Ändrad könstillhörighet - förslag till ny lag (SOU 2007:16)

Ställd till: Socialdepartementet
Diarienummer: 9.1:0871/07

Sammanfattning
Barnombudsmannen tillstyrker förslaget. Men vill samtidigt särskilt betona barnets rätt till delaktighet vid beslut som rör honom eller henne. Vi återkommer i flera delar av förslaget till att rätten till information är en absolut förutsättning för att minderåriga ska kunna utöva inflytande över viktiga beslut.

Barnombudsmannen vill att lagförslaget även ska innefatta en upplysningsskyldighet under ansökan om ändrad könstillhörighet som garanterar personer som ändrar könstillhörighet rätten att själva skydda sin identitet i olika register.

Vi anser det finns starka skäl att ytterligare överväga om skolbetyg ska kunna begäras ut med nytt personnummer och namn av personer som har ändrat könstillhörighet.
Barnombudsmannen ser också att lagförslaget även ska innefatta en upplysningsskyldighet när det gäller att informera om minderårigas möjligheter att spara könsceller innan de påbörjar en så kallad TS-behandling.

5 Överväganden enligt förslaget

5.1 Allmänna synpunkter
Barnombudsmannen tillstyrker förslaget om att lagen bör anpassas till de förändringar som har skett i samhället.

5.5.2 Sekretess inom folkbokföringen
Den särskilda utredaren anser att de bestämmelser som finns i sekretesslagen idag rörande hantering av uppgifter som rör könstillhörighetsändring framstår som ändamålsenliga och föreslår ingen ändring.
Barnombudsmannen ser utöver detta att man bör lägga till en skyldighet att upplysa om möjlighet till sekretessmarkering. Eftersom det är viktigt att patienten gör detta vid rätt tillfälle. Markeringen av den gamla identiteten måste göras innan den nya börjar gälla, därefter upphör den gamla att gälla.

Eftersom all sekretessprövning sker individuellt anser Barnombudsmannen att det är ytterst viktigt att de unga personerna blir upplysta om att de själva aktivt måste begära en sekretessmarkering i olika register. Han eller hon måste få möjlighet att välja att dölja den gamla identiteten om han eller hon önskar det. Upplysningen är så viktigt för personen i fråga att informationen bör vara en obligatorisk rutin vid ansökan om ändrad könstillhörighet.

Så vitt vi kan se bör denna informationsskyldighet gentemot barnet gälla även när vårdnadshavare ansöker om ändrad könstillhörighet för sitt barn. Vi anser att utredarna bör se till att Rättsliga rådet eller någon annan part har ansvaret att informera den unga personen om hur de kan skydda sin gamla eller nya identitet med sekretessmarkering.

5.5.4 Föräldraskap vid ändrad könstillhörighet
Barnombudsmannen anser att den föreslagna överföringen av uppgifter om biologiska barn och adoptivbarn i föräldrarnas så kallade personbild samt uppgifterna om föräldrarnas identitet i barnets personbild är förenlig med barnkonventionen.

Utredaren föreslår att ett äktenskap automatiskt ska omvandlas till ett registrerat partnerskap eller tvärtom. Vi anser att förslaget är förenligt med artikel 8 i barnkonventionen och ger barnet rätt att behålla sina släktförhållanden på ett tillfredställande sätt. Förslaget innebär inte heller något hinder för arvsrätten och påverkar inte vårdnadshavarens ansvar för barnet.

5.5.5 Nya intyg och betyg
Utredaren föreslår ingen lagreglerad rättighet för före detta transexuella att få tidigare erhållna intyg och betyg korrigerade i efterhand eller att få nya sådana intyg och betyg utfärdade med den nya könstillhörigheten.
Barnombudsmannen anser att det finns skäl att ytterligare överväga om skolbetyg i grundskolan och gymnasieskolan ska kunna begäras ut på nytt av personer som har ändrat könstillhörighet. Att skaffa sig ett arbete utan betyg som överensstämmer med sin identitet är mycket svårt i dagens moderna samhälle. Vi anser att detta är en rimlig åtgärd för att stärka unga personers möjligheter till livskvalitet och utveckling. Det kan även bidra till att minska risken för trakasserier och diskriminering på arbetsmarknaden för den enskilde.
Genom att göra det möjligt att få ut betyg enligt sin ändrade identitet kan staten på ett konkret sätt göra sitt yttersta av sin förmåga för att säkerställa barnets överlevnad och utveckling enligt artikel 6 i barnkonventionen. Det är unga personer mellan 18 och 25 år som ansöker om ändrad könstillhörighet. Ofta har de påbörjat behandlingen och ändringen av könstillhörigheten långt före 18 års ålder. De har ett långt liv framför sig där de inte ska behöva känna sig begränsade i att kunna studera vidare, forska och etablera sig på arbetsmarknaden.

6 Överväganden och förslag

6.1 18-årsgränsen

6.1.14 Våra överväganden och förslag
En transexuell eller intersexuell person kan själv ansöka om ändrad könstillhörighet när han eller hon har fyllt 18 år. Den särskilda utredaren föreslår att nuvarande åldersgräns för den rättsliga könstillhörighetsändringen kvarstår. Barnombudsmannen tillstyrker förslaget och välkomnar också att lagen om kastrering upphävs. I och med att borttagande av könskörtlar ersätter kastrering sänks åldersgränsen (hittills 23 år) automatiskt till 18 år, vilket redan är praxis. Barnombudsmannen anser att det är rimligt för en ung person att vänta tills han eller hon är myndig, för att eventuellt genomgå de sista två stegen för ändrad könstillhörighet, det vill säga att ta bort könskörtlar och göra en könskorrigerande operation.

