Yttrande angående Grönbok. Förbättring av befolkningens psykiska hälsa. Mot en strategi för psykisk hälsa i Europeiska unionen

Ställd till: Socialdepartementet
Diarienummer: 9.1 0060/06

Sammanfattning
Barnombudsmannen har fått Europeiska Gemenskapernas Kommissions Grönbok, angående förbättring av befolkningens psykiska hälsa, för synpunkter. Utifrån denna önskas kommentarer till tre specifika frågeställningar.

Barnombudsmannen instämmer i kommissionens uppfattning att den psykiska hälsan är av yttersta vikt för att uppnå EU: s strategiska mål, att samarbete är viktigt för att kunna utbyta viktig erfarenhet och kunskap och att de prioriteringar kommissionen lagt fram är relevanta. Barnombudsmannen anser att det i vissa delar behövs kompletteras med insatser riktade specifikt mot barn och unga och Barnombudsmannen har även förslag på detta.

(1) Vilken betydelse har befolkningens psykiska hälsa för EU: s strategiska mål, som beskrivs i avsnitt 1?
Barnombudsmannen instämmer i att den psykiska hälsan är av stor betydelse för den enskilde, samhället och politiken och att den psykiska ohälsan medför påfrestningar för den enskilde och samhället. Barnombudsmannen instämmer även i att detta är ett växande och oroande problem.

Barnombudsmannen har vid ett flertal tillfällen noterat den ökade psykiska ohälsan bland barn och ungdomar. Vi har på olika sätt lyft fram både orsaker till problemen och förslag till åtgärder för att minska den negativa utvecklingen.

Solidaritet och social rättvisa liksom välstånd och livskvalitet är EU: s strategiska mål. Barnombudsmannen hänvisar till FN: s konvention om barnets rättigheter ”barnkonventionen” som fastställer att barnets bästa ska sättas i främsta rummet och att barn och unga har rätt till bästa uppnåeliga hälsa, oberoende av till exempel klass, kön och etnicitet. Det finns i dag betydande skillnader bland barn och ungdomar när det gäller hälsa. Detta tyder på att mer bör göras för att tillgodose samtliga barns behov i samhället. Att barns och ungas hälsa skiljer sig åt beroende på vilken socioekonomisk grupp de tillhör, är en oroväckande utveckling.
 
Barnombudsmannen instämmer med kommittén att arbetslöshet är en viktig faktor som indirekt drabbar barnen. Föräldrarnas ekonomi återspeglas i det att barnen har det svårare att leva ett socialt liv likvärdigt kamraternas.

Enligt barnkonventionen har alla barn rätt till bästa möjliga hälsa, samt till relevant sjukvård och rehabilitering. Minskade resurser till skolhälsovård, socialtjänst och primärvård har förvärrat den psykiska hälsan hos barn och ungdomar. En faktor som belyser detta är försäljningen av antidepressiva medel till 15-19- åringar som har fördubblats på tre år. Oro, ångest och depressioner och självdestruktiva beteenden fortsätter öka. Även BRIS (Barnens rätt i samhället) bekräftar i sin årsrapport (BRIS-rapporten 2005) att de får en stor mängd samtal och e-postbrev om medicinering och tabletter. Ungdomarna beskriver att de äter olika former av mediciner mot panikångest, ångest eller för att orka leva. Den senaste årsrapporten från BRIS visar att den psykiska hälsan utgör en röd tråd i deras kontakter med barn och unga. De menar att sammantaget handlar var femte barnkontakt om psykisk ohälsa. I begreppet psykisk ohälsa ingår självmord, ätstörningar och självdestruktivitet. BRIS ser även att stressen i skolan ökar.

 I Barnombudsmannens undersökning ”Satsa tidigt, en undersökning av barn och ungdomspsykatrin” (2005) var budskapet från ungdomspsykiatrin entydigt. Det är de minskade resurserna till socialtjänst, skolhälsovård och primärvård som lett till den fortsatta ökningen av den psykiska ohälsan. Problem som inte fångas upp på ett tidigt stadium riskerar att förvärras. Barnombudsmannen anser därför att tidiga insatser är en viktig åtgärd.

