Betänkandet Ungdomar, stress och psykisk ohälsa – Analyser och förslag till åtgärder (SOU 2006:77)

Ställd till: Integrations- och jämställdhetsdepartementet
Diarienummer: 9.1: 0095/07


Övergripande synpunkter
Utredningen innehåller en gedigen genomgång av ungdomars psykiska hälsa och ohälsa. Utredningen visar på komplexiteten kring ungas psykiska hälsa och ger en bild av hur olika faktorer kan påverka barns och ungas psykiska hälsa.  Det främjande och förebyggande arbetet är av stor vikt. Det är bra att det finns avsnitt som handlar om förskolan. Det saknas däremot skrivningar om andra aktörer som har en viktig roll för att förebygga barns och ungas psykiska ohälsa som till exempel MVC, BVC och familjecentral.

I utredningsdirektiven anges på flera ställen att ett könsperspektiv ska anläggas. Detta perspektiv synliggörs i utredningen. Däremot har man valt att inte redogöra för behoven hos andra särskilda grupperingar, till exempel unga nyinvandrade eller ungdomar i dysfunktionella familjemiljöer. Barnombudsmannen menar att de konkreta förslag som lämnas skulle ha kunnat ta upp på vilket sätt de skulle ha kunnat förebygga olika gruppers psykiska ohälsa. I arbetet med att förebygga psykisk ohälsa hos unga människor måste särskilda insatsers betydelse för att alla grupper av barn och ungdomar ska få det stöd som de behöver analyseras.
 
Barnombudsmannen delar utredningens förslag om att använda och utveckla verkningsfulla metoder för att motverka till exempel mobbning. Sådana metoder bör utvecklas till att kunna användas till att förebygga mobbning även i föreningslivet.

En friskfaktor som förtjänar att lyftas fram ytterligare är ett ökat inflytande och ökad delaktighet i de verksamheter barnen och de unga befinner sig i. Det gäller också ungas möjlighet till delaktighet i övrigt i samhället.

Andra faktorer som både kan främja hälsa och motverka ungas psykiska ohälsa handlar om deltagande i föreningsliv, goda kamratrelationer med mera. Något som skulle kunna lyftas fram är till exempel ledarutveckling/utbildning inom föreningslivet och goda mötesplatser för unga. Vi uppskattar att utredningen har lyft fram den press från olika håll som finns på barn och unga att ”lyckas”- att vara en duktig studerande i skolan, en populär kamrat, att se bra ut, vara med i olika aktiviteter, kvalificera sig till att hänga kvar i idrottsföreningen och så vidare - och den risk detta kan medföra för stressrelaterade psykiska problem. Fritiden är för många fylld, eller överfylld, av aktiviteter. För andra kan fritiden i jämförelse te sig torftig eftersom familjen inte har råd att låta sina barn delta i olika fritidsaktiviteter. Denna ojämlikhet diskuteras förtjänstfullt i utredningen och hur det kan påverka det psykiska välbefinnandet.
 
Barnombudsmannen instämmer i de skrivningar som lyfter fram skolans viktiga roll för att främja den psykiska hälsan. De förslag som finns kring kvalitetsaspekterna är intressanta, framförallt de skrivningar som lyfter fram att elevernas upplevelser ska vara en del av det utvecklade kvalitetsarbetet.  Vi stödjer de förslag som handlar om att utveckla verkningsfulla metoder.

Barnombudsmannen anser att skolhälsovården/elevhälsan är viktig för att både förebygga och behandla psykisk ohälsa bland barn och unga. Barnombudsmannen har tidigare gett förslag om att det i skollagen bör stå att åtminstone yrkesgrupperna skolläkare, skolsköterskor, skolkuratorer, skolpsykologer och specialpedagoger ska vara tillgängliga för elever i alla skolenheter. Vi menar också att det behövs kvalitetskriterier för elevhälsans uppgifter och omfattning.

Barnombudsmannen anser att skolan kan fördjupa sitt arbete med livskunskap för att de unga ska kunna få en möjlighet att reflektera över de nya livsmönstren.

Kap. 4 Ungdomars syn på stress, orsaker och åtgärder
I kapitel fyra redovisas gruppsamtal med ett stort antal unga människor i grundskolans årskurs 9, i gymnasieskolan och studenter på högskola.  Kapitlet ger en bra överblick över hur unga människor upplever och uppfattar stress och press i dagens samhälle. Beskrivningen i kapitlet överensstämmer mycket väl med de bilder som Barnombudsmannen får i sina olika kontakter med barn och unga.

De ungdomar som deltagit i gruppdiskussionerna har lämnat ett stort antal konkreta förslag på förbättringar. Många av förslagen går att tillämpa med omedelbar verkan medan en del förslag kräver mer utredning och politiska ställningstaganden. Barnombudsmannen anser att ungdomarnas förslag är värda att återföras till exempelvis skolan värld. De kan inspirera till förbättringar av skolans miljö på olika sätt.

