Försäkringskassans handlingsplan för de mänskliga rättigheterna i socialförsäkringen

Ställd till: Försäkringskassan
Diarienummer: 9.1:0776/06

Inledning
Barnombudsmannen har ombetts yttra sig över Försäkringskassans förslag till handlingsplan för de mänskliga rättigheterna i socialförsäkringen. I Försäkringskassans verksamhet arbetar man bland annat med ett jämställdhetsperspektiv, ett handikappsperspektiv, ett intergrationsperspektiv och ett barnperspektiv. Handlingsplanen syftar främst till att förverkliga Försäkringskassans policy för mänskliga rättigheter inom socialförsäkringen. Försäkringskassans förslag om handlingsplan innebär att man för att ”skapa bättre förutsättningar att arbeta strategiskt och effektivt med integreringen av perspektiven vill samla dessa i en myndighetsgemensam handlingsplan”. Den föreslagna handlingsplanen består av fyra övergripande och gemensamt formulerade mål inom lika många olika verksamhetsfält. Verksamhetsfälten är Ledning och styrning, Kunskap och utbildning, Kund och handläggning och Utvärdering och stöd/samordning.
 
Enligt förslaget bör den samlade strukturen leda till en helhetssyn på de mänskliga rättigheterna samtidigt som den tillåter varje enskilt perspektiv att synas med relevanta åtgärder beroende på frågans art och verksamhetsfält.
 
Försäkringskassans frågeställningar

1. Är strukturen i handlingsplanen tydlig och ändamålsenlig? Främst mot bakgrund av avvägningen mellan att både hålla samman perspektiven och skydda de enskilda perspektiven.
Barnombudsmannen anser att strukturen är tydlig och ändamålsenlig. Barnombudsmannen anser att metoden att samla de olika perspektiven ger just överskådlighet. Risken med att behandla de olika perspektiven samlat är emellertid att de mer framträdande perspektiven såsom jämställdhetsperspektivet kan göra att barnperspektivet inte uppmärksammas tydligt nog. Vidare kan detta likväl få motsatt effekt, vilket gör att barnperspektivet får större uppmärksamhet än vad det i annat fall skulle få. Det är angeläget att betona att samtliga perspektiv är viktiga och måste beaktas.

2. Finns det aktiviteter som inte berörs i handlingsplanen men som ni anser nödvändiga?
Barnombudsmannen har gjort en sammanställning av framgångsfaktorer vid arbete med att integrera barnperspektivet i en verksamhet. Arbete med framgångsfaktorer är en viktig metod som vi sprider till kommuner, landsting och statliga myndigheter. Barnombudsmannens främsta framgångsfaktorer är,

- Ledningens entydiga stöd och engagemang
- Att arbeta in perspektivet i centrala styrdokument
- Utbildning och information
- Utgå från befintliga arbetsprocesser
- Dialog och erfarenhetsöverföring
- Uppföljning och utvärdering
- Ekonomiska och personella resurser

Barnombudsmannen ser ett behov av ökad fokus på och arbete med barnperspektivet i vissa delar av handlingsplanen. Bland annat saknas till stor del barnperspektivet i verksamhetsfältet ledning och styrning vilken är en av de främsta framgångsfaktorerna enligt Barnombudsmannen.  Ledning och styrning är en av de delar av verksamheten där kännedom om och fokus på mänskliga rättigheter är mest centrala. Om den styrande delen av verksamheten inte besitter kännedom om barnperspektivet, så kommer inte heller det stöd och engagemang som krävs för att sprida barnperspektivet att återfinnas i andra delar av verksamheten. Att underlåta att på ett tydligare sätt lyfta fram barnperspektivet i verksamhetsfältet ledning och styrning är enligt Barnombudsmannen att anse som bristfälligt.
 
Vidare anser Barnombudsmannen att barnperspektivet inte lyfts fram tydligt nog i verksamhetsfältet utbildning och kunskap. Även utbildning och kunskap är en av de framgångsfaktorer som Barnombudsmannen vill framhålla som särskilt viktig. Barnombudsmannen anser att det är centralt att medarbetare i den statliga förvaltningen, i detta fall Försäkringskassan, ges en heltäckande utbildning om innehållet av och innebörden av mänskliga rättigheter. För att nå framgång med att lyfta fram de olika perspektiven och tillerkänna dem relevans i verksamheten, krävs kunskap om vad de olika rättigheterna innebär och för med sig. Barnombudsmannen vill därför uttrycka en önskan om tydliggörande av perspektiven, främst barnperspektivet i verksamhetsfältet utbildning och kunskap.

Barnombudsmannen vill särskilt betona vikten av kompetensutveckling för att tillämpa FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) så att verksamheten präglas av ett barnperspektiv. För att uppnå detta föreslår Barnombudsmannen utbildning i,

- Metoder för inflytande
- Barnkompetens
- Samtal med barn
- Barnkonsekvensanalyser

3. Är processen för uppföljning (årligen) med revidering av pågående plan samt större kartläggning 2010 inför ny treårsplan tillräcklig?
Barnombudsmannen anser att en årlig uppföljning är tillräcklig. Det skulle vidare vara intressant att ta del av det löpande arbetet för att se hur arbetet bedrivs och tas emot av de olika instanserna, samt hur resultatet utfaller.

Avslutande kommentar
Sammanfattningsvis välkomnar Barnombudsmannen Försäkringskassans initiativ till handlingsplan och tillstyrker i stora delar det framlagda förslaget. Den planerade handlingsplanen ligger även i linje med regeringens nationella handlingsplan för mänskliga rättigheter.

I verksamhetsfältet kund och handläggning har förslagsförfattaren gjort barnperspektivet extra tydligt. Bland annat uppmärksammas bestämmelsen om barnets absoluta rätt att komma till tals som bland annat följer av barnkonventionen.

Även under verksamhetsfältet utvärdering och stöd/samordning tydliggörs barnperspektivet genom att man initierar kartläggningar för att analysera barns behov och på basis av analysen kunna förändra regelverket så att det anpassas efter barnets bästa.

I verksamhetsfältet kund och handläggning under aktiviteten gemensamt för alla perspektiv behandlar handlingsplanen Försäkringskassans webbsida. Barnombudsmannen vill framhålla relevansen av just denna aktivitet i förhållande till barnperspektivet. Barn och unga har särkilt svårt att tillvarata sina rättigheter. Barn och unga har samtidigt generellt sett goda kunskaper i datoranvändning. Barnanpassning av en webbplats är således en utmärkt åtgärd i syfte att hjälpa barn och unga att ta tillvara sina mänskliga rättigheter. En barnanpassad webbplats behöver heller inte begränsas till rättigheter som direkt berör barns intressen, utan den bör även innefatta annan information som barn och unga kan ha nytta av att tillgodogöra sig. 

Lena Nyberg
Barnombudsman

Charlotte Lenman
Ansvarig jurist