Barnombudsmannen vill betona att barn måste få en grundläggande harmonisk bas och uppväxt för att minska risken för psykisk ohälsa. Genom att arbeta för att barnen får det så bra som möjligt lägger vi också grunden för att de strategiska målen skall kunna uppnås.

(2) Kommer utvecklingen av en övergripande EU strategi för psykisk hälsa att tillföra pågående och planerade åtgärder ett mervärde, och är de prioriteringar som föreslås i avsnitt 5 relevanta?
Barnombudsmannen instämmer i de prioriteringar som delges i avsnitt 5.

Barnombudsmannen vill betona att alla samhällsbeslut bör inbegripa en barnkonsekvensanalys för att se hur dessa förändringar kan komma att påverka barn och unga. I alla sådana beslut skall barnkonventionen vara vägledande.

Barnkonventionen gäller alla barn. Barnombudsmannen anser därför att det är viktigt med internationellt kunskapsutbyte kring hur barnkonventionen bäst genomförs och bevakas och även andra frågor som hör samman med dessa. Barnombudsmannen har i dag ett internationellt samarbete med andra ombudsmän inom ramen för arbetet i European Network of Ombudsmen for Children. Barnombudsmannen anser att det är värdefullt med alla former av internationellt utbyte som kan öka kunskapen om skydds- och riskfaktorer för psykisk hälsa. Internationellt samarbete är av yttersta vikt för att säkra att alla erfarenheter på detta område tas tillvara.

Barnombudsmannen ska med stöd av barnkonventionen hävda barnets och den unges eget perspektiv och kräva respekt för deras grundläggande rättigheter. Barn och unga måste ges möjligheter att komma till tals och få sina åsikter beaktade. Möjligheten till inflytande ska finnas såväl när det gäller egna personliga frågor som när det gäller något i samhället som berör dem. Barnombudsmannen menar att en av de viktigaste faktorerna för god psykisk hälsa är att kunna kontrollera sitt liv och omvärlden. Reellt inflytande för barn och unga är centralt för att förebygga psykisk ohälsa och motverka en destruktiv utveckling. Därför anser Barnombudsmannen att det inom det internationella samarbetet även måste ges en möjlighet för barn och unga att göra sina röster hörda. Detta skulle kunna ingå som en viktig del i formerna för det civila samhällets samverkan.

Samverkan på nationell nivå är också viktig för framgång på detta område. I dag samverkar socialtjänst, förskola, skola och vuxenpsykiatri på nationell nivå, men samverkan behöver utökas.

Barnombudsmannen anser att samhällets resurser kan bli mer effektivt använda om de berörda huvudmännen utvecklar sin samverkan när insatser planeras och genomförs. Barnombudsmannen anser att ett syfte med samverkan är att kunna utvärdera och utveckla verksamma metoder.

 För att samverkan skall komma till stånd och fungera bra krävs politisk styrning. I Sverige saknas det forskning om vilka effekter generella insatser har. Utvärdering och uppföljning av insatser är en viktig del för lokala politiker och tjänstemän.

(3) Är de initiativ som föreslås i avsnitt 6 och 7 relevanta för att stödja samarbetet mellan medlemsstaterna, främja integreringen av psykisk hälsa i hälsopolitiken och annan politik och i berörda parters åtgärder, och för att bättre förena forskning och politik som rör psykisk hälsa?

6.1 Främja psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa
Barnombudsmannen instämmer med kommissionen i att det är viktigt att främja psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa genom att stärka de faktorer som är skyddande och därigenom minska riskfaktorer.

Barnombudsmannen anser liksom kommissionen att det är viktigt med föräldrastöd, inte bara inför förlossning och under de första levnadsåren utan under barnets hela uppväxt. Stöd bör ges vid mödra- och barnhälsovården men det är även av yttersta vikt att ungdomar för möjlighet att söka stöd vid särskilda ungdomsmottagningar. Stödet och informationen bör vara både generellt riktat, men även riktat till vissa i behov av särskilt stöd.
 
