Betänkandet Otillbörliga Affärsmetoder (SOU 2006:76)

Ställd till: Jordbruksdepartementet
Diarienummer: 9.1:0906/06


Inledning
Barnombudsmannen har beretts möjlighet att yttra sig över ovan nämnda betänkande som utgör ett förslag till implementering av direktivet om otillbörliga affärsmetoder (2005/29/EG). Eftersom myndigheten Barnombudsmannen inte besitter särskild kompetens vad gäller marknadsföringslagstiftning och därtill hörande regelverk, och eftersom betänkandet är tämligen svårgripbart, har det varit en utmaning att fullt ut överblicka de konsekvenser som förslaget kommer att leda till.  Utifrån den begränsade kunskap vi har på området så har vi försökt anlägga ett barnperspektiv på de aktuella frågeställningarna. Barnombudsmannen passar på att påtala några för barnet viktiga synpunkter och aspekter rörande reklam, marknadsföring, konsumentrollen och kontakter med näringsidkare, som det är av väsentlig betydelse för lagstiftaren att ha i åtanke vid reformeringen av detta lagstiftningsområde.

Vi vill allra först uttrycka vår förvåning över att barn inte nämns i själva lagförslaget, utan bara återfinns på några få punkter i bilagan. Barn berörs i allra högsta grad av affärsmetoder för reklam och marknadsföring. Utredaren tycks heller inte ha sökt utgå från barnets rättigheter som återfinns i FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) då denne utrett eventuella behov av förändringar på grund av implementeringen. Inte heller belyses några barnperspektiv på detta område genom referenser till aktuell forskning rörande barn och unga och reklam och marknadsföring. Det försvårar beklagligt nog lagstiftarens möjlighet att tydligt ha barnets bästa i åtanke vid kommande beslut.

Därutöver vill vi inledningsvis slå fast att det är viktigt att skydda varje barn från att vilseledas av marknadsföring och reklam. Barnet befinner sig på grund av sin ålder och mognad ofta i en särskilt utsatt position vid olika former av marknadsföring. Barnet har svårt att förstå att marknadsföring inte handlar om produktinformation. Barnet är jämfört med andra konsumenter både mer okritiskt och påverkbart. På grund av bland annat detta är barnet mer mottagligt för överdrivna produktlöften i reklam och marknadsföring. Eftersom dessa aspekter av barnets normala utvecklingsstadier även är väl kända för näringsidkare och dess marknadsförare är det mycket angeläget att samhället noga utvecklar system som förhindrar att barnet utsätts för riktade marknadsförings- och reklaminsatser.

10.8 Generalklausulen om otillbörliga affärsmetoder
Barnombudsmannen oroas över det faktum att för att en affärsmetod ska betraktas som otillbörlig så tycks det enligt förslaget krävas dels att metoden strider mot ”god yrkessed”, och dels att en genomsnittskonsument fattar ett annat affärsbeslut än denne annars skulle ha fattat. Sannolikt kommer detta leda till användning av en rad affärsmetoder som strider mot ”god yrkessed” eftersom en bedömning av påverkan och risk för påverkan troligen är processuellt svårfångat. Åtminstone till en början innan rättspraxis på området hunnit utvecklas. Under den tiden riskerar många barn att drabbas otillbörliga affärsmetoder.

Barnombudsmannen nås i olika sammanhang av synpunkter från barn och unga om svårigheten att bli korrekt bemötta av näringsidkare som försålt varor som de som konsumenter har funnit fel eller brister i. Många barn och unga uttalar att de behöver ha sina föräldrar eller någon annan vuxen med sig, vid reklamationstillfället, för att överhuvudtaget få sin rätt prövad. Vuxnas attityder till barn och unga präglar deras bemötande av dem. Alltför många näringsidkare tycks ha bristande känsla för ansvar av upprätthållandet av rådande konsumenträttsliga regler och förhindrar därigenom den unge att få sin sak korrekt behandlad. Det beklagar vi eftersom det i sin tur riskerar att leda till att den unge upplever sig diskriminerad, blir osäker på sina rättigheter och dessutom riskerar att förlora sin tilltro till de samhälleliga demokratiska strukturerna. Det är därför väldigt angeläget för lagstiftaren att aktivt utreda möjligheterna till en förbättring även på detta område.

