Folkhälsopolitisk rapport 2005, S2005/7557/FH

Barnombudsmannen har anmodats besvara rapporten Folkhälsopolitisk rapport 2005. Barnombudsmannens yttrande avser i första hand avsnittet om målområdet trygga och goda uppväxtvillkor samt kapitlet om utvecklingen ur ett barn- och ungdomsperspektiv. Barnombudsmannen lägger dessutom inledningsvis några förslag i avsikt att främja barns och ungas hälsa.

Ställd till: Socialdepartementet
Diarienummer: 9.1:1275/05


Trygg och god barndom och ungdomstid
Samhällets strävan att skapa trygga och goda uppväxtvillkor bör baseras på grundprinciperna i barnkonventionen – varje barns tillgång till sina rättigheter utan åtskillnad/diskriminering, barns rätt till liv och utveckling, barns delaktighet och inflytande och alla beslut som rör barn ska utgå från barnets bästa.

Barnombudsmannen anser att trygga och goda uppväxtvillkor innebär att barn växer upp i en stimulerande miljö, känner trygghet och kärlek och att de får uttrycka sin åsikt och få sina åsikter respekterade. Vidare att föräldrar får det stöd av samhället som de behöver för att bli en bra förälder till sina barn.

I en trygg och god barndom och ungdomstid bör också ingå att skolan erbjuder en stimulerande miljö för barn och unga (fysiskt och socialt), att barnen och de unga har inflytande över undervisningens och skolans utformning, känner trygghet och stimuleras till utveckling och lärande. En god arbetsmiljö i skolan är fri från diskriminering och trakasserier.

Vidare bör närmiljön vara anpassad efter barns behov. I goda uppväxtvillkor bör det också enligt Barnombudsmannen ingå att barn har inflytande där de bor och att miljön skapar förutsättningar för utveckling med möjligheter till lek och fritidssysselsättningar.

En välfungerande primärvård och förebyggande vård som har anpassats till barns och ungas behov (bemötande, fysisk miljö, väntetider, typ av vård etcetera) bör även ingå i barns och ungas trygga och goda uppväxtvillkor. Vården bör präglas av närhet och tillgänglighet och att vårdpersonalen har rätt kompetens och att varje barn skyndsamt får den vård han eller hon behöver.

Tidiga och förebyggande åtgärder är viktiga förutsättningar för trygga och goda uppväxtvillkor, enligt Barnombudsmannen, och kan minska hälsoproblem senare i livet.

Operation Barnfrid
Många yrkesgrupper vittnar om att de ser mer av barnmisshandel och kroppslig bestraffning nu än tidigare. Barnombudsmannen anser därför att det behövs nya kraftfulla informationsinsatser till alla föräldrar och att föräldrastödsprogram måste utformas och igångsättas som hjälper föräldrar att kunna fostra sina barn utan att ta till fysiskt och psykiskt våld. Allmänheten, föräldrar och yrkesgrupper behöver medvetandegöras i en stor kampanj. Barnombudsmannen föreslår därför en ”Operation Barnfrid”.

Statistik om barns och ungas erfarenheter av barnaga och vuxnas inställning till kroppslig bestraffning har insamlats endast sporadiskt sedan förbudet mot barnaga infördes i lagstiftningen. Barnombudsmannen föreslår därför att det bör utredas hur sådan statistik kan införas i regelbundet återkommande undersökningar.

Kulturen spelar roll
Kultur har en viktig roll när det gäller att skapa förutsättningar för bättre hälsa hos barn och unga. Barnombudsmannen har tidigare föreslagit att det behövs en rejäl satsning på kulturaktiviteter bland barn och unga i syfte att förbättra deras hälsa.

Barnombudsmannen föreslår att det påbörjas en satsning liknande den som gjorts inom idrotten genom ”Ett handslag med idrotten”. Kulturaktiviteter kan på många sätt stärka barns och ungas självförtroende och locka till fysisk aktivitet bland de barn och unga som inte är roade av idrott.