 Barnombudsmannen anser liksom kommissionen att skolan är en viktig arena för främjande och förebyggande. En viktig aktör för att minska och förebygga psykisk ohälsa är skolan. Här behöver förutsättningar för att utveckla möjligheterna för ett ökat ansvarstagande ordnas. På det nationella planet återstår en hel del arbete för att minska den psykiska ohälsan bland barn och unga.

Barnombudsmannen anser att en åtgärd är att i skollagen fastställa att det i skolans elevhälsa måste ingå skolsköterska, skolläkare skolkurator och skolpsykolog. Det är av största vikt att arbetet med elevhälsan i stor utsträckning är förebyggande och hälsofrämjande. Det får inte heller förekomma regionala skillnader utan här behövs en riksnorm för att motverka ökningen av den psykiska ohälsan.

Barnombudsmannen har i sina undersökningar kommit fram till att relationer till kamrater är en viktig välfärdsfaktor i barns och ungdomars liv. Antalet kamrater verkar hänga samman med psykiskt välbefinnande. Barnombudsmannen instämmer därför i att arbete mot mobbning är en viktig del i skolans arbete och vill i det här sammanhanget passa på att betona behovet av utvärdering av det lokala antimobbningsarbetet. Det är viktigt att metoder och arbetssätt kvalitetssäkras. Även barnens skolmiljö har i undersökningar visat sig utgöra en missnöjesfaktor.

Barnombudsmannen välkomnar att kommissionen genom insatser i EU projekt konstaterat att det är viktigt med tidiga insatser, föräldrastöd och en väl fungerande elevhälsa i skolan. Barnombudsmannen har i studier konstaterat att den fysiska skolmiljön är något som barn och unga är missnöjda med och instämmer därmed i att en gynnsam skolmiljö är viktig för barns och ungas psykiska hälsa.

Även stress har ökat bland barn och unga och finns inte enbart hos den arbetande befolkningen. Barnombudsmannen konstaterade redan i sin årsrapport 2001 (Båda är bäst, typ) att stress är ett växande problem bland barn och unga. Ett högt tempo utan tid för återhämtningspauser och vila i barns, ungas och vuxnas liv ökar risken för psykisk ohälsa.  Här krävs insatser för att öka även barns och ungas delaktighet på deras arbetsplats, skolan, och att även barnen har arbetsformer som anpassas efter deras behov. Barnombudsmannen ser ett växande problem och känner stark oro för att ingen myndighet i dag har ett samordnande uppdrag för att motverka stressen i barns och ungas vardag. På detta område behövs ett tydligt och uttalat ansvar hos någon central samhällsaktör.

 Faktorer som bidrar till trygghet, en positiv uppväxt och fritid värderas mycket högt av barn. Familjens nätverk tillsammans med kompisar är mycket värdefullt. Därför anser Barnombudsmannen att det är viktigt att det finns möjlighet till annat stöd, från exempelvis myndigheter, i de fall då vuxna, tillfälligt eller långvarigt, sviktar i sin föräldraroll.

Information behövs till de unga om var de kan få hjälp om de mår psykiskt dåligt. Undersökningar visar att det oftast är genom föräldrarna som kontakt tas med psykiatrin. Barn och ungdomar måste få lika tidig och adekvat vård och hjälp när de mår psykiskt dåligt som när de gör sig fysiskt illa.

I en undersökning som BRIS ( BRIS- rapporten 2005) genomfört anser barn och unga själva att de önskar stödverksamhet för barn till föräldrar med psykisk sjukdom, föräldrar med missbruk och stöd vid sexuella övergrepp. Barnombudsmannen anser att stödet till utsatta grupper inte bara bör riktas direkt mot dem, utan även bör omfatta de barn som har föräldrar som är utsatta.

