Att återta mitt språk. Åtgärder för att stärka det samiska språket. (SOU 2006:19)

Diarienummer: 9.1 0487/06
Ställd till: Justitiedepartementet


Sammanfattning
Barnombudsmannen välkomnar att utredningen uppmärksammat och betonat barns och ungas behov i sina bedömningar och förslag.

Generellt vill Barnombudsmannen framhålla vikten av att barn och unga görs delaktiga i och får inflytande över alla de frågor som berör dem.
 
Åtgärder för att stärka det samiska språket bland barn och unga bör ta hänsyn till och utformas i enlighet med barns och ungas behov, intressen och önskemål vilket kräver deras medverkan. Barnombudsmannen ser det därför som mycket positivt att utredningen föreslår att de nationella minoriteternas ungdomsförbund bör ges möjligheter till inflytande i minoritetspolitiken (under punkt 14.4). Men Barnombudsmannen vill här också understryka att delaktighet ska ske på alla nivåer. Lika viktigt är med andra ord att nationella minoritetsbarn i egenskap av till exempel skolelever ges möjligheter till inflytande över undervisningen och att de i egenskap av läsare får möjlighet att påverka vilka böcker som ges ut på minoritetsspråken.

Barnombudsmannen anser det positivt att utredningen träffat representanter för den samiska ungdomsorganisationen i syfte att inhämta kunskap om samiska barns och ungdomars behov.  Enligt FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) artikel 12 har barn rätt att uttrycka sina åsikter i alla frågor som berör dem.  Samtidigt vill Barnombudsmannen påpeka att det hade varit önskvärt att fler barn och unga i fler åldrar fått möjlighet att framföra sina synpunkter inom ramen för utredningen.

Barnombudsmannen ställer sig i huvudsak positiv till utredningens förslag. Nedan framförs synpunkter på några av förslagen.

10 Utvidgning av förvaltningsområden för samiska språket

10.3 Sakområden som skall lagregleras inom förvaltningsområdet
Barnombudsmannen välkomnar utredningens förslag om ett utvidgat förvaltningsområde för samiska. Barnombudsmannen vill här uppmärksamma att barn och unga kan ha särskilda behov av stöd i kontakter med myndigheter. Inte bara i egenskap av att vara samer utan också av att vara barn, vilket myndigheter bör ha beredskap för.

Barnombudsmannen ser också positivt på att utredningen uppmärksammat frågan om rätten att också få använda det egna minoritetsspråket inom hälso- och sjukvård, ett område som många barn och unga kommer i kontakt med.

Barnombudsmannen ställer sig positiv till att utredningen lyfter fram förslag att förskoleverksamhet helt eller delvis ska kunna erbjudas på samiska språket. Likaså ser Barnombudsmannen mycket positivt på att utredningen framhåller att barns behov av att få utveckla en kulturell identitet och samiska språket särskilt ska uppmärksammas och framhållas i lagtext.

10.5 Förslag till åtgärder för att underlätta genomförandet av en utvidgning
Barnombudsmannen är positiv till utredningens förslag om tillsättandet av en styrgrupp/arbetsgrupp för att underlätta genomförandet av utvidgningen av förvaltningsområdet för samiska. Barnombudsmannen utgår från att styrgruppen i detta arbete tar hänsyn till barnkonventionens krav och intentioner då det berör barn och unga.

12 Åtgärder för att främja och stärka det samiska språkarbetet

12.1 Att leda och fastställa mål för det samiska språkarbetet
Barnombudsmannen ställer sig också positiv till utredningens förslag att Sametinget genom lag ges uppgiften att leda och fastställa mål för det samiska språkarbetet. Barnombudsmannen utgår från att Sametinget bedriver detta arbete enligt barnkonventionens krav och intentioner då det berör barn och unga.

12.5 Behov av språkundersökningar
Barnombudsmannen är positiv till utredningens förslag om regelbundna språkundersökningar i syfte erhålla grundläggande fakta om det samiska språkets situation och pågående förändringar. Barnombudsmannen vill här påminna om vikten av att synliggöra barns och ungas egna åsikter, behov och intressen genom dessa undersökningar.

13 Förbättra möjligheten till undervisning i och på minoritetsspråken

13.3.2 Förskoleverksamhet på de nationella minoritetsspråken borde utökas
Barnombudsmannen är positiv till en utökad förskoleverksamhet på de nationella minoritetsspråken inom förvaltningsområdena. Barnombudsmannen välkomnar också en fortsatt utredning om möjligheterna till förskola helt eller delvis på minoritetsspråk för alla nationella minoriteter såsom föreslås i utredningen.

13.4.4 Ytterliggare förslag rörande undervisning i de nationella minoritetsspråken
Barnombudsmannen ser positivt på utredningens förslag om kommuners skyldighet att anordna distansundervisning då lämplig lärare inte finns att tillgå.

Barnombudsmannen anser också att sådan distansundervisning bör kvalitetssäkras av Skolverket. Till exempel bör det ställas krav på att språkläraren med vissa tidsintervall ska besöka eleven såsom också diskuteras i utredningen. Eleven ska också ha möjlighet till handledning, stöd och hjälp på den skola från vilken han eller hon följer undervisningen. Barnombudsmannen delar utredningens uppfattning att distansundervisning endast kan anses godtagbart under ett övergångsskede.