Genom att engagera sig i olika kulturella aktiviteter kan man få rörelse ”på köpet”. Exempelvis är dans och rytmik i olika former ett lustfyllt sätt att röra sig. Danstillfällen i anspråkslösa former för alla åldersgrupper behöver skapas. Teater och cirkus är andra exempel på kulturella aktiviteter som bör uppmuntras.

Barns och ungas hälsa tangerar många målområden
Barns och ungas hälsa har bäring på de flesta av målområdena. I rapporten har en mängd förslag lagts fram av såväl Statens folkhälsoinstitut som andra myndigheter. Barnombudsmannen stödjer de förslag som har bäring på
 att verksamheter som rör barn och unga görs tillgängliga för alla och kvalitetssäkras,
 att formerna  utvecklas för att  barn och unga i förskola och skola ska få ett reellt inflytande på sin tillvaro i förskolan och skolan,
 att former av stöd till föräldrar i barnets olika åldrar utvecklas,
 att förutsättningar för fri lek  och utevistelser i bostadsområdena förbättras,
 att förskolans och skolans roll när det gäller goda matvanor och goda rörelsevanor poängteras,
 att stöd till en god psykosocial och fysisk arbetsmilö i förskola och skola prioriteras,
 att åtgärder som kan stödja en god självkänsla och gott psykiskt välbefinnande genomförs,
 att statistiken förbättras i olika avseende när det gäller barn. Barnombudsmannen stöder därvidlag förslaget om att det skapas ett nationellt heltäckande informationssystem för skador, att en nationell databas utvecklas för  att följa upp barns längd och vikt, att brottsstatistiken förbättras i avseendet att kön och ålder på gärningsman och brottsoffer registreras i brottsstatistiken.

Vidare stöder Barnombudsmannen ställningstagandet att Sverige ska verka för ett förbud för tv-reklam för mat riktad till barn.

Kapitel 4: Genomförande och uppföljning av folkhälsopolitiken
Barnombudsmannen anser att det måste finnas ett barnperspektiv i de förslag till förstärkning av strukturer på lokal och regional nivå och i den kunskapsuppbyggnad som föreslås i rapporten. Barnombudsmannen anser vidare
 att barnkonsekvensanalyser och barnbokslut måste ingå, när hälsokonsekvensbeskrivningar, HKB, och lokala välfärdsbokslut, VFB , utvecklas,
 att en hållbar utveckling ur alla sina aspekter måste innehålla ett barnperspektiv,
 att det är viktigt att utarbeta regionala mål för barns och ungas hälsa,
 att indikatorerna när det gäller barns och ungas hälsa kan behöva analyseras och ses över och eventuellt ersättas eller kompletteras,
 att utveckling av HKB måste gå hand i hand med utvecklingen av barnkonsekvensanalyser. Det blir annars svårt och tidsödande för statliga myndigheter, kommuner och landsting att arbeta med närliggande områden och det kan innebära att man upplever att man får en dubblering av arbetsinsatser.

Barnombudsmannen vill framhålla att barn och unga – flickor och pojkar – inte får försummas när det gäller genusanalyser för folkhälsoinsatser på nationell, regional och lokal nivå.

Kapitel 5 – målområde 3: Trygga och goda uppväxtvillkor
Under målområdet trygga och goda uppväxtvillkor har fyra bestämningsfaktorer definierats, nämligen miljön i hemmet, miljön i förskolan, miljön i skolan samt barns och ungas kompetenser.

Miljön i hemmet
För denna bestämningsfaktor har indikatorn ”Relationer mellan barn och föräldrar” valts. Barnombudsmannen finner att denna indikator är en mycket viktig mätare på barns och ungas välbefinnande. Barn och unga själva anser också att goda relationerna till föräldrar är mycket viktiga för deras tillfredsställelse med livet som helhet.

Enligt de data som presenteras är det cirka 80 – 90 procent av barn och unga 10 – 18 år som kommer bra överens med både sin pappa och sin mamma. Andelarna är något lägre bland de unga 16-18 år än bland barnen i 10-12 års ålder.

Barnombudsmannen föreslår att Statens folkhälsoinstitut (FHI) ger SCB i uppdrag att analysera om det finns skillnader i upplevd hälsa och välbefinnande mellan den stora andel som har goda relationer till sina föräldrar och den andel mellan 10 och 20 procent som inte anser sig ha goda relationer till båda sina föräldrar.

