Tydliga mål och kunskapskrav i grundskolan (SOU 2007:28)

Ställd till:Utbildningsdepartementet
Diarienummer: 9.1:0791/07

Inledning
Barnombudsmannen välkomnar utredarens ambition att uppnå en likvärdig skola för alla elever. Alla barn ska ha tillgång till en likvärdig utbildning oberoende av kön, ursprung, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden. Detta i enligt med artikel 2 och 28 i FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen).

Barnombudsmannen kan konstatera att utformningen av en ny skollag kommer att påverka framtagande av en ny läroplan med innehållande kursplan och betygskriterier. Därför är det angeläget att invänta fastställandet av en ny skollag för att få ett tydligt klargörande av ansvarsfördelning, kvalitet och uppföljning i utformning av en ny läroplan.

Barnombudsmannen ställer sig mycket tveksam till utredarens definition av kunskap. Utredaren har utgått från en bedömning att kunskap är likvärdigt med fakta vilket också påverkat utformningen av förslagen i utredningen. Att de föreslagna övergripande målen i läroplanen såsom exempelvis förmågan att samarbeta och utveckla respekt för andra människors ställningstaganden ska vara medel för att uppnå målen garanterar inte att alla kommer att arbeta så och framför allt skapar det inte möjlighet för eleverna att bli bedömda för de kunskaper och färdigheter som de har utöver faktakunskaper. De färdigheter som samhället i allt större utsträckning ställer krav på såsom förmågan att finna faktakunskap, kritiskt värdera sådan kunskap, samarbeta med andra och att presentera fakta kan vi inte bortse från. Arbetslivet ställer givetvis krav på faktakunskap men minst lika höga krav ställs på exempelvis analytisk förmåga, initiativförmåga och kommunikation. Barnombudsmannen anser att det finns behov av att ytterligare utreda vad kunskap är eller borde vara.

Barnombudsmannen anser dessutom att utredningen har brister utifrån ett elevperspektiv. Barnombudsmannen saknar i flera delar både kartläggning och beskrivning av elevernas sypunkter rörande kunskap och kvalitetsuppföljning.

2 Förslag till utformning och utveckling av mål systemet

2.1 Krav på kursplanernas struktur
Barnombudsmannen delar utredarens bedömning att det är angeläget att utforma en klar struktur för vilka delar en kursplan bör innehålla. Barnombudsmannen ställer sig tveksam till utredarens förslag om uppdelning av övergripande mål och kursplanernas mål.

Barnombudsmannen är oroad över uppdelningen och anser att det finns en risk att de demokratiska grundläggande värdena inte i praktiken ges det utrymme som är nödvändigt. Utbildningen ska syfta till att utveckla respekt för mänskliga rättigheter och förbereda eleverna till ett fritt samhälle i en anda av förståelse, fred, tolerans, jämställdhet mellan könen och vänskap mellan folk. Med den uppställning som presenteras finns det en risk att så inte sker. Barnombudsmannen anser att det är angeläget att utformningen av målen säkerställer möjligheten för eleverna att kunna påverka sin utbildning både vad gäller innehåll och arbetssätt.

2.2 Krav på hur målen skall utformas i kursplanerna
Barnombudsmannen ställer sig mycket tveksam till utredarens bedömning att färdigheter som exempelvis förmåga att samarbeta, diskutera och argumentera ska anses vara medel för att nå målen med undervisningen. Barnombudsmannen anser att det finns en risk med att kunskap endast anses som fakta i ämnet. Skolan har en viktig uppgift i arbetet med att utveckla eleverna till självständiga och ifrågasättande individer med respekt mellan elever och mellan lärare och elev. De färdigheter som krävs av barn och unga för att fungera i vår samtid måste lyftas fram och belysas. Samhället förändras snabbt och ställer allt högre krav på alla människors förmåga att finna fakta, kritiskt analysera information, ta initiativ, ifrågasätta och att presentera fakta och information både muntligt och skriftligt.  Därför anser Barnombudsmannen att det finns anledning att utreda vilken kunskap som eleverna skall ha med sig efter genomgången skola.

