Tänka framåt, men göra nu. Så stärker vi barnkulturen. SOU 2006:45

Diarienummer: 9.1:0742/06
Ställd till: Utbildnings- och kulturdepartementet

Barnombudsmannen har tagit del av betänkandet ”Tänka framåt, men göra nu” (SOU 2006:45) från kommittégruppen Aktionsgruppen för barnkultur. Här lämnas yttrande över valda delar av betänkandet.

Barnombudsmannen är överlag mycket positiv till att barnkulturen i Sverige uppmärksammas genom denna utredning. Barnombudsmannen uppskattar också att utredningen lyft fram både barnkonventionen samt den nationella strategin för genomförande av barnkonventionen i sitt betänkande.  Kultur är en av barnets viktigaste rättigheter enligt FN:s konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen. Allra tydligast är rätten till kultur formulerad genom artikel 31. Här fastslås att barn har rätt att ta del av ett samhälles offentliga kulturutbud, i den mån det är lämpligt, men också att barn har rätt till ett kulturellt utbud framtaget just för dem. Men barns rätt till delaktighet, utveckling och uttryck med mera har också bäring på frågan.

På ett principiellt plan och med utgångspunkt från barnets rätt till kultur såsom formulerad ovan, vill Barnombudsmannen framhålla vikten av att barnkulturen inte får reduceras till en företeelse mer eller mindre fristående från det övriga kulturella och konstnärliga livet. Barnombudsmannen ser det därför som ytterst angeläget att alla aktörer inom kulturområdet - från statliga kulturinstitutioner och nationalscener till kommunala förvaltningar och skolor - systematiskt ska arbeta med att tillgodose barnets rätt till kultur utifrån barnkonventionens intentioner. I detta arbeta måste det finnas möjlighet för barn och unga att själva komma till tals. Mot denna bakgrund presenteras här Barnombudsmannens synpunkter på Aktionsgruppens förslag.

3 Ett handslag med barnkulturen
Barnombudsmannen ser mycket positivt på Aktionsgruppens förslag om en kraftfull finansiell stärkning av barnkulturen som ligger helt in linje med Barnombudsmannens egna förslag inom området.

Barnombudsmannen ställer sig också positiv till att kommunerna får möjlighet till statligt stöd för att utveckla sitt arbete för barns och ungas eget skapande och samverkan med det lokala, regionala och nationella kulturlivet. Om barn ska få sina rättigheter inom kulturområdet tillgodosedda blir detta i hög utsträckning en uppgift för kommunerna att utföra.

4.1 En nationell barnkulturdelegation
Barnombudsmannen ställer sig i vissa delar tveksam till Aktionsgruppens förslag om en barnkulturdelegation. Det är emellertid delegationen som organisatorisk lösning snarare än de uppgifter som delegationen åläggs i utredningens förslag som Barnombudsmannen är frågande till.

Precis som Aktionsgruppen ser Barnombudsmannen ett behov av utbildning, fortbildning samt utvärderingsprojekt inom barnkulturområdet. Barnombudsmannen menar emellertid att eftersom Statens kulturråd redan har ansvar för att fördela statligt kulturstöd samt för utvärdering av statliga insatser inom kulturområdet kan en bättre lösning vara att förbättra möjligheterna för Statens kulturråd att fördjupa sitt arbete inom barnkulturområdet. Barnombudsmannens erfarenhet visar att när barnperspektiv implementeras är en viktig framgångsfaktor att detta arbete sker utifrån befintliga strukturer och processer i verksamheten. Dels är detta ett sätt ta tillvara de resurser som redan finns, dels blir barnperspektivet på så sätt mer förankrat och närvarande i hela organisationer och verksamheter.

Att stärka barnkulturen enligt det rättighetsperspektiv som presenteras som utgångspunkt för detta remissyttrande är inte enbart en fråga om att ta fram ett större kulturellt utbud riktat mot just barn. Det handlar i lika hög grad om att implementera ett barnperspektiv inom hela kulturområdet - i alla verksamheter och bland alla aktörer. Nackdelen med en barnkulturdelegation skulle kunna vara att aktörer inom kulturområdet låter frågor om barnkultur och barnperspektiv bli delegationens ansvar och inte det egna.

Å andra sidan kan en delegation med särskilt ansvar att stärka barnkulturen vara nödvändigt just för att medvetandegöra och implementera ett barnperspektiv bland aktörerna inom kulturområdet. Barnombudsmannens erfarenheter från implementering av barnkonventionen i Sveriges kommuner visar att en del kommuner som tillsatt särskilda barnkonventionssamordnare eller lokala barnombud, det vill säga en funktion med tydligt ansvar för barnkonventionens genomförande, har varit framgångsrika.

4.2 Förbättrad samordning inom Regeringskansliet
Barnombudsmannen är mycket positiv till att aktionsgruppen uppmärksammar behovet av tydlig samordning av regleringsbreven för myndigheter under utbildnings- och kulturdepartementet när det gäller genomförandet av barnkonventionen. Barnombudsmannen har i egna studier kunnat konstatera att regleringsbreven har en betydande roll för hur framgångsrik implementeringen av barnkonventionen är i myndigheters organisationer och verksamheter. På samma sätt kan också kommittéhandböcker och andra styrdokument vara betydelsefulla att uppmärksamma i detta sammanhang.

