Betänkandet Föräldraskap vid assisterad befruktning (SOU 2007:3)

Ställd till: Justitiedepartementet
Diarienummer 9.1:0538/07

Inledning
Barnombudsmannen är positiv till utredarens förslag om likabehandling i form av tillskapandet av en föräldrapresumtion för de fall av assisterad befruktning som genomförs inom hälso- och sjukvården både i och utanför Sverige. Barnombudsmannen anser i likhet med utredaren att barn ska kunna garanteras två rättsliga föräldrar i de fall detta är möjligt. Många barn blir till i andra familjekonstellationer än i kärnfamiljen och det är ytterst viktigt att dessa barn får sina familjer inte bara socialt utan även rättsligt bekräftade.

Barnombudsmannen ifrågasätter en föräldrapresumtion vid insemination i egen regi. I flera av dessa fall kan det finnas en vilja från båda de genetiska föräldrarna att vara rättsliga föräldrar även om modern lever i ett registrerat partnerskap. I dessa fall måste föräldrapresumtionen brytas för att den genetiske fadern ska kunna utöva det rättsliga föräldraskapet, vilket gör att situationen för barnet kan bli oklar. Barnombudsmannen anser därför att föräldraskapet i de fall där den genetiske fadern inte har en avsikt att bli rättslig förälder, utan endast vill vara givare, bör tillkomma moderns registrerade partner genom en bekräftelse.

Barnombudsmannen välkomnar att utredningen har behandlat barnets rätt till sitt ursprung utförligt. Barnombudsmannen tillstyrker till stor del utredningens förslag om att det ska införas bestämmelser i föräldrabalken som tydliggör att det är föräldrarna som ska upplysa barnet om dess tillkomst och att dessa barn har rätt till den information om sitt genetiska ursprung som är tillgänglig. Barnombudsmannen anser därutöver att föräldrar ska ha en skyldighet och inte bara ett ansvar att berätta om barnets tillkomst som det föreslås i utredningen.

4. Likabehandling när det gäller föräldraskap vid assisterad befruktning

4.1 Utgångspunkter
Artikel 3 i barnkonventionen säger att vid alla åtgärder som rör barn vare sig de vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ, ska barnets bästa komma i främsta rummet.

Alla barn har samma rättigheter enligt artikel 2 i barnkonventionen. Konventionsstaterna ska respektera och tillförsäkra varje barn inom deras jurisdiktion de rättigheter som anges i barnkonventionen utan åtskillnad av något slag. Konventionsstaterna ska vidta alla lämpliga åtgärder för att säkerställa att barnet skyddas mot alla former av diskriminering.

Utifrån uppdraget konstaterar utredaren att det ska klargöras om de skillnader som finns mellan samkönade och olikkönade par vid fastställandet av rättsligt föräldraskap är förenligt med barnets bästa eller om det finns någon annan godtagbar anledning till den rådande särbehandlingen. Barnombudsmannen saknar ett tydligt barnperspektiv i utredningen. För Barnombudsmannen innebär ett barnperspektiv att utgångspunkten måste vara barns rätt till likabehandling oavsett vilka föräldrar barnet har.

4.2 Finns det saklig grund för att göra skillnad mellan samkönade par och olikkönade par?

4.2.1 Bakgrund
Barnombudsmannen är positiv till den föreslagna föräldrapresumtionen för de fall där den assisterade befruktningen äger rum inom hälso- och sjukvården och den genetiske fadern endast är givare av sina könsceller. Med en föräldrapresumtion garanteras barn födda även inom registrerade partnerskap två rättsliga föräldrar från födseln. Alla barn har rätt till samma rättigheter enligt artikel 2 i barnkonventionen. Barn ska inte behandlas olika för att de har tillkommit genom assisterad befruktning inom hälso- och sjukvården i olika länder.
Däremot ifrågasätter Barnombudsmannen en föräldrapresumtion för alla fall av assisterad befruktning. I de fall där en insemination har ägt rum i egen regi kan det inte generellt antas att den genetiske fadern endast fungerar som en givare av sina könsceller.