Barnombudsmannen tillstyrker vissa delar av utredningens förslag och bedömning rörande hur målen ska utformas. Bland annat anser vi att målen bör anges med en begränsad och väldefinierad mängd uttryck som anger vilka kunskaper undervisningen i ämnet skall utveckla, vilket framgår av vad barn och unga förmedlar till oss i deras upplevelser av stress med allt för höga krav i skolarbetet. Vilket kan ha bäring på dagens kvantitet av antal mål i olika ämnen.

Barnombudsmannen tillstyrker utredarens bedömning att det finns ett behov av referens- och kommentarmaterial till målen.  Det är av stor betydelse att målen kan tolkas av lärare med eller utan pedagogisk utbildning för att säkerställa elevernas rätt till likvärdig utbildning.

2.3 Läroplanen – ett enda måldokument
Barnombudsmannen delar utredarens bedömning att det är av stor vikt att klargöra och underlätta för personal inom skolan om vilka lagar och föreskrifter som gäller i skolan. Det är en förutsättning för att säkerställa att skolan genomför sitt uppdrag rörande rätten till en likvärdig utbildning oavsett var man bor i landet. Barnombudsmannen kan konstatera att utformning av en ny skollag kommer att påverka framtagande av en ny läroplan. Vi finner det angeläget att invänta den nya skollagen innan läroplansarbetet påbörjas. Ett viktigt skäl att samla allt under en enda kappa är att ge ett sammanhang och uppmärksamhet åt varje dokument så att de omsätts i praktiken. Det finns ett tydligt behov av att fastställa och synliggöra ansvarsfördelning, kvalitet och uppföljning i utformning av en ny läroplan.

2.4 Bedömning och betygssättning
Barnombudsmannen tillstyrker att föreskrifter om bedömning av elevernas kunskaper bör ingå som en del i kursplanen. Det är dock inte tillräckligt utan förutsätter att elever ska ha möjlighet att ompröva betyg. Det är en förutsättning för att eleverna ska våga uttrycka sina synpunkter och därmed verka för demokrati i skolan. Det är en allvarlig rättssäkerhetsbrist att elever i dag inte kan överklaga sina betyg i skolan. Utan denna möjlighet kommer inte elever att våga uttrycka sig fritt i skolan eftersom det inte finns något skydd mot repressalier i form av en betygssänkning.  Barnombudsmannen anser därför att eleven måste få information om grunderna för betygssättningen i en kurs eller ett ämne och att betygen ska vara möjliga att överklaga.

2.5 Avstämningstillfällen
Barnombudsmannen vill som tidigare sagts särskilt betona vikten av att säkerställa elevernas rätt till en likvärdig utbildning, där elevens behov tillgodoses. Därför anser Barnombudsmannen att utredarens förslag att det ska finnas nationella avstämningstillfällen i år 3 och 6 endast kan ses som en del av helheten. Det är av väsentlig karaktär att uppföljning sker kontinuerligt både muntligen och skriftligen. Därmed blir dokumentation av varje elevs utveckling avgörande för att identifiera elevens behov av stöd för en god kunskapsutveckling.
 
2.5.6 Betyg i natur- och samhällsorienterade ämnen
Barnombudsmannen tillstyrker förslaget att nuvarande möjlighet att sätta sammanfattande betyg för ämnen inom de natur- respektive samhällsorienterande blocken tas bort. Det är viktigt för eleverna att det finns en likvärdighet i ansökan till gymnasieskolan. Om skolorna ges utrymme att själva bestämma om block eller ämnesbetyg kan det få nackdelar i meritvärdet vid intagning av gymnasieskolan.

2.6 Läroplans- och kursplanearbete samt implementering
Barnombudsmannen anser inte att utredarens bedömning att lärare i högre utsträckning ska medverka i framtagande av läroplans- och kursplanearbetet är tillräcklig. Det är av stor vikt att involvera elevorganisationerna så att elevernas synpunkter synliggörs och tas tillvara i arbetet med en ny läroplan på nationell nivå.

Barnombudsmannen delar bedömningen att det är viktigt att ge goda möjligheter för rektorer och lärare att ordentligt sätta sig in i en ny läroplan innan den träder i kraft. Det är avgörande för att säkerställa elevernas rätt till likvärdig utbildning där skolans personal både vill, kan och förstår samtliga styrdokument. Därför anser Barnombudsmannen att det finns behov av ett tydligt uppdrag till ansvarig myndighet där särskilda medel avsätts för genomförandet av en ny läroplan.

