Skyddsgrunddirektivet och svensk rätt (SOU 2006:6)

Barnombudsmannen tillstyrker huvudsakligen förslagen i betänkandet, men anser att det är beklagligt att utredningen inte har behandlat frågan om barnspecifik förföljelse trots att Europeiska Unionens råds direktiv 2004/83/EG (skyddsgrundsdirektivet) uttryckligen kräver att ”medlemsstaterna vid sin prövning beaktar typer av förföljelse som är specifika för barn”.

Ställd till: Utrikesdepartementet
Diarienummer: 9.1:0139/06

Barnombudsmannen uppfattar att varken svensk lag eller praxis uppfyller detta krav i skyddsgrundsdirektivet och föreslår därför att regeringen tillsätter en kompletterande utredning för att utreda i vilka fall barn ska anses vara flyktingar eller alternativt skyddsbehövande på grund av barnspecifik förföljelse.

3 Kriterier för fastställande av flyktingskap m.m

3.3 Överväganden beträffande när en utlänning omfattas av flyktingdefinitionen m.m.
Enligt punkt 20 i skyddsgrundsdirektivets ingress gäller att ”när underåriga ansöker om internationellt skydd är det nödvändigt att medlemsstaterna vid sin prövning beaktar typer av förföljelse som är specifika för barn.” I den nya utlänningslagen erkänns den som känner välgrundad fruktan för förföljelse på grund av kön eller sexuell läggning som flykting. Denna bestämmelse omfattar givetvis både barn och vuxna. Vidare får barn beviljas uppehållstillstånd enligt bestämmelserna om synnerligen ömmande omständigheter även om de omständigheter som kommer fram inte har samma allvar och tyngd som krävs för att tillstånd skall beviljas vuxna personer. Några bestämmelser om uppehållstillstånd på grund av barnspecifik förföljelse finns inte i utlänningslagen, inte heller har barnspecifik förföljelse fått genomslag i svensk praxis. Barnombudsmannen anser att det är en allvarlig brist att utredningen saknar en redogörelse för innebörden av skyddsgrundsdirektivets krav angående förföljelse som är specifik för barn. Barnombudsmannen föreslår därför att regeringen tillsätter en kompletterande utredning för att utreda i vilka fall barn ska anses vara flyktingar eller alternativt skyddsbehövande på grund av barnspecifik förföljelse.

Barnspecifika skäl för att ansöka om asyl kan exempelvis gälla rekrytering av barnsoldater, våld inom familjen, barnamord, barnäktenskap, könsstympning av barn, tvångsarbete, barnprostitution, handel med barn eller barn som föds utanför de strikta regler för familjeplanering som gäller i vissa länder. Även om barn i princip har tillgång till samma internationella skydd som vuxna är risken stor att beslutsfattarna missar de förföljelsegrunder som särskilt rör barn.   Förföljelse på grund av kön är ofta sammankopplat med förföljelse på grund av ålder. Könsstympning har i svensk praxis ansetts vara ett exempel på förföljelse på grund av kön.  Men minderåriga flickor löper en större risk än fullvuxna kvinnor att utsättas för könsstympning. Barnombudsmannen menar att det vore hög tid att klargöra att även barn som känner välgrundad fruktan för förföljelse på grund av att de är barn ska erkännas som flyktingar. Barnombudsmannen menar vidare att barn bör kunna ses som en särskild samhällsgrupp eftersom deras gemensamma väsentliga egenskap – åldern – inte kan ändras annat än med tiden.

3.5 Uteslutning från flyktingskap samt uppehållstillstånd och skydd mot verkställighet

3.5.4 Överväganden och förslag

Barnombudsmannen anser att barn inte bör omfattas av förslaget att utesluta vissa personer från flyktingstatus bland annat om det finns synnerliga skäl att anta att personen har begått vissa grova brott så som krigsförbrytelser eller brott mot mänskligheten. Barnombudsmannen menar att i de flesta fall är barn som begår de slag av brott som menas själva offer och inte sällan har barnen direkt eller indirekt tvingats att utföra dessa brott.

