Förslag till allmänna råd

Ställd till: Skolverket
Diarienummer: 9.1:1029/06


Inledning
Barnombudsmannen är positiv till att de allmänna råden tydligt uttrycker de vuxnas ansvar för att motverka alla former av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling inom samtliga berörda verksamheter.

Barnombudsmannens kommentarer om texten ges under respektive rubrik i de allmänna råden.

Bakgrund
Det vore bra om skollagen lyftes tidigare i texten så att det blir tydligare att det är skollagens värderingar som utvecklas i läroplanerna.
 
Definitioner och begrepp
Vi tror att det skulle bli tydligare om det i avsnittet görs en definition av ordet ”missgynna”.

Det går kanske också inledningsvis att ännu tydligare definiera vem som kan diskriminera, trakassera respektive kränka, till exempel att elever inte kan diskriminera varandra men trakassera och kränka varandra.

I trakasseribegreppet ligger att det bör vara en viss omfattning av uppträdandet, det bör vara tydligare i definitionen.

Det vore bra med konkreta exempel på ”annan kränkande behandling”.

Under mobbning är det bra att nämna att det kan röra sig om brott enligt brottsbalken till exempel misshandel, förtal och så vidare.

Det exempel som används rörande indirekt diskriminering kan eventuellt misstolkas och kan förtydligas ytterligare.

Vad är kränkande behandling?
I råden som helhet används ordet ”kränkande behandling” som ett samlingsnamn för diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Det kan medföra en sammanblandning med det sistnämnda ”annan kränkande behandling” som har en specifik betydelse. Det vore därför bra med ett annat samlingsnamn på de aktuella handlingarna.

Vår uppfattning är att exemplen (på sidan 5) rörande pojkars respektive flickors beteenden är generaliserande och kan vara missvisande.  Risken med den beskrivning som ges kan vara att pojkars utfrysning och flickors fysiska kränkningar inte uppmärksammas. Det är också viktigt att råden lyfter fram att utfrysning kan vara svårare att upptäcka än fysisk kränkning och att alla former av kränkande behandling bör uppmärksammas oavsett kön.

Likabehandlingsplanen
I råden under rubriken används ordet ”personal” det vore bra med ett tydliggörande vilka personer som definieras som detta.
 
Råden kan med fördel understryka att en likabehandlingsplan måste vara tydlig när det gäller vad ett utsatt barn konkret ska göra, vart man vänder sig, hur och när etcetera.

Det är bra om de tre begreppen diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling hålls samman genom hela dokumentet (när så är relevant). På exempelvis sidan 6 sägs att frustration och maktlöshet ökar risken för diskriminering och annan kränkande behandling (kopplingen till trakasserier görs dock inte).

Att främja barns och elevers lika rättigheter och att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling
I den inledande texten under rubriken vore det positivt om det framhölls att en viktig faktor i arbetet mot diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling är att vara uppmärksam på rådande språkbruk så att det inte sker en normalisering av verbal kränkande behandling.

Det är bra om det framhålls i råden att ledning och annan personal ska vara observanta även på förekomsten av trakasserier och andra kränkningar (inte bara på diskriminering).

Att utreda diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling
Det saknas information om anmälan till ombudsmännen och Barn- och elevombudet. Den del i texten som behandlar brott är svepande formulerad och det vore bra med ett konkretiserande i denna del.

Att åtgärda diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling
Det vore positivt att ännu tydligare trycka på att förflyttning av en elev endast ska ske i undantagsfall och att en sådan lösning enbart kan vara att flytta problemet till en annan skola. En flytt är ingen lösning på lång sikt utan det är viktigt att eleven får stöd och hjälp att upphöra med sitt beteende.

Bestämmelser som de allmänna råden utgår från
Skolförordningarna bör ingå i uppräkningen. Det som sägs om FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) som en viktig grund för skolans arbete kan med fördel sägas tidigare i dokumentet förslagsvis under rubriken bakgrund.
 
Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling
Ombudsmännen bör för klarhetens skull presenteras mer fullständigt än med enbart förkortningar.

FN:s konvention om barnets rättigheter
I den inledande texten under detta avsnitt refereras några av grundprinciperna i barnkonventionen i svepande ordalag. Det vore bra om dessa också specificeras med artikelnummer.
 
Artikel 2 som handlar om barns rätt till lika villkor och som därmed tydligt tar ställning emot diskriminering bör ingå i presentationen av relevanta artiklar. Detsamma gäller artikel 28 och 29 som behandlar barnets rätt till utbildning som sådan och mål för barns utbildning.

Skolans författningar
Skollagen bör lyftas upp tidigt i texten.

Brottsbalken
Detta är ett viktigt avsnitt som gärna skulle kunna vara mer precist formulerat och komma tidigare i texten.
Ordet ”Strafflagar” bör bytas ut mot exempelvis ”Brottsbestämmelserna”

Föredragande i ärendet har varit juristerna Anna Karin Boqvist, Lotta Dahlstrand och informatören Cecilia Parkert.

Lena Nyberg
Barnombudsman

Charlotte Lenman
Ansvarig jurist