3 Ett stärkt uppföljningssystem
Barnombudsmannen har ingenting att invända mot utredarens förslag att grundskoleförordningen bör ha bestämmelser om att nationella prov skall användas för alla de årskurser nationella prov ges i. Vi anser dock inte att nationella prov är tillräckligt för att kunna bedöma elevernas kunskapsutveckling. Nationella prov bör ses som ett mätinstrument bland andra. Barnombudsmannen anser att det är viktigt att utforma olika former av uppföljningar som passar för olika individers möjlighet att visa resultat. Därför är det väsentligt att uppföljning sker kontinuerligt både muntligen och skriftligen. Därmed blir dokumentation av varje elevs utveckling avgörande för att kunna bedöma elevens kunskapsutveckling.

Barnombudsmannen anser att det är viktigt att säkerställa elevens rätt till särskilt stöd i både skollag och läroplan. Därför är det angeläget i utformningen av uppföljningssystemet att tydliggöra skolans ansvar att anpassa stödet efter elevens behov.

Barnombudsmannen saknar en vidare syn på uppföljning av elevernas kunskapsutveckling. Vi vill uppmärksamma att inom ramen för ett nytt uppföljningssystem bör det även utvecklas system som ger varje elev möjlighet att ge sin syn på nöjdhet vad det gäller pedagogisk utformning av undervisningen. Genom en analys av elevers resultat och nöjdhet med undervisningen på skolan kan kvalitet säkras som gör att insatser än mer preciseras i skolan och därmed stärker elevens rätt till en likvärdig utbildning.

4 Konsekvenser för övriga verksamhetsformer inom LPo 94 och för LPf 94

4.1 Särskolan
Barnombudsmannen tillstyrker bedömningen om att det bör utredas hur särskolans samt träningsskolans behov av kursplaner bäst kan tillgodoses.
 
4.2 Specialskolan
Utredaren bedömer att förslagen om kursplaner och en sammanhållen läroplan i kapitel 2 också bör kunna tillämpas för specialskolan. Barnombudsmannen hänvisar till de invändningar vi har haft under kapitel 2 bland annat angående den föreslagna uppdelningen mellan övergripande mål och kunskapsmål i läroplanen.
Vi har nyligen i ett remissvar angående betänkandet Två nya statliga specialskolor (SOU 2007:30) givit våra generella synpunkter angående specialskolan. Barnombudsmannens slutsats är att samhället inte ska bidra till att barn måste leva åtskilda från sina föräldrar. Därför kan Barnombudsmannen inte stödja utrednings förslag som kan innebära att barn från 6 års ålder kan komma att leva utan sina föräldrar på internat. Barnombudsmannen stöder i stället ett bibehållande av den nuvarande formen av visstidsutbildning. Den utbildningen medger flexibilitet genom att barnen främst bor hemma och kan under kortare tid ta del av den specialkompetens som visstidsutbildningen kan erbjuda.

4.3 Sameskolan
Utredarens bedömer att förslagen om kursplaner och en sammanhållen läroplan i kapitel 2 bör också kunna tillämpas för sameskolan. Barnombudsmannen hänvisar till de invändningar vi har haft under kapitel 2 bland annat angående den föreslagna uppdelningen mellan övergripande mål och kunskapsmål i läroplanen.

4.4 Förskoleklass och fritidshem
Barnombudsmannen har inget att invända mot bedömningen att det finns skäl att i ett revideringsarbete av läroplanen även bedöma behovet av att ha särskilda skrivningar som gör förskoleklassens respektive fritidshemmets uppdrag, syfte och innehåll tydligare. Barnombudsmannen anser dock att förskoleklassens ställning över huvudtaget bör utredas. Förskoleklassen bör bli obligatorisk för alla barn. Barnombudsmannen vill också framhålla vikten av att det är förskolepedagogiken – lek, omsorg och skapande samt ett temainriktat arbetssätt och barnets eget utforskande – som ska vara tongivande i förskoleklassen. Att förskoleklassen görs obligatorisk får inte innebära att skolans pedagogik styr verksamheten där.

