Grönbok om att främja goda kostvanor och motion: en europeisk dimension i arbetet för att förebygga övervikt, fetma och kroniska sjukdomar

Inledning

Barnombudsmannen har anmodats yttra sig om en så kallad grönbok från den europeiska kommissionen om att främja goda kostvanor och motion. Utvecklingen när det gäller barn och unga ger anledning till oro. Från olika aktuella data framgår det att andelen överviktiga ungdomar har ökat. En europeisk dimension för goda matvanor och ökad fysisk aktivitet måste innefatta många sektorer i samhället om trenden när det gäller övervikt och fetma ska kunna brytas.

Diarienummer: 9.1:0018/06
Ställd till: Socialdepartementet

Barnombudsmannen vill dock inledningsvis framhålla att i alla de insatser som föreslås gälla för barn och unga är det viktigt att barn och unga bereds möjligheter till inflytande över hur dessa ska utformas. Det är också av största vikt att konsekvenserna för barn och unga alltid analyseras i beslut som gäller insatser för hälsa, kost och fysisk aktivitet.

Barnombudsmannen anser att det är allra viktigast att ge barn och unga en god självkänsla och en sund självuppskattning. Med en god självkänsla är det lättare att kunna stå emot reklamens och marknadsföringens budskap om hur man som ung person bör se ut.

Goda sociala relationer är också mycket viktigt.  I miljöer med dåliga sociala relationer som leder till mobbning är överviktiga ofta utsatta. Mobbning i skolan kan vara en av orsakerna till att överviktiga drar sig undan idrottslektioner för att slippa vara i omklädningsrum.

Locka till fysisk aktivitet
Barnombudsmannen saknar kulturens plats i denna grönbok. Kulturaktiviteter kan på många sätt stärka barns och ungas självförtroende och locka till fysisk aktivitet bland de barn och unga som inte är roade av idrott.

Barnombudsmannen anser att det är av största vikt att samtidigt satsa på tillfällen till ökad fysisk aktivitet i vardagen och deltagande i organiserade fysiska aktivitet inom ramen för idrotts- och friluftsliv och övrigt föreningsliv.

Inom skolans och förskolans ram kan mycket göras. Goda exempel från olika lokala verksamheter bör spridas på ett strukturerat sätt inom förskole- och skolvärlden.

Lika möjligheter för alla barn och unga
Stillasittande livsstil och övervikt har till viss del en koppling till social bakgrund. Det är därför viktigt att satsa på insatser som lockar såväl flickor som pojkar och barn och unga ur olika samhällsklasser till fysisk aktivitet.

Organiserade idrottsaktiviteter kan alltför ofta innebära stora kostnader för barnfamiljerna. Det är därför angeläget att kommunerna stimulerar lokala aktiviteter som är kostnadsfria för barn och unga; aktiviteter som stimulerar till rörelse och bidrar till bättre hälsa och därmed långsiktigt leder till lägre samhällskostnader.

Det är dokumenterat att barn med funktionshinder har mindre möjligheter än andra barn till lek och fysisk aktivitet. Miljön i bostadsområden, på skolgårdar och lekplatser bör därför planeras så att denna grupp av barn och unga kan delta.

Goda matvanor
Förskolans roll i att grundlägga goda matvanor är viktig. I samhällets föräldrastöd bör vikten av goda kostvanor ingå.

Kommunens roll som upphandlare av matvaror och råvaror av god kvalitet är viktig för tillgången på marknaden av produkter med näringsriktigt innehåll och utvecklingen av varor med exempelvis lägre sockerinnehåll och fettinnehåll.

Även producenterna måste ta sitt ansvar för barns och ungas hälsa och exempelvis inte ha mer socker och fett i sina matvaror än vad som behövs. Det gäller till exempel i frukostflingor, smaksatt yoghurt och vissa fruktjuicer.

Miljön i lunchmatsalen i skolan betyder mycket för matro. En stressig, bullrig miljö med skrän och skrapljud stressar och leder till att många kastar i sig maten, vilket inte grundlägger goda matvanor. En sådan miljö kan också bidra till att barnen och de unga i skolåldrarna hoppar över skolans luncher och i en del fall ersätter den med snabbmat som inte har ett välkomponerat näringsriktigt innehåll.

