Slutbetänkandet (SOU 2007:2) Från socialbidrag till arbete

Diarienummer: 9.1:0275/07
Ställd till: Socialdepartementet

Inledning
Barnombudsmannen har fått slutbetänkandet ”Från socialbidrag till arbete” för synpunkter. I det följande kommenterar Barnombudsmannen endast de förslag som rör barn upp till 18 års ålder. Barnombudsmannen konstaterar att de flesta förslagen rör vuxna och beklagar att en analys av förslagens effekter för barn med föräldrar i långvarig sjukdom eller arbetslöshet inte genomförts.

Kap 25 Förbättrde ekonomiska incitament för den enskilde

Kap 25.2 Inkomster från ungdomars feriearbete
Barnombudsmannen delar utredningens bedömning att det behövs förbättrade ekonomiska incitament som leder till att ungdomar under främst gymnasietiden upplever att det lönar sig att arbeta under ferier och lov.
 
Barnombudsmannen stöder utredningens förslag att vid beräkning av skälig levnadsnivå enligt 4 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453) för familjer som är beroende av ekonomiskt bistånd ska bortses från faktisk inkomst, upp till minst ett halvt prisbasbelopp, för hemmavarande barn i grundskolan och hemmavarande barn och ungdomar som inte fyllt 21 år och som studerar på gymnasienivå.

Regeln ska omfatta hushåll med ekonomiskt bistånd, där föräldrarna är försörjningsskyldiga för hemmavarande barn i grundskolan och för ungdomar som inte fyllt 21 år och som studerar på gymnasienivå.

Bestämmelsen regleras genom att en ny paragraf med denna innebörd, 4 kap 1 b §, införs i socialtjänstlagen. Genom denna reglering skapas en enhetlig regel för hur stor del av den intjänade inkomsten som den unge får behålla utan att det ekonomiska biståndet till familjen minskar.

Kap 26  Förslag I förhållande till gymnasieutbildningen

26.1 Bättre profilering av de yrkesförberedande programmen
Barnombudsmannen stöder utredningens förslag att regeringen ger Myndigheten för skolutveckling i uppdrag att analysera förutsättningarna för hur de yrkesförberedande programmen kan profileras på ett tydligare sätt inom gymnasieskolan. Arbetet ska genomföras i nära samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting och ingå i det utvecklingsarbete som myndigheten redan bedriver i syfte att lyfta fram goda exempel på lokal samverkan mellan gymnasieskolan och arbetslivet.

26.2 Lärlingsutbildning
Barnombudsmannen delar utredningens bedömning att lärlingsutbildning bör kunna erbjudas inom gymnasieskolan.
 
Barnombudsmannen tillstyrker utredningens förslag att Regeringen ger Myndigheten för skolutveckling i uppdrag att inom det pågående utvecklingsarbetet och i samverkan med berörda myndigheter ge förslag på hur en lärlingsutbildning kan utformas i gymnasieskolan.

26.3  Kommunernas skyldighet att tillhandahålla studie- och yrkesvägledning regleras i skollagen
Barnombudsmannen stöder utredningens förslag att ett nytt kapitel, 14 a kap. införs i skollagen (1985:1100) som reglerar kommunernas skyldigheter att erbjuda elever i grundskolan, gymnasieskolan, särskolan, gymnasiesärskolan, specialskolan och sameskolan studie- och yrkesvägledning.

I det nya kapitlet lagstadgas att studie- och yrkesvägledningen ska ha till syfte att ge elever information om deras möjligheter inför framtida val samt att studie- och yrkesvägledare ska samverka med universitet och högskolor, arbetsförmedling, näringsliv, arbetsmarknadens parter, branschorganisationer och andra berörda parter.

Slutligen regleras att samma kvalitetskrav ska gälla för studie- och yrkesvägledare i de fristående skolorna som inom den kommunala skolan.

Barnombudsmannen vill understryka att enligt artikel 28.1.d i FN.s konventions om barnets rättigheter (barnkonventionen) ska konventionsstaterna göra studierådgivning och yrkesorientering tillgänglig och åtkomlig för alla barn. Syftet med denna artikel är att visa på vikten av att barn och unga ges information om vilka möjligheter de har, för att ha möjlighet att utvecklas. I vårt remissyttrande den 12 september 2003 över betänkandet SOU 2002:121 Skollag för kvalitet  och likvärdighet (U 2002/4776) framförde vi att rätten till studierådgivning och yrkesorientering borde regleras i lag. Vi välkomnar därför att detta förslag nu läggs fram av en utredning och hoppas att det förverkligas.

26.3.2 Det behövs ett nytt arbetssätt
Barnombudsmannen delar utredningens bedömning att det behövs ett nytt arbetssätt när det handlar om studie- och yrkesvägledning för att fånga upp de ungdomar som inte går i skolan.

Barnombudsmannen vill i detta sammanhang påpeka att reglerna i kap .14 skollagen om Skolhälsovården är otillräckliga och skulle kunna förtydligas på samma sätt som regleringen av studie- och yrkesvägledningen.

En ökad satsning på Elevhälsan i form av tydlig lagstiftning är enligt Barnombudsmannen nödvändig, eftersom allt fler indikationer visar på att barns och ungas psykiska och fysiska hälsa har försämrats. Det gäller bland annat självmord, depressioner, ätstörningar, övervikt, ångeststörningar, tinnitus, allergier och astma. I skollagen bör man skriva att samtliga yrkesgrupper (skolläkare, skolsköterskor, skolkuratorer, skolpsykologer och specialpedagoger) ska finnas vid alla skolenheter. Det behöver tas fram kvalitetskriterier med minimikrav på elevhälsans uppgifter och omfattning.

Utredningen har under kapitlet 2.2. Ungdomar, beskrivit att en faktor som påverkar de ungas etablering på arbetsmarknaden är individens bakgrund, till exempel kön och föräldrarnas socioekonomiska tillhörighet. Utredningen skriver vidare under 2.2.1 : ”Att hamna efter i skolarbetet, i skolans sociala sammanhang och att känna sig utanför en kamratkrets försvårar etableringen på arbetsmarknaden.”
 
I ett samhällsekonomiskt perspektiv skulle mycket kunna vinnas på att psykosocialt hjälpa barn och ungdomar i ett tidigt skede i livet för att minska risken för utslagning senare. Barnombudsmannen menar därför att kap 14 i skollagen måste förstärkas på det sätt som beskrivits ovan.

26.5 Tre veckors praktik för alla i gymnasieskolan
Barnombudsmannen stöder utredningens förslag att samtliga elever i gymnasieskolan ska erbjudas tre veckors praktik. Barnombudsmannen vill understryka att ansvaret för praktikplatserna främst måste ligga på skolan.

Förändringen föreslås regleras i gymnasieförordningen (1992:394).
Föredragande I detta ärende har varit projektledaren Lisbeth Thurnell.

Lena Nyberg
Barnombudsman

Charlotte Lenman
Ansvarig jurist