4.2.2 Assisterad befruktning vid utländsk hälso- och sjukvård
Barnombudsmannen instämmer med utredaren att en föräldrapresumtion vid assisterad befruktning inom all hälso- och sjukvård på ett bättre sätt kan tillgodose barnets intresse av att få två rättsliga föräldrar. För barn tillkomna genom assisterad befruktning utomlands och födda inom samkönade par kan ett rättsligt föräldraskap idag endast tillskapas med adoption. Adoption är i sin tur endast tillåtet i Sverige om ett par är gifta eller registrerade partners. Detta innebär att det finns barn idag som inte kan garanteras två föräldrar.

Det kan ifrågasättas om en föräldrapresumtion får en av de effekter som utredaren önskar, nämligen att färre kommer att söka sig till utländsk hälso- och sjukvård för att genomföra assisterad befruktning. En föräldrapresumtion kan få motsatt effekt, att fler än idag kommer att genomföra assisterad befruktning utomlands vilket resulterar i att fler barn kommer att bli till som inte kan söka sitt genetiska ursprung då givarna i en del länder är anonyma.
 
Det är viktigt att insatser görs för att motverka assisterad befruktning i de länder där givarna är anonyma. Ett sätt att motverka assisterad befruktning med anonyma givare kan vara en utökad möjlighet för ofrivilligt barnlösa par att få hjälp i Sverige. Det är Barnombudsmannens uppfattning att färre skulle välja anonyma givare om vetskapen om betydelsen av kännedom om ursprung blir mer vedertaget bland blivande föräldrar. Det handlar om attitydförändringar genom kunskapsspridning.

4.2.3 Insemination i egen regi
Precis som utredaren konstaterar finns det skäl att ta hänsyn till de inblandade parternas avsikter i fråga om det rättsliga föräldraskapet vid insemination i egen regi. I utredningen ifrågasätts om nu rådande ordning tillgodoser barnets intresse. Utredaren menar att när en insemination i egen regi utförs med avsikten att moderns partner eller sambo ska vara den som utövar föräldraskapet och inte givaren, riskerar barnet att endast få en rättslig förälder. Barnombudsmannen anser att det inte kan antas att alla barn har tillkommit med en sådan avsikt och att en otydlig överenskommelse kan ge upphov till konflikter mellan de inblandade vuxna. Därför motsätter sig Barnombudsmannen att insemination i egen regi jämställs med assisterad befruktning inom hälso- och sjukvården.

De fall där den genetiske fadern inte har en avsikt att bli rättslig förälder utan endast vill vara givare bör ett föräldrarättsligt band kunna tillskapas genom en bekräftelse från moderns registrerade partner om föräldraskap. Givaren erkänner att han är den genetiske fadern men avsäger sig det rättsliga föräldraskapet.
 
Barnombudsmannen vill också framhålla som vi har gjort tidigare i remissvaret till promemorian ”Föräldraskap vid assisterad befruktning för homosexuella” (Ds 2004:19) att det kan vara värdefullt för barnet att ha kontakt med givaren även om denne inte är rättslig far. I propositionen ”Partnerskap och adoption” (prop. 2001/02:123) anförs det att det är viktigt för barn som lever med två föräldrar av samma kön att barnet får möjlighet till ett naturligt umgänge med personer av båda könen och att barnet kan erbjudas en varaktig och god manlig och kvinnlig förebild i barnets närhet. En givare kan i vissa fall vara en person i barnets närhet som det är positivt för barnet att ha kontakt med och tillgång till.

4.2.4 Påverkar bestämmelserna om det rättsliga föräldraskapet barnets möjlighet att få information om sitt genetiska ursprung?
Utredaren tror att en föräldrapresumtion vid insemination i egen regi bidrar till att öka barnets möjligheter att få kännedom om sitt ursprung. Incitamentet att berätta för barnet om dess genetiska ursprung bör enligt utredaren öka för både givaren och modern när givaren inte kan bli rättslig förälder och moderns partner eller sambo inte behöver befara att det väcks en faderskapstalan.

Barnombudsmannen vill påpeka att föräldrars vilja att berätta styrs även av andra faktorer såsom lagstiftning, attityder men framför allt av kunskap om barn och barns rättigheter. Vetskapen om att barnets rätt till sitt ursprung har företräde framför vuxnas integritet är det viktigaste verktyget enligt Barnombudsmannen för att öka benägenheten bland föräldrar att berätta för sina barn om hur de har tillkommit och om deras genetiska ursprung.