Trafiksäkerhet för cyklister
Att uppmuntra barn och unga att cykla mer istället för att exempelvis bli skjutsade i bil är vikigt för vardagsmotionen. Vid en satsning på ett ökat cyklande är det mycket viktigt med trafiksäkerhetsåtgärder i miljön.  Ett ökat cyklande ökar exponeringen för cykelolyckor. Hjälm har en dokumenterat god skadeförebyggande effekt för svåra skallskador.  Om samhället satsar på att öka cyklandet blir det därför etisk oförsvarbart att inte lagstifta om att cyklister i alla åldrar måste bära hjälm. Barn gör inte som vi säger utan som vi vuxna gör.

Barnombudsmannen anser därför att lagstiftning om hjälmtvång för alla åldersgrupper så snart som möjligt måste införas.

Kommissionens frågor ur ett barn- och ungdomsperspektiv
I promemorian ställs ett antal frågor som kommissionen vill ha svar på. Barnombudsmannen har valt att svara på ett antal av dessa frågor ur ett barn- och ungdomsperspektiv.

Fråga till kapitel 4.4: Hur kan uppgifterna om fetma göras mer tillgängliga och jämförbara, särskilt i syfte att kartlägga den geografiska och socioekonomiska spridningen av denna sjukdom?

Barnombudsmannen föreslår att nationella databaser inrättas för rapportering och uppföljning av barns längd och vikt. Det skulle underlätta tillgängligheten och möjligheten att göra jämförelser mellan olika områden och länder. I Sverige insamlas uppgifter om barns längd och vikt av barnhälsovården och skolhälsovården men uppgifterna sammanställs ännu inte till nationell statistik.

Fråga till kapitel 5.1: Vilka näringsämnen och produktkategorier är de viktigaste när det gäller att informera konsumenten om näringsinnehåll, och varför?

Barnombudsmannen håller med kommissionen om vikten av att skydda barn från att vilseledas av marknadsföring och reklam. För att åstadkomma detta är det särskilt viktigt att konsumenterna får information om näringsinnehåll i produkter som främst riktar sig till barn eller som barn ofta kommer i kontakt med. Det gäller t.ex. frukostflingor, smaksatta yoghurtar, energirika mellanmål, sockerhaltig läsk och vissa fruktjuicer.

Fråga till kapitel 5.1: Är självreglering ett adekvat verktyg för att begränsa reklam och marknadsföring av energirika livsmedel som är fattiga på mikronäringsämnen? Vilka alternativ bör övervägas om självreglering inte leder till önskat resultat?

Barnombudsmannen håller med om att självreglering inom branschen är ett lämpligt alternativ. Det är mycket viktigt att producenterna tar ansvar för barns och ungas hälsa och att de exempelvis inte har i mer socker och fett än vad som behövs.

Barnombudsmannen anser dock också att det är viktigt med ett förbud inom hela EU för TV-reklam för mat riktad till barn till skydd för barns hälsa.

Fråga till kapitel 5.2: Hur kan konsumenterna ges bättre möjligheter att fatta väl underbyggda beslut och agera effektivt?

Barnombudsmannen håller med kommissionen om vikten av att ge allmänheten konsumentutbildning. Barnombudsmannen föreslår att hem- och konsumentkunskap införs som ett kärnämne i gymnasieskolan. Särskilt viktigt är det att unga får kunskap om matvanors betydelse för hälsan och kunskap om marknadsföring av livsmedel. För att ge stöd till föräldrar bör frågor som rör kost, hälsa och fysisk aktivitet ingå i samhällets föräldrastödprogram. Barnombudsmannen anser att föräldrastödprogram bör erbjudas föräldrar till barn i olika åldrar. Program bör också utformas så att det följer barnets åldrar.

Fråga till kapitel 5.3: Vilka goda lösningar finns när det gäller regelbunden fysisk aktivitet för barnen i skolan?

Barnombudsmannen håller med kommissionen om att skolan har en viktig funktion att fylla när det gäller hälsofrämjande åtgärder. Skolan kan till exempel bidra till att skydda barnens hälsa genom att arbeta för goda kostvanor och motion.