10.9 Näringsidkarens informationsplikt
Vad gäller informationsplikten är konsekvenserna av direktivet svårfångade. Barnombudsmannen vill därför understryka betydelsen av att konsumenter, såsom barn och deras familjer, inte bara ska skyddas mot vilseledande framställningar utan även ges tillräcklig information för att sakligt kunna ta ställning till erbjudanden om köp. Vår förhoppning är att de konsumentgrupper som är i särskilt behov av skydd, till exempel barnet och barnets familj, fortsatt ska ges tillräckligt skydd från otillbörliga affärsmetoder.

10.18 Aggressiva affärsmetoder
Barnombudsmannen välkomnar särskilt förslaget om införande av ett särskilt förbud mot aggressiva affärsmetoder. Enligt FN:s konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen, har barnet egna mänskliga rättigheter. Det är mycket viktigt att varje nationalstat och det internationella samfundet, i olika sammanhang, anstränger sig till det yttersta för att leva upp till det folkrättsligt bindande åtagandet som barnkonventionen utgör, och då bland annat skydda barnet från olika former av utnyttjande och att främja barnets rätt att bli respekterat. Barnet är på grund av sin ålder och mognad särskilt skyddsvärt, och ska inte behöva riskera att utsättas för vuxnas, inte alltid välvilliga, påtryckningar. Reklam och marknadsföring som äger rum med hjälp av aggressiva affärsmetoder borde aldrig kunna anses vara viktig, eller på något annat sätt vara värdefull, sett ur barnets intresse.

10.21 Speciallagstiftning
Visserligen saknar barn under 12 år egen rättshandlingsförmåga, å andra sidan är barn genom sina föräldrar en köpstark konsumentgrupp och även då de konsumerar varor för egna veckopengar. Därför är de en målgrupp som näringsidkare är angelägna om att nå genom olika marknadsföringsinsatser.

Eftersom mobiltelefonskulder tycks bli en allt vanligare skuldfälla för unga, vill Barnombudsmannen i detta sammanhang betona behovet av aktiva åtgärder mot mobiltelefonoperatörerna. Å ena sidan vore det önskvärt med incitament för självsanering på detta område. Å andra sidan tycks det  finnas behov av ett stramt regelverk som förbjuder marknadsföring av ofördelaktiga tjänster via operatörerna direkt till barn och unga med mobiltelefon.

I samband med översynen av anpassning av radio- och TV-lagen till den digitala tekniken framförde Barnombudsmannen ett par synpunkter som tål att upprepas även i detta remissyttrande. I utredningen som mynnade ut i betänkandet SOU 2005:62 föreslogs att det skulle införas en regel om att en interaktiv marknadsföringsikon ska förenas med ett meddelande om att radio- och TV-lagen inte gäller vid köp av den aktuella tjänsten. Till detta förslag pekade vi på att risken är mycket stor att barn och unga inte kan förstå vad det innebär, eftersom sannolikt många vuxna inte fullt ut kan tillgodogöra sig innebörden av ett sådant meddelande. Det är mycket viktigt att meddelandetexten utvecklas så att innebörden står klar för var och en som nås av informationen. Nämnda utredning föreslog vidare att det inte ska få förekomma interaktiva ikoner som leder direkt till annonser i egentliga program som riktar sig till barn under tolv år. I det sammanhanget framförde Barnombudsmannen synpunkten att det även kan strida mot något äldre barns intressen om televisionen används för kommersiell påverkan av dem.

Direktreklam till personer under 16 år förekommer, trots rådande praxis i Marknadsdomstolen. Barnombudsmannen vill därför tydligt uttrycka en förhoppning om att reformeringen som nu äger rum i och med denna översyn ska leda till en förbättring i detta avseende.