4.3 Slutsats

4.3.1 Föräldraskap vid assisterad befruktning i samkönade par
Utredarens slutsats är att det är samlevnadsformen och samtycket som bör läggas till grund för det rättsliga föräldraskapet. Barnombudsmannen vill understryka att grunden för rättsligt föräldraskap bör utgå från barnens faktiska situation och att alla barn ska behandlas lika oavsett vilka föräldrar barnet har. Alla barn har rätt att få sin familj inte bara socialt bekräftad utan även rättsligt bekräftad.
 
Barnombudsmannen ser positivt på att utredaren har uppmärksammat barns rätt till bestående relationer med de vuxna som finns i barnets närhet och socialnämndens centrala roll i det arbetet. Det är viktigt att alla föräldrar kan få hjälp och stöd med att förse barnet med förebilder av båda kön. Barnombudsmannen tycker att det ansvaret ska åligga socialtjänsten. För att det ska fungera krävs utbildning och utarbetande av nya rutiner hos socialtjänsten.

4.3.2 En ny regel om föräldraskap för partner ska införas
Det är samma skäl som talar för en faderskapspresumtion för barn som föds inom äktenskapet som enligt utredaren talar för en föräldrapresumtion för barn som föds inom ett registrerat partnerskap. Barnombudsmannen anser i likhet med utredaren att det är till barnets bästa att tillförsäkras två rättsliga föräldrar på ett enkelt och tydligt sätt för barn vars genetiske fader endast haft för avsikt att donera sina könsceller.

Barnombudsmannen efterlyser däremot att en diskussion kring faderskapspresumtionens vara eller icke vara ur ett barnperspektiv. Barnombudsmannen ställer sig frågande till om en presumtion om föräldraskap överhuvudtaget är i linje med tillförsäkrandet av barnets rätt till sitt ursprung. Frågan är om barn även fortsättningsvis ska presumeras ha det genetiska ursprung som äktenskapet utpekar. Barnombudsmannen är av den uppfattningen att en bekräftelse av alla rättsliga föräldraskap är att föredra framför en presumtion då bekräftelsen kräver en aktiv handling från förälderns sida att godta föräldraskapet.

4.3.3 Föräldraskapet för en sambo som är kvinna bör fastställas på samma sätt som faderskapet i ett olikkönat samboförhållande
Barnombudsmannen har inget att invända mot utredarens slutsats att föräldraskapet för samkönade och olikkönade sambos bör fastställas på samma sätt.

4.4 Särskilt om samtycke som grund för det rättsliga föräldraskapet
Vid införandet av en föräldrapresumtion för barn som har tillkommit genom assisterad befruktning utanför hälso- och sjukvård i Sverige föreslås samtyckesblanketter utformas av Socialstyrelsen i utredningen. Barnombudsmannen ser samtyckesblanketterna som en av förutsättning för införandet av en föräldrapresumtion.
 
4.5 Kravet på tydlighet
När det gäller tydligheten i föräldrabalken tycker Barnombudsmannen att en översyn över hela balken ska genomföras. Barnombudsmannen anser att föräldrabalken bör byta namn till barnbalken för att markera att det är barnets rätt till föräldrar som ska stå i centrum. I barnbalken bör skillnaderna mellan genetiskt föräldraskap och rättsligt föräldraskap tydligt framgå.

5. Barnets rätt till information om sitt ursprung

5.1 Utgångspunkter
Barnets rätt till sitt ursprung regleras i artikel 7 i barnkonventionen. Barnet ska registreras omedelbart efter födseln och ska ha rätt från födseln till ett namn, rätt att förvärva ett medborgarskap och så långt det är möjligt, rätt att få vetskap om sina föräldrar och bli omvårdat av dem. Konventionsstaterna ska säkerställa genomförandet av dessa rättigheter i enlighet med sin nationella lagstiftning och sina åtaganden enligt tillämpliga internationella instrument på detta område.