Utredningen föreslår vidare att det i den nya utlänningslagen införs en bestämmelse om att ett uppehållstillstånd för en flykting ska vara permanent eller ha en giltighetstid på minst tre år och då i regel vara förnybart.  Barnombudsmannen har redan tidigare vid flera tillfällen understrukit vikten av att uppehållstillstånd för barn endast i undantagsfall bör vara tidsbegränsade. För barn är det mycket olyckligt att behöva sväva i okunnighet om sitt framtida liv.

4 Kriterier för fastställande av om en utlänning är alternativt skyddsbehövande, m.m.

4.3 Överväganden och förslag beträffande vilka utlänningar som omfattas av begreppen skyddsbehövande i övrigt och alternativt skyddsbehövande

4.3.5 Skyddsgrundsdirektivets definition av alternativt skyddsbehövande
Utredningen föreslår att nya utlänningslagen ska kompletteras med en bestämmelse som omfattas av artikel 15 c i skyddsgrundsdirektivet, allvarligt och personligt hot mot en civilpersons liv eller lem på grund av urskillningslöst våld i situationer av internationell eller intern väpnad konflikt. En utlänning som omfattas av en föreslagna bestämmelsen får inte vägras rätt till uppehållstillstånd. Barnombudsmannen tillstyrker förslaget men menar att när det gäller barn bör även personer som inte är civilpersoner (barnsoldater) omfattas.

4.5 Uteslutning från ställning som alternativt skyddsbehövande samt uppehållstillstånd och skydd mot verkställighet
4.5.3 Överväganden och förslag
Barnombudsmannen har samma invändningar mot uteslutning från ställning som alternativt skyddsbehövande och tidsbegränsade uppehållstillstånd som har anförts under 3.5.4 ovan angående flyktingstatus.

7 Sammanhållning av familjer m.m.

7.6 Överväganden och förslag
Barnombudsmannen tillstyrker förslaget att minderåriga barn till flyktingen eller den alternativt skyddsbehövande/skyddsbehövande i övrigt inte längre ska behöva vara eller ha varit hemmavarande för att ha rätt till uppehållstillstånd. Förslaget är ägnat att bättre anpassa utlänningslagen efter de krav som FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) ställer. Enligt artikel 9 i barnkonventionen har varje barn rätt att regelbundet upprätthålla ett personligt förhållande till och direkt kontakt med båda föräldrarna utom då detta strider mot barnets bästa.
 
Barnombudsmannen har samma invändningar mot tidsbegränsade uppehållstillstånd för barn och mot uteslutningsgrunderna som anförts ovan under 3.5.4 och 4.5.3.

10 Utbildning

10.4 Överväganden
Barnombudsmannen delar bedömningen att svensk rätt motsvarar de krav på rätt till utbildning för barn som skyddsgrundsdirektivet ställer.

12 Underåriga utan medföljande vuxen

12.4 Överväganden och förslag
Barnombudsmannen tillstyrker förslaget att Migrationsverket i förordning åläggs att skyndsamt efterspåra det ensamkommande barnets familjemedlemmar.

Barnombudsmannen anser att ett föräldralöst minderårigt barn eller ett barn vars föräldrar är försvunna ska kunna få uppehållstillstånd på grund av familjeåterförening om barnet har ett äldre syskon som har uppehållstillstånd i Sverige på grund av flyktingstatus, status som skyddsbehövande i övrigt eller synnerligen ömmande omständigheter (eller vise versa så att ett yngre minderårigt syskon har uppehållstillstånd och ett äldre ansöker om detta på grund av anknytning).

I ärendet har juristen Jens Ölander varit föredragande.

Lena Nyberg
Barnombudsman

Charlotte Lenman
Ansvarig jurist