Mot bakgrund av hur grundläggande det är med en god anknytning mellan barn och föräldrar och goda relationer till sina föräldrar stöder Barnombudsmannen de tankar på utvecklingsbehov och förslag som presenteras på sidan 217 i rapporten, nämligen att FHI anser att det vara angeläget:

• att möjliggöra för breda grupper av föräldrar med barn i alla åldrar att delta i föräldrastödsgrupper
• att verka för att föräldrastödsinsatser inte ökar skillnader mellan olika grupper; de första föräldragrupperna i ett område startas därför lämpligen i dess socialt mest utsatta delar
• att stödja forskningsinstitutioner och frivilligorganisationer med medel för forskning inom området föräldrastöd
• att förbättra befintliga metoder för att följa relationen mellan föräldrar och barn över tid
• att skapa möjligheter för att fortsätta att följa barns relationer till sina föräldrar över tid i undersökningar som Barn-LNU/ULF.

Barnombudsmannen anser det vara mycket viktigt för folkhälsopolitiken ur ett barnperspektiv samt för barnpolitiken och även för andra politikområden att undersökningar där barn och unga är informanter, såsom barn-ULF, permanentas och genomförs återkommande.

Miljön i förskolan
För denna bestämningsfaktor har indikatorn ”anställdas utbildning” valts. Barnombudsmannen anser att denna indikator bör studeras i relation till yttre faktorer som förskolegruppens storlek, barntäthet per anställd samt utrymme i lokalerna.  Vår utgångspunkt är att de yttre förutsättningarna bör vara någorlunda hyggliga för att personalens utbildningsnivå ska ha en främjande effekt på barnens hälsa.

Barnombudsmannen kan instämma I FHI:s förslag under denna bestämningsfaktor, nämligen:
• att ytterligare sammanställningar görs av den internationella forskning om sambandet mellan miljön i förskolan och hälsa, som både belyser utbildnings- och folkhälsoperspektiv
• att kommuner görs uppmärksamma på att förskolepersonalens utbildningsnivå är en bestämningsfaktor för barns hälsa
• att lokal statistik/indikatorer kring hur stor andel av personalen som är högskoleutbildad sammanställs.

Barnombudsmannen anser dessutom att sambandet med andra yttre faktorer i förskolan, såsom barngruppernas storlek, barntäthet per anställd samt lokalernas area i relation till antal barn och barnens hälsa måste studeras.

Miljön i skolan
För denna bestämningsfaktor har indikatorerna ”barns och ungas inflytande” samt ”hur elever bemöts av lärare, andra vuxna och andra elever” valts.  Det är båda viktiga områden inom skolmiljön som behöver studeras noggrant.
 
Myndigheterna Skolverket och Myndigheten för Skolutveckling nämns. Även Arbetsmiljöverket arbetar mot mobbning i skolan utifrån Arbetsmiljölagen och föreskrifterna om kränkande särbehandling.  Detta borde ha uppmärksammats i rapporten. Arbetsmiljöverket har ett samarbete med Skolverket där Arbetsmiljöverket publicerar kunskap om regler, fakta, goda exempel på sin webbplats om skolmiljön.

Förslagen till denna bestämningsfaktor stöds av Barnombudsmannen, nämligen att
 systematiska sammanställningar görs av kontrollerade empiriska studier kring verksamma program för att förebygga negativt bemötande och främja stödjande miljöer i skolan.
 att man kartlägger förekomsten av forskningsbaserade program i Sverige för att förebygga negativt bemötande, till exempel mobbning,  våld, eller främja positivt bemötande, till exempel. träning av sociala färdigheter,
 att ytterligare forskning genomförs kring elevers inflytande; idag saknas utvärderade program,
 att lokal statistik/indikatorer kring hur stor andel barn som erbjuds delta i forskningsbaserade program för att förebygga negativt bemötande/ främja positivt bemötande synliggörs på lokal nivå.

Barns och ungas kompetenser
För denna bestämningsfaktor använder FHI indikatorn ”fullständiga betyg i grundskolan”, vilket mäts genom ett av de sätt att mäta resultat som Skolverket publicerar årligen, nämligen ”minst betyget godkänd i samtliga ämnen”.