Kap. 8 Särskilda insatser från vårdpersonal
Vårdresurser för ungdomars psykiska ohälsa beskrivs och beräknas i kapitel 8. Beräkningarna måste anses vara ytterst osäkra eftersom de utgår från olika datakällor och bygger på schabloniserade beräkningar.  En faktor som kan störa beräkningarna är exempelvis den stora variationen i årskullarnas storlek. I år är de stora kullarna från 1990-talets babyboom mellan 15 och 18 år.

Beräkningarna visar inte desto mindre att för ungdomar 13-18 år är insatserna avseende psykisk ohälsa i storleksordningen 40 årsarbetare per 10 000 ungdomar varav hälften utgör årsarbetare från öppen barn- och ungdomspsykiatri.  Resurser i ungdomarnas närhet i skolmiljön utgör enligt detta beräkningsexempel 14 av de 40 årsarbetarna per 10 000 ungdomar.

Barnombudsmannens mening är att för att mer främjande och förebyggande insatser ska kunna göras, bör fler resurser fördelas till ungdomarnas närmiljö, det vill säga till skolhälsovården/elevhälsan. På så vis skulle antagligen vårdens resurser prioriteras mer i linje med riksdagens intentioner.

Om utvecklingen går mot en sammanhållen barnhälsovård/skolhälsovård/ungdomshälsovård, vilket Barnombudsmannen ser som positivt, skulle förebyggande insatser kunna prioriteras ännu bättre.

Kap. 11 Övervägande och förslag till åtgärder

Föräldrastöd

Barnombudsmannen tillstyrker förslaget att staten under tre år ger stöd till uppbyggnad av de fem centra som i dag bedriver utbildning för ledare till föräldrastödsgrupper.
 
En mycket viktig vuxenkontakt för ungdomar är föräldrarna. Barnombudsmannen uppskattar att utredningen lagt förslag som syftar till att stärka det goda föräldraskapet. Det behövs resurser till föräldrastöd under barnets och den unga personens hela uppväxttid för att förebygga psykisk ohälsa. Barnombudsmannen understryker vikten av föräldrastöd till olika grupper av föräldrar i olika skeden av deras barns uppväxt.
 
Förskola och skola
Barnombudsmannen har inget att invända mot förslaget att en verksamhet inrättas med uppdrag att tillhandahålla systematiska sammanställningar av internationellt publicerade vetenskapligt utformade studier av pedagogiska insatsers effekt.
 
Barnombudsmannen anser att det är viktigt att sådana vetenskapliga studier även bedrivs i Sverige utifrån vårt samhälles förutsättningar.

Utredaren föreslår att Skolverkets internetbaserade resultatsystem, SALSA och SIRIS, utvecklas till att innefatta ytterligare information om eleverna före årskurs 9 i grundskolan. Informationen bör gälla både resultat från nationella standardiserade prov, elevernas psykiska hälsa (se kapitel 12) och elevernas upplevelse av arbetsmiljön i skolan.

Barnombudsmannen vill här påpeka att det kan vara etiskt känsligt att sammanföra elevers resultat, indikationer på psykisk ohälsa och upplevelser av arbetsmiljön i skolan och analysera dessa data skolvis. En del skolor är relativt små och med uppdelning på bakgrundsvariabler som kön, årskurs, svensk eller utländsk bakgrund eller föräldrars utbildning måste elevers integritet bevakas ytterst noggrant.

Förvärvsarbete
Lämplig myndighet får till uppdrag att fortlöpande redovisa ungdomars uppfattning om värdet av den individuella vägledning om studier och yrkesliv de fått från studie- och yrkesvägledare inom skolväsendet, studievägledare inom högskolan och av arbetsförmedlare. Fler aktörer genomför regelbundet urvalsundersökningar riktade till ungdomar. Frågor om vägledning inför studier och yrkesliv kan inkluderas i dessa undersökningar.

Barnombudsmannen anser detta vara viktiga frågor att inkludera i de undersökningar som genomförs.

Insatser från vårdpersonal
Socialstyrelsen får till uppdrag att kartlägga hur insatser som rör barns och ungdomars psykiska hälsa inom hälso- och sjukvård fördelas på de tre prioriteringsgrupper som riksdagen angivit i beslutet från år 1997. I uppdraget ingår även att kartlägga vilka verktyg huvudmännen använder för att styra fördelningen av resurser mellan de tre prioriteringsgrupperna. Kartläggningen beräknas kosta 2 mnkr.

Barnombudsmannen anser detta vara ett bra förslag.