Barnombudsmannen vill uppmärksamma att det är angeläget att inom ramen för en ny läroplan fastställa förskoleklassens samt fritidshemmens uppdrag, syfte, mål och innehåll. Det är väsentligt att det finns en koppling mellan skollag och läroplan där ansvarsvarsfördelning, kvalitet och uppföljning tydliggörs. Det är viktigt att båda dessa verksamheter kontinuerligt följs upp i synnerhet med den utveckling som fritidshemmen är exempel på. Där personaltätheten på fritidshemmen under flera år har minskat samtidigt som gruppstorlekarna har ökat och att pedagogisk utbildning har blivit mindre vanligt bland personalen. Att säkerställa en god kvalitet i förskoleklass och fritidshem förutsätter tydliga ramar.

4.4.7 De frivilliga skolformerna inom LPf 94
Barnombudsmannen delar utredarens bedömning att utredningen av en ny framtida gymnasieskola kommer att få konsekvenser för utformningen av en ny läroplan för gymnasieskolan. Barnombudsmannen hänvisar till de invändningar vi har haft under kapitel 2 bland annat angående den föreslagna uppdelningen mellan övergripande mål och kunskapsmål i läroplanen. Dock vill vi särskilt framhålla vikten av att grund- och gymnasieskolans läroplaner får en samsyn i utformandet av mål där färdigheter såsom samarbete, kritiskt granskade och presentation av fakta ses som grundläggande kunskap.

Barnombudsmannen vill betona vikten av att involvera elevorganisationerna så att elevernas synpunkter synliggörs och tas tillvara i arbetet i framtagande av en ny gymnasieskola och dess läroplan.

Övrigt
Barnombudsmannen vill särskilt lyfta några områden som påverkar elevernas möjlighet till inlärning.

Barnombudsmannen arbetar bland annat med att företräda barns och ungas rättigheter utifrån FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen). Vi har under lång tid betonat vikten av att barn och unga måste ha en reell möjlighet att kräva ut sina rättigheter i skolan. Genom vårt uppdrag har vi kontinuerlig dialog med barn och unga på deras arenor samt genomför olika former av studier för att fånga in deras upplevelser av om de anser att deras rättigheter är tillgodosedda. Nedan följer några områden som barn och unga lyft fram som särskilt viktiga inom skolområdet.

Inflytande
Enligt barnkonventionen är det barnets absoluta rättighet att få komma till tals i alla frågor som rör honom eller henne. Inflytandet ska vara anpassat efter barnets ålder och mognad.

En förutsättning för ett demokratiskt arbetssätt i skolan är att dialogen fungerar mellan elever och lärare. Vid en undersökning bland våra kontaktklasser år 2005  framgår det att ungefär hälften av eleverna ansåg att läraren för det mesta lyssnar på dem. Däremot är det färre elever som upplever att läraren aktivt frågar dem eller pratar om vad eleverna tycker är viktigt.

Det är också viktigt att framhålla att när till exempel ordningsregler tas fram på respektive skola måste eleverna ges inflytande. De lokala ordningsreglerna måste bygga på elevernas, men även de vuxnas, uppfattning om vad som bör gälla och ha en bred förankring bland elever och personal. Inflytande och delaktighet är förutsättningar för att reglerna ska efterlevas av alla som finns på skolan. Reglerna ska vara ett levande dokument och möjliga att efterleva. Ordningsregler är ett sätt att tydliggöra vad som elever och lärare har att förhålla sig till samt vad som är tillåtet för lärare och annan personal i skolan att göra när tryggheten och arbetsron inte kan upprätthållas. Det är därför viktigt att både lärare och elever följer de ordningsregler som skolan har satt upp.  Att elever och personal känner till reglerna är ett sätt att garantera elevernas. Vi anser därför att det måste framgå att rektor har ett ansvar för att informera elever och personal om vilka bestämmelser det finns om olika disciplinära åtgärder.

Elevhälsa
En ökad satsning på elevhälsan i form av tydlig lagstiftning är nödvändig, eftersom allt fler indikationer visar på att barns och ungas psykiska och fysiska hälsa har försämrats. Det gäller bland annat självmord, depressioner, ätstörningar, övervikt, ångeststörningar, allergier och astma. I skollagen bör framgå att samtliga yrkesgrupper (skolläkare, skolsköterskor, skolkuratorer och skolpsykologer) ska finnas vid alla skolenheter. Alla elever bör också ha tillgång till specialpedagoger på varje skolenhet. Det behöver dessutom tas fram kvalitetskriterier med minimimått på elevhälsans uppgifter och omfattning.