Skolverket har några andra variabler för att följa utvecklingen av barn och ungas kompetenser, nämligen:

”1. Genomsnittligt meritvärde i åk 9 i elevens slutbetyg (G=10, VG=15 och MVG=20).
Meritvärdet utgörs av summan av betygsvärdena för de 16 bästa betygen. Det möjliga maxvärdet är 320 poäng. Det genomsnittliga meritvärdet beräknas för de elever som fått betyg i minst ett ämne. Elevernas sammanlagda poäng divideras med antal elever som fått betyg i minst ett ämne enligt det mål och kunskapsrelaterade betygssystemet. Betygen mäts före prövning.

2. Andel elever som är behöriga till gymnasieskolan
För att en elev ska vara behörig till gymnasieskolan krävs lägst betyget godkänd i ämnena svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik. Andelen beräknas av dem som fått eller skulle ha fått betyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet (elever som saknar betyg i alla ämnen och lämnat årskurs 9 ingår således).

3. Elever som ej nått målen
Antal och andel elever som saknade betyg i ett, två eller flera resp. alla ämnen, av de elever som fått eller skulle ha fått slutbetyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet.”

Barnombudsmannen anser att FHI bör utreda om den valda indikatorn har det starkaste sambandet med barns och ungas hälsa av de indikatorer, som finns att välja mellan bland Skolverkets uppföljningsfaktorer.

Enligt Barnombudsmannen bör det övervägas om inte indikatorn andel elever som är obehöriga till gymnasieskolan, det vill säga inte har godkänt i svenska/svenska som andra språk, engelska och matematik, bör väljas som indikator. Att inte bli behörig till att söka till nationella program på gymnasieskolan skapar otvetydigt problem för den unga människan i dagens samhälle, vilket kan vara menligt för hälsan.

Barnombudsmannen föreslår att Skolverket och FHI får i uppdrag att studera sambandet mellan ungas hälsa och de olika kompetensvariabler som finns tillgängliga, för att basera ställningstagandet om val av indikator på data från den svenska grundskolan.

FHI:s förslag enligt nedan instämmer Barnombudsmannen i.
• att den mängd internationell folkhälsovetenskaplig forskning som idag finns kring skola, kompetenser och hälsa sammanställs systematiskt ur ett svenskt perspektiv.
• att kommunerna stöds i att använda både forskningsbaserade metoder och forskningsbaserade indikatorer på området.

Kapitel 7 Utveckling ur ett barn- och ungdomsperspektiv
Kapitlet beskriver folkhälsan under de olika målområdena för åldersgruppen 0 – 24 år. Barnombudsmannen anser det vara olyckligt att ett så brett åldersspektrum används. Tonvikten i kapitlet ligger på ungdomar. Barndomen har ett värde i sig och barn lever här och nu. Kapitlet ger intryck av att barndoms- och ungdomstiden eller uppväxtåren, som det skrivs, enbart betraktas som en förberedelse för det vuxna livet.

Meningsfullt inflytande
Barnombudsmannen instämmer inte i rapportens beskrivning av vad som är meningsfullt för barn att ha inflytande över. På sidan 357 i rapporten skriver man:
” Ett meningsfullt inflytande förutsätter att individen kan överblicka olika handlingsalternativ. Det har således ett värde för barn att kunna påverka den egna situationen i familjen, medan inflytande över exempelvis en skolas budget inte är meningsfullt eftersom barn inte kan se konsekvenser av olika sätt att använda skolans medel. Däremot kan elever ha utbyte av att kunna påverka undervisningen i skolan (12). I denna rapport används två indikatorer för barns och ungas inflytande.”

Barnombudsmannen vill framhålla att konsekvenserna av olika sätt att använda skolans medel kan ta sig mycket konkreta uttryck i barnens skolvardag. Om barnen får tillräcklig information om vad alternativen kan innebära, kan de mycket väl ta ställning till att använda vissa medel på ett visst sätt. Det finns exempel på framgångsrika lokala verksamheter där barn och unga kan påverka sin skola och sin närmiljö och där en begränsad del av budgeten disponeras för att tämligen omgående genomföra sådana förslag till förbättringar som är relativt enkla att göra.