Samverkan
Statens folkhälsoinstitut och Socialstyrelsen, i samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), föreslås påbörja försök med att utveckla datorprogram där effekter av förändrade kommunala insatser för barn och unga simuleras. Utredaren har uppskattat kostnaden till 5 mnkr per år, grundat på kostnaden för motsvarande verksamhet som gäller landstingens verksamhet och som bedrivs vid SKL.

Barnombudsmannen vill här poängtera vikten av att samarbeta med ungdomar när det gäller att utveckla innehållet i sådana datorprogram. Vissa effekter på ungas liv av förändrade kommunala insatser kan kanske vara svårt för vuxna tjänstemän att bli varse utan inspel från dem det berör.

Youth In Mind
En webbsajt motsvarande Youth In Mind utvecklas i samarbete mellan Sveriges Kommuner och Landsting och lämplig statlig myndighet. Webbsajten bör innehålla olika resurser som rör psykisk hälsa, fakta om psykisk hälsa, möjligheter till självbedömning, internetbaserad kognitiv psykoterapi, program med avslappningsträning samt hänvisning till olika resurser. Ungdomar bör medverka i utvecklingsarbetet. Utredaren har uppskattat den årliga kostnaden till 5 mnkr under ett treårigt uppbyggnadsskede.

Barnombudsmannen delar utredningens förslag om att det vore positivt om ett Internetbaserat metodstöd utarbetades. Vi anser att ett sådant material måste göras tillgängligt för alla grupper av unga, till exempel unga med funktionsnedsättningar. Barnombudsmannen uppskattar att förslaget inbegriper ungdomars medverkan i utvecklingsarbetet.

Många resurser kan ungdomar ta del av via webben, men dessa måste enligt ombudsmannens åsikt kompletteras med kontakter med olika professionella i verkliga livet. Vi anser därför att ett internetbaserat stöd ska ses som ett komplement till andra insatser. Grunden i både det förebyggande arbetet och det behandlande arbetet måste utgöras av närvarande vuxna. Med vuxna menar vi såväl föräldrar, anhöriga som professionella inom olika yrkeskategorier.

Vuxenkontakter
En lämplig aktör får till uppdrag att analysera den sociala profilen på fördelning av stöd från stat, kommun och landsting till föreningsliv för ungdom. I ett första steg kartläggs de aktiva ungdomarnas fördelning efter föräldrarnas utbildning och födelseland. I ett andra steg analyseras det offentliga stödet till dessa verksamheter. Utredaren har uppskattat kostnaden till 1,5 mnkr.

Barnombudsmannen stöder detta förslag. Här bör också det föreningsliv som vänder sig till yngre barn ingå för att ge en heltäckande bild.

Förslag till forskning
Ett konsortium bestående av Epidemiologiskt centrum, SOFI och CHESS, förstärkt av pedagogiska forskare, får till uppdrag att arbeta med de forskningsfrågor kring ungdomars kompetenser som presenteras i detta kapitel. Utredaren har uppskattat den årliga kostnaden till 5 mnkr för doktorander och seniora forskare.

Barnombudsmannen tillstyrker detta förslag. Ett sådant forskningskonsortium skulle väl kunna komplettera det nationella utvecklingscentrum för tidiga insatser till barn och unga som löper risk att drabbas av svårare psykisk ohälsa som i år inrättas vid Socialstyrelsen.

Kap. 12 Förslag till fortsatta mätningar i Sverige av ungas psykiska hälsa
Utredaren föreslår att Socialstyrelsens förslag till nationella mätningar av psykisk hälsa bör realiseras, dels för att det ska vara möjligt att följa den framtida utvecklingen och dels för att ge stöd till lokala aktörer.

Barnombudsmannen tillstyrker förslaget att Socialstyrelsen bör ges resurser och möjlighet att genomföra mätningar och studier för att ytterligare öka kunskapen kring ungas psykiska hälsa. Som komplement till skriftlig enkät anser vi att det bör finnas någon form av kvalitativ metod i form av till exempel djupintervjuer med ett mindre urval ungdomar.

I utredningen framgår att det inte finns några klara kopplingar mellan personaltäthet och gruppstorlek på förskolor och den psykiska hälsan. Unga som är i de äldre tonåren idag gick i förskola under den stora utbyggnadsperioden på 90-talet med större grupper och minskad personaltäthet än tidigare. De är därmed den första generationen som upplevt detta i stor skala. I de eventuella mätningar och studier som ska genomföras enligt detta förslag kan det därför vara av intresse att ställa frågor som belyser om sådana erfarenheter har haft någon påverkan på den psykiska hälsan.

Föredragande i detta ärende har varit utredningsansvariga Inger Andersson-Kagios. Lisbeth Thurnell har varit projektledare.

Lena Nyberg
Barnombudsman

Charlotte Lenman
Ansvarig jurist