6.1.2 Förhindra psykisk ohälsa genom förebyggande åtgärder
Barnombudsmannen delar kommissionens mening att insatser i skolan och förebyggande åtgärder mot mobbning är viktigt för att förebygga depression hos barn och unga. Barnombudsmannen menar att det här även krävs gemensamma insatser mot stress i skolan och en förbättring av skolmiljön.

Barnombudsmannen instämmer med kommissionen att alkohol, narkotika ofta är en riskfaktor, eller en följd av psykiska hälsoproblem. Barnombudsmannen anser att det är särskilt angeläget att ta problemen med narkotika och alkohol på allvar då mycket tyder på att den psykiska ohälsan ökar bland barn och unga. I våra undersökningar ökar inte bara försäljning av antidepressiva läkemedel till tonåringar. Antalet unga som vårdas för självtillfogade skador ökar också. Stress, psykisk ohälsa och andra sociala problem kan vara ytterligare faktorer som bidrar till ökat missbruk.

Frågan om alkohol och andra droger är politiskt aktuell inom Sverige och inom EU. I Sverige har vi högt satta mål för både narkotikapolitiken och alkoholpolitiken. Vi har även folkhälsomål som berör tobak. Sverige är beroende av ett samarbete inom den europeiska unionen för att kunna nå våra mål. Tillgängligheten till alkohol ser annorlunda ut i dag och framförallt så har reseinförseln ökat.

Barnombudsmannen anser att det nationellt behövs en samordnande myndighet som ansvarar för att initiera ytterligare forskning om alkoholens betydelse i barns och ungas sociala liv. Barnombudsmannen anser att det behövs ytterligare forskning kring vilka sociala situationer som barn och unga använder sig av alkohol. Myndigheten bör också stimulera insamling och spridning av internationella forskningsresultat.

Barnombudsmannen anser att det förebyggande arbetet är särskilt betydelsefull idag när samhällsutvecklingen och det svenska EU medlemskapet har påverkat förutsättningarna för den traditionella svenska alkoholpolitiken. Det har blivit betydligt svårare att sänka den totala konsumtionen genom prisinstrument och kontrollåtgärder. Barnombudsmannen anser att det skapas möjlighet för barn och unga att utveckla sin identitet i olika sociala miljöer som är alkoholfria. Här spelar kommunerna en avgörande roll.

Fritiden är en viktig del av ett förebyggande arbete. Det handlar också om att stödja föräldrar att ta ett föräldraansvar. Barns behov i familjer med missbruk kan synliggöras i högre grad och även ett ökat stöd till missbruksfamiljer kan ges.

Barnombudsmannen anser att elevhälsan har stor betydelse för barns och ungdomars hälsa. Barn som av olika skäl, till exempel missbruk, hamnar utanför den normala skolverksamheten kan få ett viktigt och lättillgängligt stöd hos elevhälsan.

Barnombudsmannen anser att en systematisk forskning angående effekterna av psykosocialt förebyggande arbete exempelvis det som pågår inom barnomsorgen, barnhälsovården, skolhälso - och elevvården, socialtjänsten och de barnpsykiatriska verksamheterna är av största vikt. Forskning om hur psykisk ohälsa bland barn kan förebyggas och dessa insatsers effektivitet är nödvändig för att samhällets resurser ska tillvaratas på bästa sätt.

Barnombudsmannen vill påpeka att enligt artikel 4 i barnkonventionen ska insatser för barn och ungdomar prioriteras. "Konventionsstaterna skall vidta alla lämpliga lagstiftnings-, administrativa och andra åtgärder för att genomföra de rättigheter som erkänns i denna konvention. I fråga om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter skall konventionsstaterna vidta sådana åtgärder med utnyttjande till det yttersta av sina tillgängliga resurser och, där så behövs, inom ramen för internationellt samarbete." 

I ärendet har Malin Dahlberg Markstedt varit föredragande.

Lena Nyberg    
Barnombudsman 

Charlotte Lenman
Ansvarig jurist