I syfte att stärka barnets förmåga att förstå innebörden av marknadsföring, känna till vilka rättigheter han eller hon har som konsument och aktivt kunna tillgodogöra sig denna kunskap, så vill Barnombudsmannen i det här sammanhanget passa på att föreslå lagstiftaren att införa hem- och konsumentkunskap som ett kärnämne i gymnasieskolan, samt som ämne i grundskolan. Det är till exempel särskilt viktigt att barn och unga får kunskap om matvanors betydelse för hälsan och bättre insikt i marknadsföring av livsmedel och konsekvenser för den egna hälsan. Det vore även önskvärt om sådana kunskapshöjande insatser kunde riktas till barnets föräldrar. Allt i syfte att värna barnets och familjens ekonomiska intressen.

10.21.1 Barnreklamförbudet i radio och TV-lagen
Eftersom utredaren självt uttrycker att det är svåröverblickbart vad direktivet kommer att leda till i tolkningen av 7 kap. 4 § radio- och TV-lagen, så vill Barnombudsmannen här uttrycka sin oro för en för barnet negativ utveckling. Det är därför angeläget att aktivt förespråka en strikt tolkning av skäl 18 i ingressen och i punkt 28 i bilagan till direktivet. Förutom de ekonomiskt kommersiella intressena så är det av stor vikt att även synliggöra och betona såväl de etiskt moraliska aspekterna för skyddsbehovet såväl som hälsoskälen. Detta kan därför inte nog betonas vid reformeringen av det svenska regelverket på området. Det är problematiskt att metoder som enbart är anstötliga eller brister i socialt ansvar tycks falla utanför förbudet mot otillbörliga affärsmetoder. I detta sammanhang är det därför särskilt viktigt att poängtera att artikel 22 i direktivet, rörande fastställande av sanktioner, efterlevs.

Vidare föreslås av utredaren att förbudet ska gälla program som innehåller pornografi eller meningslöst våld. Barnombudsmannen förvånas över formuleringen och undrar när våldsprogram för barn är meningsfulla, och om inte ambitionsnivån är väl låg om den preciserade gränsen stannar vid pornografi? Det är enligt vår mening mycket angeläget att den svenska lagstiftaren lyckas finna en lösning som har en betydligt högre ambitionsnivå. Vi vet att våld föder våld och att barn är mycket påverkbara. Detta måste vara vägledande fakta som ligger till grund för lagstiftarens beslut på detta område.

10.24 Uppförandekoder och egenåtgärder
Barnombudsmannen har i tidigare sammanhang förespråkat införande av olika metoder/incitament i syfte att främja självreglering inom berörda branscher. Detta skulle till exempel i fråga om begränsning av reklam och riktad marknadsföring av till exempel energirika livsmedel som är fattiga på mikronäringsämnen kunna vara ett kompletterande verktyg. Barnet utvecklas inte i en gynnsam hälsoriktning av att inta födoämnen som innehåller mer socker och fett än vad som behövs. Som komplement till självreglering är olika typer av förbud, såsom barnreklamförbudet i TV, viktiga att värna. Övergångsperioden om 6 år är oroande kort. Barnombudsmannen hoppas att lagstiftaren kan finna en långsiktig lösning som leder till att det svenska regelverket kan bibehållas även därefter. Det vore även önskvärt om lagstiftaren prövar möjligheten att införa ett totalförbud för barnreklam till yngre barn.

Det är ett växande bekymmer att det trots ett relativt starkt svenskt regelverk på området inte går att hindra barnreklam i TV som härrör från sändarföretag som inte sänder från Sverige. Detta svårfångade problem rörande handel och marknadsföring över gränserna är det mycket angeläget att komma till rätta med, trots direktivets ambition att få den inre marknaden att fungera som tänkt. Det vore förvånande om någon kan anse att det ligger i barnets intresse och är etiskt- moraliskt försvarbart att använda TV, som på ett mycket omfattande sätt påverkar barn, i rena konsumtionssyften.

Föredragande i ärendet har varit samordnaren för projekt- och utredningsenheten Malin Dahlberg Markstedt.

Lena Nyberg
Barnombudsman

Charlotte Lenman
Ansvarig jurist