i de fall detta anses vara till barnets bästa och att en barnkonsekvensanalys ska göras i den mån förslagen rör barn. Barnombudsmannen föreslår emellertid att utredningen i tilläggsdirektiv ges i uppdrag att föreslå lagstiftning som klargör att barn inte får placeras i häkte tillsammans med vuxna och att barn själva endast häktas som sista utväg. Det måste vidare finnas alternativ för barn som häktas, institutioner som är godtagbara ur rättssäkerhetssynpunkt och miljöer där det tas hänsyn till barnens särskilda behov.  FN: s barnrättskommitté har uttryckt oro över att det förekommer att barn och vuxna placeras i samma häkte i Sverige.

4.6.3 Rätten till domstolsprövning och rätten till ett effektivt rättsmedel
Barnombudsmannen välkomnar förslagen i Prop. 2005/06:56 En moderniserad rättsprövning om att bland annat regeringsbeslut som innefattar en prövning av en enskilds civila rättigheter och friheter ska kunna rättsprövas och att beslut av förvaltningsmyndigheter som innefattar en sådan prövning ska kunna överklagas av den enskilde hos länsrätten utan att den enskilde har haft formell ställning som part. Det förefaller emellertid inte helt klarlagt om ett barn därmed ska kunna överklaga exempelvis ett beslut som socialnämnden har gjort att godkänna ett samarbetsavtal mellan barnets föräldrar angående barnets rätt till umgänge med en förälder. Förslaget är ett steg för att den svenska rättsprövningen bättre ska kunna leva upp till de krav som EKMR ställer angående vars och ens rätt till domstolsprövning av sina civila rättigheter och skyldigheter. Enligt Barnombudsmannens uppfattning torde förslagen i propositionen emellertid inte fullt uppfylla de krav som artikel 6 i EKMR ställer. Enligt denna bestämmelse ska var och en, vid prövningen av hans eller hennes civila rättigheter och skyldigheter, vara berättigad till en rättvis rättegång.  Förslagen i propositionen rör endast regeringsbeslut och beslut av förvaltningsmyndigheter. Ett barn har därmed fortsättningsvis inte rätt till en rättsprövning av de civila rättigheter och skyldigheter som barnet åläggs exempelvis genom en dom om vårdnad, boende och umgänge eller om verkställighet, utan denna rättighet är förbehållen barnets föräldrar. Barnombudsmannen anser det bör utredas om barns synnerligen begränsade processbehörighet överensstämmer med kraven om en rättvis rättegång i EKMR.

4.8 Migrations- och flyktingfrågor

4.8.2 Asylsökande och gömda barn
Barnombudsmannen välkomnar att regeringen i sitt vägledande beslut från 7 juli 2005 fastslår tydligare riktlinjer för bedömningen av humanitära skäl för barn och framhåller vikten av att barns egna asylskäl prövas.

Barnombudsmannen efterlyser en utredning om i vilka situationer ett barn ska anses ha egna särskilda skäl för uppehållstillstånd på grund av särskilt ömmande skäl, som skyddsbehövande i övrigt eller som flykting. Barnombudsmannen menar att det finns situationer där barn förföljs eller kränks just för att de är barn.

Barnombudsmannen föreslår att i utlänningslagen tydliggöra att ett svårt sjukt barn i behov av vård inte får avvisas.

Barnombudsmannen efterlyser även en utredning av om ändringarna bestämmelserna om mottagandet av ensamkommande barn och angående god man för ensamkommande barn har haft önskad effekt.
Angående rätten till högsta uppnåeliga hälsa för gömda barn hänvisar Barnombudsmannen till sina kommentarer under 4.4.4.

5 Organisation och samordning av arbetet med att främja mänskliga rättigheter

5.2 Organisation av arbetet med att genomföra handlingsplanen
Barnombudsmannen tillstyrker regeringens planer att i mars 2006 inrätta en kommitté för mänskliga rättigheter för att bland annat stödja integreringen av perspektivet mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet.
 
5.5 Metoder och verktyg
Barnombudsmannen tillstyrker regeringens planer att under 2006 inleda ett arbete med att identifiera uppföljningsbara nationella mål för ett urval av de mänskliga rättigheterna och att utarbeta indikatorer för att utvärdera och följa upp arbetet.