Däremot inser Barnombudsmannen att det kan vara svårt att finna en mätbar indikator för inflytande på denna nivå.

Förslagen i kapitlet
Barnombudsmannen instämmer i  FHI:s ställningstaganden som vill betona vikten av
• att använda pedagogik inom förskola och skola som främjar socialt och emotionellt lärande,
• att tillämpa de principer som går under beteckningen framgångsrik skola och som innefattar att läraren tydligt förmedlar vad som förväntas av eleven och att läraren ger eleven tätt återkommande återkoppling på dennas prestationer,
• att tillämpa pedagogik som ger elever inflytande i undervisningen i relation till deras mognad.
Vidare att
• att möjligheterna att tillföra det svenska vaccinationsprogrammet ytterligare vaccin bör beaktas och
• att hygienrutiner inom förskolan sannolikt kan förbättras.
Även dessa förslag från FHI anser Barnombudsmannen vara viktiga:
• att man bör överväga möjligheten att införa obligatorisk utbildning i sex och samlevnad vid lärarhögskolorna
• att man bör utvärdera och kvalitetssäkra verksamheten vid ungdomsmottagningarna
• att man bör analysera varför ungdomars kondomanvändning vid tillfälliga sexuella kontakter inte har ökat. Barnombudsmannen har år 2004 i sin årsrapport ”Älskar, älskar inte” fört fram förslag på att ungdomsmottagningar görs tillgängliga för ungdomar i hela landet och att de anpassas även till pojkars behov.

Även Barnombudsmannen anser att man bör stärka insatser för:
• att förbättra informationen till enskilda barn och föräldrar om kost och motion,
• att förbättra kosten och möjligheten till motion inom förskola och skola,
• att förbättra barns och ungas möjligheter till motion i närmiljön.
När det gäller ungdomar och alkohol instämmer Barnombudsmannen i dessa slutsatser:
• att tillgänglighetsbegränsande åtgärder, där tillsyn är en viktig del, utvecklas,
• att samhällspreventiva program som erbjuder möjligheter till reflektion över alkoholdrickande sprids,
• att insatser i skolan som syftar till minskad skadlig alkoholkonsumtion utökas.

Stöd till tonårsföräldrar för att skjuta upp alkoholdebut
När det gäller åldersgräns för restaurangdrickande är det enligt Barnombudsmannen inte entydigt vilket val som är bäst ur ett ungdomsperspektiv.

Myndighetsåldern i Sverige är 18 år och med den följer en mängd medborgerliga rättigheter. Det skulle därför kunna vara svårt att få acceptans hos unga vuxna 18 - 20 år för ett förbud mot rätten att bli serverad alkohol på restaurang. Reaktionen skulle kunna bli att man väljer att dricka alkohol hemma eller på privata fester i stället, vilket sannolikt innebär att den sociala kontrollen minskar.  Alkoholhaltiga drycker är numera lätta att få tillgång till utanför de etablerade inköpsställena.

För barn och unga är föräldrarna den viktigaste förebilden när det gäller attityder och beteende kring alkohol och vuxenblivandet. Barnombudsmannen anser att en permanent satsning på preventiva program som stärker föräldrar i deras förmedling av normer om restriktivitet med alkohol och tobak behöver göras liksom preventiva åtgärder som föräldrastöd, aktivt arbete i skolan mot alkohol och effektiva informationskampanjer för att skapa en mer restriktiv attityd till alkohol. Sådana satsningar skulle ge större och mer långsiktiga effekter.

Bruk?
Även FHI:s ställningstaganden när det gäller tobak och narkotika instämmer Barnombudsmannen i. Barnombudsmannen anser dock att man inte kan använda uttrycket ”bruk” när det gäller narkotika. All hantering av narkotika är illegal. Begreppet ”bruk” förmedlar att något är i viss mån accepterat och normaliserat.
Föredragande i ärendet har varit Inger Andersson Kagios, utredningsansvarig.

Lena Nyberg
Barnombudsman

Charlotte Lenman
ansvarig jurist