13.6.1 Åtgärder för samiska barn och ungdomar
Barnombudsmannen ser positivt på förslaget om mer ekonomiska medel för att integrerad samisk undervisning ska kunna utökas och förbättras så att fler elever får möjlighet att delta.

13.6.2 Åtgärder rörande samiska och andra läromedel
Barnombudsmannen är positiv till utredningens förslag om åtgärder för att förbättra tillgången på samiska läromedel. Barnombudsmannen delar också utredningens uppfattning om behovet av läromedel även på andra minoritetsspråk och ser gärna att medel också avsätts för detta.

Barnombudsmannen välkomnar utredningens förslag till regeringen om att ta fram informationsmaterial om alla nationella minoriteter och minoritetsspråk för barn och unga. Som nämnts i Barnombudsmannens remissvar till betänkandet Rätten till mitt språk – förstärkt minoritetsskydd (SOU 2005:40), anser Barnombudsmannen att alla barn ska få kunskap om de nationella minoriteterna och minoritetsspråken.

13.6.3 Behov av förbättrad rätt till undervisning på nationellt minoritetsspråk
Barnombudsmannen är positiv till förslaget om fortsatt utredning om ett bevarandeprogram för alla de nationella minoritetsspråken inom utbildningsväsendet. Enligt barnkonventionen ska inget barn som tillhör en minoritet eller urbefolkning förvägras rätten att tillsammans med andra medlemmar av sin grupp ha sitt eget kulturliv, att bekänna sig till och utöva sin egen religion eller att använda sitt eget språk.

14 Behov av insatser för barn och ungdomar som tillhör nationella minoriteter

14.2.1 Behovet av mer litteratur på de nationella minoritetsspråken
Barnombudsmannen ställer sig positiv till utredningens förslag om att vidta åtgärder för att öka utbudet och tillgängligheten av barnlitteratur på nationella minoritetsspråk. Barnombudsmannen är däremot mer tveksam om en sådan satsning låter sig genomföras genom bättre prioriteringar inom ramarna för nuvarande satsningar på barnlitteratur såsom utredningen skriver. Nationella minoritetsbarns behov ska inte behöva prioriteras framför andra grupper av barns behov inom detta område.

Barnombudsmannen anser dessutom att det behövs en satsning även på andra medier, såsom film och tv, som idag har stort genomslag och är betydande element i barns och ungdomars kultur.
 
14.3 Nationella minoritetsbarns och ungdomars behov behöver bevakas tydligare
Barnombudsmannen instämmer helt i utredningens bedömning att nationella minoritetsbarn och deras behov behöver synliggöras och att ett sådant arbete mycket väl kan falla inom ramarna för Barnombudsmannens verksamhet.

Som utredningen nämner har Sverige i sin rapportering 2002 till FN rörande implementeringen av barnkonventionen endast kunnat lämna uppgifter om samer och romer. Frågans lyfts också av FN:s barnrättskommitté som bland annat rekommenderar staterna att förstärka sin datainsamling och statistik om barn i syfte att identifiera klyftor och barriärer vad gäller staternas uppfyllande av minoritetsbarns rättigheter. (Day of general discussion on the rights of indigenous children, 3 October 2003). 
 
Samtidigt vill Barnombudsmannen påpeka att ett sådant uppdrag svårligen kan genomföras med hjälp av myndighetens idag återkommande undersökningar. De enkäter som Barnombudsmannen regelbundet sänder ut till Sveriges kommuner består av ett frågebatteri med ett annat och mer generellt fokus på hur arbetet med att implementera barnkonventionen fortskrider. Barnombudsmannen anser att genomförandet av dessa undersökningar skulle försvåras om enkäterna skulle utökas med detaljerade frågor om kommunernas arbete med de nationella minoriteterna.

Istället tror Barnombudsmannen att nationella minoritetsbarns och ungdomars behov behöver kartläggas och studeras i undersökningar med just detta syfte och fokus vilket mycket väl vara en uppgift för Barnombudsmannen.

14.5 Kultursatsningar som riktar sig till barn och ungdomar
Barnombudsmannen ser mycket positivt på att utredningen också lyfter fram behovet av andra kulturella former än litteratur i ett språkrevitaliserande och identitetsskapande sammanhang.

15 Aktivt synliggörande av det samiska i samhället

15.4 Översättning av författningar till samiska
Barnombudsmannen delar utredningens uppfattning att författningar som särskilt rör samernas rättigheter och samisk kultur, språk och näringar bör översättas till samiska. Barnombudsmannen anser också att barnkonventionen bör översättas till de nationella minoritetetsspråken i syfte att informera nationella minoritetsbarn om deras rättigheter enligt barnkonventionen.

17 Konsekvenser av förslagen

17.1 Minoritetspolitiken – ett politiskt reformområde
Barnombudsmannen är positiv till att utredningens föreslår riktade statsbidrag i syfte att stödja kommuner och landsting vad gäller genomförandet av utredningens förslag.

Föredragande i detta ärende har varit projektledare Henrik Ingrids.

Kjell Gustavsson  
Kanslichef 

Charlotte Lenman
Ansvarig jurist