Arbetsmiljön i skolan
Vid en undersökning år 2005  rörande arbetsmiljön i skolan framkom att eleverna är minst nöjda med skoltoaletterna och skolmaten. Många elever undviker att gå på toaletten under dagen. Minst nöjda av alla med skolan är de i årskurs 8 och 9. De är inte nöjda med belysning, luft, stolar, bord, eller datoarbetsplatser. Fler vill ha vackrare rum att arbeta i. Barn och unga med funktionshinder är oftast mindre nöjda med den fysiska miljön än barn utan funktionshinder.

Möjligheterna till vila är små. De äldre årskurserna har mindre möjligheter för tillfällig vila än de yngre. När det kommer till psykosocial arbetsmiljö är trivseln hög men arbetsron minskar med stigande ålder. Endast 9 procent i våra kontaktklasser kan alltid räkna med arbetsro i skolan. Det är helt enkelt för lätt att tappa fokus när det inte är lugnt i klasserna.

Barn och ungdomar är uttryckligen missnöjda med arbetsmiljön, tyvärr är väldigt många elever ovetande om elevskyddsombud.

När det gäller inflytande i skolan anser Barnombudsmannen att elevskyddsombud bör införas på alla skolor och att de ska ges stopp, förslags- och beslutanderätt i skyddskommittéerna. Dessutom bör elevskyddsombuden få nödvändig kunskap om sin roll och funktion.

Mobbning
När barn och ungdomar träffar eller kontaktar Barnombudsmannen kommer mobbningsfrågan ofta upp. Mobbning är ett stort och allvarligt vardagsproblem för många, oavsett hur den tar sig i uttryck. I Barnombudsmannens statistiska undersökning ”Rätten att komma till tals” från 2002 svarade en fjärdedel av barn och ungdomarna att de kände oro för mobbning. De yngsta barnen i undersökningen, som var mellan sju och nio år, var mest oroliga.

Däremot är det en stor brist att skolan i dag använder åtgärdsprogram som inte är utvärderade, vilket kan innebära att de helt saknar verkan eller i värsta fall leder till sämre resultat.

Stress
Vid en undersökning år 2003  om stress bland barn och unga framgår det bland annat att skolan är en arena som framkallar stress. Flera förmedlar att de upplever stress i skolarbetet och när de själva formulerar vad som behöver förändras i deras liv för att de ska slippa att känna sig stressade framför de bland annat; färre läxor och prov samt färre stora projekt och lägre krav samt bättre planering från lärarna. Det finns även en del stress kring matsituationen på skolan.

Kultur
Vid en undersökning år 2006  om barns och ungas tankar och åsikter om kultur framgår att möjligheten för elever att använda sig av uttryckssätt som att måla, teckna, spela teater, spela instrument med mera är väldigt liten och minskar markant i de högre årskurserna då ämnen som slöjd, musik och bild försvinner. Kultur bör ses ur ett skolutvecklingsperspektiv. Tyvärr är få elever nöjda med de aktiviteter som har erbjudits dem via skolan.

Kännedom om barnkonventionen,
Det är viktigt att de som ansvarar för barn i utbildningsverksamhet ges möjlighet till information och utbildning om barnkonventionen.  FN:s Barnrättskommitté ställer ibland frågor om vilka insatser som vidtagits för att se till att konventionen blir ett tema i undervisningen.

Att barn och unga känner till barnkonventionen är grundläggande. Enligt den senaste undersökningen av kontaktklasserna år 2007, har mindre än, en av tre hört talas om barnkonventionen.  Barnombudsmannen anser att kännedomen om konventionen är en indikator på hur mycket information barn och unga får ta del av i skolan och resultatet påvisar att så inte sker. Dessutom visade kontaktklassundersökning från år 2005  att många elever inte visste var de skulle vända sig om de ville påverka, vilket är en grund för demokrati.

Föredragande i ärendet har varit utredaren Cecilia Sjölander och juristen Anna Karin Boqvist.

Lena Nyberg
Barnombudsman

Charlotte Lenman
Ansvarig jurist