4.3 Samordning av barnkulturen på regional nivå
Barnombudsmannen har inga synpunkter på formerna för den regionala samordning som Aktionsgrupperna föreslår. Barnombudsmannen vill emellertid här framhålla vikten av att regionala samordnare får ett tydligt uppdrag att säkerställa att barns och ungas egna intressen inom kulturområdet beaktas och uppmuntras.

4.4 Samordning av barnkulturen i kommunerna
Barnombudsmannen tillstyrker Aktionsgruppens förslag att kommunerna ges ett statligt stöd att utveckla sitt arbete för barn och ungas egen skapande och samverkan med det lokala och regionala kulturlivet. Barnombudsmannen vill här återigen betona vikten av att barn och ungas görs delaktiga i detta arbete för att bland annat öka kvaliteten i arbetet.

5.4 De konstnärliga utbildningarna och lärarutbildningarna
Barnombudsmannen instämmer helt i aktionsgruppens bedömning att det behövs en ökad satsning på kurser om barn och kultur inom lärarutbildningarna och inom de konstnärliga utbildningarna.

5.4.1 Barnkonventionen i utbildningen
Barnombudsmannen instämmer helt i att barnkonventionen bör vara ett obligatoriskt inslag i utbildningar för yrkesgrupper som ska arbeta med barn, så också inom barnkulturområdet.

6 Professionell kultur för barn
Barnombudsmannen instämmer i att de statliga institutionernas uppdrag på barnkulturområdet bör förtydligas och att en utveckling av statliga insatser bör ske.


6.4 Kulturrådets uppdrag
Barnombudsmannen är mycket positiv till att Aktionsgruppen lyfter fram behovet av att Statens kulturråd synliggör barns kultur och den offentligt stödda barnkulturen i statistisk och utvärderingen. Barnombudsmannen instämmer också i Aktionsgruppen uppmaning att Statens kulturråd bör utvärdera den egna bidragsfördelningen för att säkerställa att barn och unga verkligen prioriteras.

6.7 Utvecklingsinsatser behövs inom konstområdena
Barnombudsmannen delar Aktionsgruppens uppfattning om vikten av att de pedagogiska avdelningar som finns på många museer får möjlighet att utvecklas även på teater- och musikinstitutioner. På så sätt kan det offentliga kulturutbudet nå ut till och intressera fler barn och unga.
 
6.12 Festivaler
Barnombudsmannen delar Aktionsgruppens uppfattning att villkoren för bidrag till festivaler behöver ses över. Festivaler är ett intressant forum för till exempel film och musik, konstformer som intresserar många barn och unga. Festivaler innebär också möjlighet för barn och unga att presentera sitt eget skapande för en större publik vilket borde vara en viktig del av barns kultur.

6.14 Brist på medel för ungas eget skapande
 Barnombudsmannen ser mycket positivt på att Aktionsgruppen uppmärksammat att brist på medel för barns och ungas eget skapande råder. Barnombudsmannen anser det också positivt att Aktionsgruppen uppmärksammat problemet att barn och unga som vill engagera sig i kulturella aktiviteter ibland inte kan stödjas genom de traditionella förenings- och bidragssystemen. Ett uppmärksammat exempel är Ung Kultur Möts vars verksamhet faller mellan olika stödsystem.

Om barns och ungas eget skapande stöter på hinder av ekonomiskt och administrativt slag är det viktigt att arbeta med lösningar för detta. Barnombudsmannen har tidigare, liksom Aktionsgruppen gör i detta betänkande, uppmärksammat projektet PÅPP i Piteå kommun som ett positivt exempel på detta.

8 Förskolan, skolan och musik – och kulturskolan
Barnombudsmannen delar Aktionsgruppens uppfattning att förskolan och skolan bör utöka sitt samarbete med det offentliga kulturlivet. Kulturlivet kan vara en mycket stor resurs för skolan och skolan för kulturlivet. Barnombudsmannen ställer sig emellertid frågande till att samverkan med det lokala och regionala kulturlivet främjas genom att samverkan skrivs in i kursplanerna för vissa ämnen såsom Aktionsgruppen diskuterar. Barnombudsmannen anser att ansvaret för samverkan på så sätt alltför ensidigt läggs på skolan och att skolan kan uppleva detta som ytterliggare en pålaga. Meningen är ju att skolor och kulturliv ska kunna dra ömsesidig nytta av varandra.  Barnombudsmannen ser hellre att kursplanerna i sådana fall skulle rymma mål och formuleringar som uppmanar och gör det mer naturligt för kulturliv och skola att samverka.

Barnombudsmannen ser positivt på att Aktionsgruppen uppmärksammat musik- och kulturskolorna som fyller en viktig roll för barns och ungas möjligheter till eget skapande inom kulturområdet. Barnombudsmannen ställer sig delvis också positiv till det motivationssystem som Aktionsgruppen diskuterar. Barnombudsmannen anser dock att systemet borde användas för att motivera kommuner att arbeta med barns och ungas delaktighet.  Ett sådant statligt utvecklingsbidrag skulle till exempel kunna ges till kommuner som startar upp verksamheter som tillkommit på barns och ungas eget initiativ och som kommunen tidigare inte har haft beredskap för.
 
Föredragande i detta ärende har varit projektledare Henrik Ingrids.

Lena Nyberg  
Barnombudsman