Förutom att eleverna får motion via idrottslektionerna anser Barnombudsmannen att rörelse bör byggas in i skoldagen både på lektioner och under raster. Skolorna skulle exempelvis kunna anordna promenerade lektioner och rörelsebanor varje dag. På skolgården skulle rörelselekar kunna ordnas på långraster med hjälp av vuxna pedagoger.

Skolan måste locka elever till att röra på sig utan att det ska behöva upplevas som kravfullt. Friluftsaktiviteter av olika slag ger möjlighet till fysisk aktivitet utan att det för den skull ska vara tävlingsinriktat. Fler sådana möjligheter för elever skulle kunna bidra till ökad fysisk aktivitet bland framför allt lågaktiva barn.

Fråga till kapitel 5:3: Vilka goda lösningar finns när det gäller att främja hälsosamma kostvanor i skolan, särskilt för att undvika ett alltför högt intag av energirika mellanmål och sockerhaltig läsk?

Barnombudsmannen anser att det är av central betydelse att det satsas på att minska stress i barns och ungas tillvaro och öka möjligheterna till återhämtning. Det är viktigt med goda sömnvanor för att kunna återhämta sig. Vid sömnbrist kan det vara lätt att i onödan försöka pigga upp sig med sötsaker och annat.

För att förhindra att barn och unga får i sig alltför sockerhaltiga eller energirika produkter är det naturligtvis också viktigt att skolmaten uppfyller de nationella näringsrekommendationer som finns. Informationen till skolelever om vad kosten innehåller är mycket viktig, för att barn och unga ska få kunskap för att själva kunna välja de nyttigare alternativen till exempelvis mellanmål.

Förskolan har också en viktig roll i att främja hälsosamma kostvanor. Det gäller alla måltider på förskolan inklusive mellanmålen. Det bör också framhållas att festligheter och firande i förskolan inte alltid behöver vara kopplat till ätande av sockerhaltiga produkter.

Frågor till kapitel 5.6: Hur kan den offentliga politiken bidra till att motion blir en del av vardagen?  Hur kan man bidra till att utforma miljöer som främjar motion?

Barnombudsmannen håller med kommissionen om att det är viktigt att satsa på säkra cykel- och gångvägar till skolan. Det kan bidra till och uppmuntra barn och unga att promenera eller cykla till skolan och vara ett sätt att förbättra hälsan bland eleverna.

Utöver detta är det viktigt barn och unga inom förskola och skola har möjlighet till utelek och fysisk aktivitet på förskolegårdar och skolgårdar. Dessa ska vara utformade på ett sådant sätt att de är lämpliga för förskolebarns utelek eller som pausutrymme för skolelever.

Det är viktigt att framhålla att fysisk aktivitet kan stimuleras även utanför skoldagen om det fanns större tillgång till friområden där bollspel och idrotter kan utövas spontant av barn och unga. Idag är tillgången på fria ytor och idrottsplaner mycket bristfällig i större städer.

Fråga till kap 5.7: Vilka åtgärder bör vidtas – och på vilken nivå – för att främja goda kostvanor och motion bland befolkningsgrupper och hushåll i vissa socioekonomiska grupper och får dem att välja en hälsosammare livsstil?

Att främja goda kostvanor handlar i stor utsträckning om att förmedla kunskap om vad som är bra och mindre bra kost.

Barnombudsmannen föreslår att man i särskilt socialt utsatta områden gör en satsning på bemannade lekplatser, det vill säga park- och skolgårdslek. Det skulle kunna leda till en ökad trygghet i området och på så vis bidra till att fler barn och unga vill vara utomhus och delta i rörelselekar.

Det är också viktigt med regelbundna måltider för att kontrollera sin vikt och få en bra hälsa. Det finns exempel från skolor i socialt utsatta områden som serverar frukost till sina elever. Det är ett gott exempel på hur man kan hjälpa elever i utsatta områden att få en bättre hälsa.

I handläggningen av detta ärende har Inger Andersson Kagios, utredningsansvarig, medverkat.

Lena Nyberg
Barnombudsman

Charlotte Lenman
Ansvarig jurist