Delbetänkandet (SOU 2006:44) Bättre arbetsmiljöregler 1, Samverkan, utbildning, avtal m.m.

Ställt till: Näringsdepartementet
Diarienummer: 9.1:0791/06

Barnombudsmannens yttrande avser kapitlen om anpassning av samverkansreglerna (kap. 2) om arbetsmiljölagen bör utvidgas till barn i förskola och fritidshem (kap.3) och frågan om elevers och studerandes medverkan i arbetsmiljöarbetet (kap. 4). Barnombudsmannen har inga synpunkter på övriga kapitel.

Kap. 2. Anpassning av samverkansreglerna
Barnombudsmannen stödjer förslaget om alternativa samverksansorgan eftersom det då blir klarlagt att även elevskyddsombud har rätt att delta vid sammanträden i dessa samverksansorgan vid behandlingen av frågor som annars ankommer på skyddskommittén.

Kap. 3. Bör arbetsmiljölagen utvidgas till barn i förskola och fritidshem?
Utredaren konstaterar att det finns brister i tillsynen över förskole- och fritidshemsbarnens hälsa och säkerhet, vilket Barnombudsmannen instämmer i och har påtalat sedan 1998.

Utredaren anser dock inte att den rätta vägen att angripa de bristerna är att utvidga arbetsmiljölagen till att omfatta barn i förskola och fritidshem. Barnombudsmannen vidhåller sin inställning att arbetsmiljölagen bör utvidgas till att omfatta barn i förskola och fritidshem och beklagar därför att den särskilde utredaren inte lagt ett sådant förslag. Barnombudsmannen anför samma skäl till utvidgningen som tidigare, dvs. framför allt barns större skyddsbehov och att ett barn saknar förmåga att själv bedöma risker i sin miljö.

Argumenten utvecklas närmare nedan.

Allmänt
Nästan alla barn i förskoleåldern i Sverige tillbringar flera timmar var dag i förskola och skolbarn tillbringar mycket fritid på fritidshem. Den miljö de vistas i under denna tid är deras arbetsmiljö. Den lag som idag syftar till en god arbetsmiljö på Sveriges arbetsplatser är arbetsmiljölagen. Detta är den utgångspunkt regeringen bör ha när den funderar över en utvidgning av arbetsmiljölagen. Varför ska inte förskolebarn och skolelever på fritidshem ha samma möjligheter, skydd och rätt till stöd från en tillsynsmyndighet som en elev i till exempel årskurs 1 eller en vuxen på sin arbetsplats? Barnombudsmannen anser inte att det faktum att arbetsmiljölagen är uppbyggd kring samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare gör någon skillnad i detta avseende.

Utredaren har som skäl mot en utvidgning av arbetsmiljölagen även anfört att nuvarande tillämpning av arbetsmiljölagstiftningen på elevområdet fungerat dåligt. Inte heller detta är ett skäl för att inte utvidga arbetsmiljölagen. Barnombudsmannen har erfarenhet av ett flertal lagar som inte tillämpas på ett fullgott sätt, men det är inget argument för att avskaffa lagarna. Snarare borde det vara ett incitament för att öka efterlevnaden genom större insatser från till exempel berörda tillsynsmyndigheter.

Barnombudsmannen menar att en skyddslagstiftning för barn i förskola och fritidshem måste ha barnet som subjekt. Utredningen menar att Arbetsmiljöverkets tillsyn över den fysiska miljön i förskola och fritidshem även kommer barnen tillgodo. Barnombudsmannen menar att detta synsätt inte är tillfyllest. Utredaren nämner ett i Barnombudsmannens tycke absurt exempel på hur lagstiftningen skulle komma barnen tillgodo. Bland annat nämns ett ärende i betänkandet (sid. 99) där Arbetsmiljöverket påtalat att staket saknas runt en förskola. I ärendet har verket hänvisat till 4 § i föreskrifterna om förskola och fritidshem samt angett att olycksfallsrisker för barnen samtidigt innebär påfrestning för personalen. I kommentaren till 4 § anges att det därför är viktigt av arbetsmiljöskäl att planera lokaler och verksamhet så att barnsäkerhet blir tillfredsställande såväl utom- som inomhus.

I föreskrifterna ställs till exempel vidare krav på att arbetshöjder ska vara lämpliga för vuxna samt att bord och stolar ska finnas i vuxenhöjd, medan motsvarande krav inte finns när det gäller barnen. En sådan föreskrift kommer knappast barnen tillgodo.