6 Attitydpåverkande arbete m.m.

6.2 Utbildning om mänskliga rättigheter inom utbildningsväsendet
6.2.1 Utbildning om de mänskliga rättigheterna i skolan
Barnombudsmannen välkomnar att det i den kommande propositionen om en ny skollag ska framgå uttryckligen att utbildningen ska främja respekten för mänskliga rättigheter och att regeringen i läroplanerna ämnar förtydliga att kunskap om de mänskliga rättigheterna ska förmedlas inom skolan. Detta är ett av de syften som utbildningen ska ha enligt artikel 29 i barnkonventionen. Även FN:s barnrättskommitté har betonat detta i sina synpunkter till Sverige.

Barnombudsmannen har på uppdrag av regeringen tagit fram informationsmaterial om barnkonventionen riktat till tre olika åldersgrupper (5-9 år, 9-13 år och 13-16 år) samt en lärarhandledning för dessa. Barnombudsmannen föreslår att regeringen sätter som målsättning att varje elev under sin skolgång ska ha fått alla tre informationspaketen.

6.3 Kompetensutveckling om mänskliga rättigheter inom den offentliga förvaltningen samt domstolsväsendet
Barnombudsmannen delar bedömningen som gjorts i utkastet till nationell handlingsplan att de som arbetar inom den offentliga förvaltningen och domare bör ha tillräcklig kunskap om Sveriges internationella åtaganden för att kunna tolka svensk rätt. Kompetenshöjande åtgärder om mänskliga rättigheter behövs enligt Barnombudsmannen särskilt inom lärarutbildningen, juristutbildning, socionomutbildning och inom hela rättsväsendet. Kommunernas och landstingens roll måste tydliggöras så att deras ansvar för att diskriminering inte sker även blir deras ansvar.

Barnombudsmannen anser emellertid att djupare kunskap om dessa åtaganden inte är tillräckligt för att konventioner om mänskliga rättigheter ska ge ett större genomslag inom dessa verksamheter. Minst lika viktigt är vilken status och betydelse som de internationella konventionerna uppfattas ha bland beslutsfattare inom den offentliga förvaltningen och bland domare. Härvid är det enligt Barnombudsmannens uppfattning viktigt att principen om fördragsvänlig tolkning får ett större genomslag och att regeringen överväger om flera konventioner än idag bör inkorporeras i svensk lag. Barnombudsmannen efterlyser en utredning om vilken effekt inkorporeringen av EKMR i svensk rätt haft för skyddet av de mänskliga rättigheterna i Sverige.

6.6 Språk- och informationsfrågor
Barnombudsmannen välkomnar att regeringen ämnar intensifiera sitt arbete med att sprida dokument som rör Sveriges efterlevnad av internationella överenskommelser om mänskliga rättigheter och att fortsättningsvis låta översätta vissa sådana dokument till svenska. Barnombudsmannen föreslår att regeringen sätter som målsättning att översätta dessa till svenska så fort de är tillgängliga.

Del II – Situationen för de mänskliga rättigheterna i Sverige

2.2 Nya konventioner m.m.
Till redovisningen av nya konventioner bör tilläggas att Europarådets konvention om utövandet av barnets rättigheter trädde i kraft år 2000, en departementspromemoria med förslag om vilka åtgärder som Sverige bör vidta för att kunna ratificera konventionen presenterades år 2002 (Ds 2002:13). Sverige har dock fortfarande inte ratificerat konventionen. Det bör även tilläggas att Europarådet antog en konvention om åtgärder mot människohandel (trafficking) i maj 2005. Denna har redan undertecknats av Sverige.

Det bör även nämnas att Europarådets konvention om kontakt med barn trädde i kraft under 2005, Sverige har inte undertecknat denna konvention. Vidare bör nämnas att Europarådets konvention om IT-relaterad brottslighet trädde i kraft under år 2004. Förslag till åtgärder för att ratificera denna konvention, som bland annat innehåller bestämmelser om barnpornografi, förbereds som bäst inom regeringskansliet. Till konventionen om IT-relaterad brottslighet finns även ett färskt tilläggsprotokoll om kriminalisering av rasistiska handlingar som utförs med hjälp av datorsystem och som kommer att träda i kraft i mars 2006.  Sverige undertecknade protokollet 2003.

I ärendet har juristen Jens Ölander varit föredragande.

Lena Nyberg
Barnombudsman

Charlotte Lenman
Ansvarig jurist