Gränsen vid 18 år kan naturligtvis upplevas som ett hinder i utvecklingen för en ung person, men det innebär också en möjlighet för den unga personen att mogna ytterligare inför beslutet. En ung person kan börja sin behandling och utredning inom den så kallade TS-vården mycket tidigare om han eller hon så önskar, till exempel blockerande hormonbehandling, epilering, röstträning, mastektomi (borttagande av brösten) och prova på att leva enligt den önskade könstillhörigheten i så kallad Real Life Experience.

6.2 Kravet på avsaknad av fortplantningsförmåga

6.2.9 Våra överväganden och förslag
Barnombudsmannen stödjer kravet på att en person som ansöker om fastställelse av könstillhörighet ska sakna fortplantningsförmåga.

Men Barnombudsmannen föreslår att den bör kompletteras med en informationsskyldighet. Det vore önskvärt att unga patienter, som ofta påbörjar sin TS-behandling i yngre tonåren, så tidigt som möjligt blir informerade om sina möjligheter att spara ägg eller spermier för framtiden. Barn och unga har rätt att få information om frågor som berör dem, enligt barnkonventionen. Därför är det viktigt att den unga personen får information om sina möjligheter att i framtiden kunna bilda familj genom assisterad befruktning, innan han eller hon påbörjar en TS-behandling. Informationen kan vara avgörande för själva beslutet om ändring av könstillhörighet. Barnombudsmannen anser att man så långt det är möjligt bör erbjuda även minderåriga patienter möjlighet att spara könsceller i fryst skick innan de till exempel påbörjar behandling med hormonblockerande preparat.

6.4 Kravet på svenskt medborgarskap
Barnombudsmannen välkomnar också att utländska medborgare som är bosatta i Sverige sedan minst ett år och som antas vistas i Sverige i minst ett år framöver kan ansöka om tillstånd för ändrad könstillhörighet. Det gör det möjligt för barn som har lämnat sitt hemland på grund av diskriminering eller förföljelse på grund av sexuell läggning att byta kön i Sverige och att bli folkbokförd med ny könstillhörighet. Det ger också minderåriga personer födda utomlands som till exempel har en missbildning eller inte har fått behandling under den tidiga uppväxten möjlighet att få behandling eller ansöka om ändring av könstillhörighet. Personer som inte har fått leva med den könstillhörighet han eller hon upplever sig ha kan känna sig berövad på delar av sin identitet.

6.7 Intersexuella

6.7.4 Våra övervägande och förslag
När vårdnadshavare ansöker om ändring av könstillhörighet (namn och personnummer) för ett äldre barn föreslår utredaren att fastställelse av kön endast får meddelas om barn som har fyllt tolv år har lämnat sitt samtycke. Barnombudsmannen tillstyrker förslaget. Barnombudsmannen vill trots detta betona att även yngre barn givetvis ska få vara delaktiga i viktiga beslut som berör dem, utifrån barnets ålder och mognad. Enligt förslaget har barnet själv möjlighet att ansöka om ändring av könstillhörighet när han eller hon fyller 18 år.

Barn har rätt att komma till tals oavsett ålder. Behandling bör inte kunna ske utan barnets uttryckliga samtycke. Barnombudsmannen anser att det är bra att förslaget gör det möjligt för en somatiskt intersexuell person att få sin könstillhörighet ändrad. Även om det idag är mycket sällsynt med obehandlade intersexuella tillstånd kan vi, så som den särskilda utredaren påpekar, inte utesluta att det kommer att finnas obehandlade intersexuella personer i Sverige i framtiden. Med tanke på att barn som invandrar från länder utanför Europa vanligtvis växer upp i kulturer som har en strängare syn på sexuell variation, bör lagstiftningen stärka barnets rätt att bestämma över sin kropp och sin sexuella identitet. Vi välkomnar att lagen också framöver gör det möjligt för intersexuella barn att ansöka om ändrad könstillhörighet med vårdnadshavarnas samtycke före artonårsdagen.

Barnet har rätt att komma till tals i frågor som berör honom eller henne, enligt artikel 12 i barnkonventionen. Barnets åsikter skall tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. Det står också att barnet ska ha möjlighet att höras, antingen direkt eller genom företrädare. Om barnets egen vilja och föräldrarnas vilja starkt skiljer sig åt bör barnet få hjälp att föra sin talan. Vi anser också att barnet har rätt till information om olika behandlingsalternativ, risker och behandlingars konsekvenser på lång och kort sikt.

Med stöd i artikel 2 i barnkonventionen vill vi också betona att barn har rätt till skydd mot diskriminering på grund av kön eller funktionshinder - alla barn är lika mycket värda. Vi vill här passa på att nämna att barnet har rätt att fortsätta leva precis så som det är skapt, med en missbildning eller ett funktionshinder om han eller hon så önskar och om det inte finns någon medicinsk risk för barnets hälsa. Barnet måste ha rätt att leva i ett androgynt, tvetydigt fysiskt tillstånd om han eller hon så önskar.

Föredragande i ärendet har varit informatören Karin Engberg.

Lena Nyberg
Barnombudsman   

Charlotte Lenman
Ansvarig jurist