Utredaren anför som ytterligare skäl att inte utvidga arbetsmiljölagen till att omfatta barn i förskola och fritidshem att den fysiska miljön kontrolleras av flera andra aktörer. Dock konstaterar utredaren att tillsynen enligt miljölagstiftningen inte omfattar olycksrisker generellt. Detta menar Barnombudsmannen kan avhjälpas med en utvidgning av arbetsmiljölagen.

Räddningsverket har, som utredaren påpekar, en viktig samordnande roll i barnsäkerhetsarbetet, men utan en heltäckande rättslig skyddsreglering med ett tydligt barnperspektiv blir det svårt även för Räddningsverket att samordna frågan. Räddningsverket är inte heller någon tillsynsmyndighet.

Barn i förskola
Utredaren fokuserar mycket på barngruppernas storlek och personaltäthet. Detta är en viktig fråga när det gäller att få till stånd en god pedagogisk verksamhet i förskola och fritidshem. Naturligtvis minskar olycksriskerna för barnen om barngrupperna är mindre och det finns fler i personalen och förutsättningarna för en bättre psykosocial miljö för barnen ökar, men den s.k. kvalitetsparagrafen har inte i första hand bäring på skyddsaspekterna utan avser i första hand den pedagogiska verksamheten. För ett ökat skydd krävs en särskild lagstiftning och för detta ändamål passar arbetsmiljölagen bättre.

Barn i fritidshem
Med tanke på att de åldersgrupper som befinner sig i fritidshemmet är de grupper som redan finns i grundskolan finns det inga skäl till att inte även fritidshemmet ska omfattas av arbetsmiljölagstiftningen. Detta är en omständighet som även utredaren påtalar. Fritidshemmet är i allmänhet även integrerat med grundskolan och har dessutom gemensam ledning med grund- och särskola. Av alla inskrivna barn i fritidshem gick 98 procent i ett fritidshem som hade gemensam rektor med en grund- eller särskola, enligt uppgifter från Skolverket.

Utredaren hävdar trots detta att det faktum att lagen i huvudsak är utformad för arbetsgivare och arbetstagare gör att fritidshemmet inte bör omfattas av arbetsmiljölagen eftersom nackdelarna överväger fördelarna. Barnombudsmannen delar inte denna argumentation.

Frågan om vuxna barnskyddsombud
De argument som lagts fram i utredningen mot vuxna barnskyddsombud är att det oavsett vem som ska företräda barnen lär uppstå problem kring intressekonflikter, sekretessfrågor samt vem som ska kunna avsätta tid och bekosta denna verksamhet.

Barnombudsmannen menar att dessa argument inte håller. Förskolans verksamhet är på många sätt uppbyggd kring en god kontakt med barnens föräldrar. De flesta föräldrar engagerar sig i sina barns förskola och föräldrarna är måna om att deras barn vistas i en god miljö. Någon ledighetslagstiftning  bör därför inte bli nödvändig. Intressekonflikter kan uppstå även mellan vuxna på en arbetsplats, till exempel mellan olika personalgrupper. Farhågorna vad beträffar vuxna barnskyddsombud är därför betydligt överdrivna, enligt Barnombudsmannens uppfattning.

Kap. 4. Elevers och studerandes medverkan i arbetsmiljöarbetet
Barnombudsmannen välkomnar att elevers och studerandes rätt till deltagande i arbetsmiljöarbetet stärks och förtydligas. Förslagen är ett tydligt steg i rätt riktning, även om de inte är lika långtgående som de Barnombudsmannen tidigare önskat.

Rätten för eleverna att utse elevskyddsombud från och med förskoleklass är ett sådant exempel. Enligt utredningen har det inte framkommit omständigheter som leder till slutsatsen att arbetsmiljön för de yngre eleverna skulle bli förbättras om dessa elever skulle utse egna elevskyddsombud i sin åldersgrupp. Barnombudsmannen menar att det är just de barn och unga som vistas i skolan som är experter på sin egen miljö och att det därför finns starka skäl till att även utse elevskyddsombud i dessa åldersgrupper.

Föredragande i ärendet har varit utbildningsansvarig Eva Röyter.

Lena Nyberg
Barnombudsman

Charlotte Lenman
Ansvarig jurist