Enligt Unicefs kommentar till barnkonventionen ingår i definitionen av begreppet föräldrar genetiska, biologiska och sociala föräldrar. Att få kännedom om sitt ursprung är en grundläggande rättighet som är ytterst betydelsefullt för den egna identiteten.
 
Artikel 8 i barnkonventionen säger att barnets rätt att behålla sin identitet ska respekteras av konventionsstaterna. Barnets identitet innefattar medborgarskap, namn och släktförhållanden.
Barnombudsmannen tycker att det är viktigt att framhålla att inte alla barn vill eller har ett behov av att söka sitt ursprung men alla barn ska ha möjlighet att få kännedom om sitt tillkomstsätt och kunna ta reda på sitt genetiska ursprung.

5.2 Information till barnet om dess genetiska ursprung

5.2.1 En större öppenhet kring barnets ursprung bör eftersträvas
I Ann Lalos rapport ”Lagstadgad rätt till sitt ursprung – men hur resonerar föräldrar och vad får barn födda efter givarinsemination veta?” framkommer att det finns ett glapp mellan lagstiftarens intentioner och de faktiska förhållandena när det gäller barns rätt att få tillgång till information om sitt genetiska ursprung. Det finns fortfarande föräldrar som inte berättat och som heller inte har för avsikt att berätta hur deras barn har blivit till och deras genetiska ursprung vilket är oroande enligt Barnombudsmannen.

De uppdrag som Socialstyrelsen föreslås få är väl uttänkta och bra. Socialstyrelsen ska utarbeta informationsmaterial för föräldrar och sjukvårdspersonal om barns rätt till information om sitt ursprung, utveckla en pedagogisk vägledning och hjälpmedel som kan hjälpa föräldrarna med varför, hur och när de ska berätta samt se över och förtydliga föreskrifter och allmänna råd.

Barnombudsmannen vill understryka vikten av att de sjukhus som utövar verksamhet med assisterad befruktning med donerade spermier eller ägg har anställda med specialkunskaper i ämnet och om barns rätt till sitt ursprung. Det är inte tillräckligt med tillfredställande kompetens.

Barnombudsmannen tycker att utredningens målsättning med åtgärderna som föreslås genomföras av Socialstyrelsen är mycket bra. Målsättningen måste vara att förändra attityder och öka förståelse för vikten av vetskap om sitt ursprung både hos blivande föräldrar och sjukvårdspersonal för att öka benägenheten hos föräldrar att berätta för sina barn om deras tillkomst.

Barnombudsmannen efterlyser studier som kan visa hur barnen själva ställer sig till sin tillkomst, betydelsen av att känna till sitt ursprung och tillgängligheten av information om sitt ursprung. I Sverige föddes det första provrörsbarnet 1982. Flera av de barn som blivit till genom assisterad befruktning med donerade spermier eller ägg är idag vuxna och skulle kunna besvara frågor och delge sina tankar om ursprung. Svårigheten är att man idag inte vet vilka av dessa barn som har vetskap om att de har tillkommit genom assisterad befruktning.
I utredningen saknas en diskussion om värdet av kännedom om sitt ursprung ur medicinska aspekter.

5.2.2 Föräldrarnas ansvar ska lagfästas
Barnombudsmannen har i flera sammanhang påtalat vikten av att en bestämmelse införs i föräldrabalken om att föräldrar ska berätta för sitt barn att det har tillkommit genom assisterad befruktning motsvarande den som föreslås för adoptivföräldrar i departementspromemorian ”Föräldrars samtycke till adoption, m.m. (Ds 2001:53). Barnombudsmannen anser att föräldrar ska ha en skyldighet och inte bara ett ansvar att berätta om barnets tillkomst.

Det är av största vikt att bestämmelsen införs i föräldrabalken och inte i lagen (2006:351) om genetisk integritet m.m. för att inte endast barn som har tillkommit genom svensk sjukvårds försorg innefattas av rätten att få information om sitt ursprung.
 
Barnombudsmannen är av den bestämda uppfattningen att det är viktigt att barnet får kännedom om en så viktig omständighet i sitt liv att man har tillkommit genom en assisterad befruktning med donerade spermier eller ägg. En bestämmelse i föräldrabalken skulle precis som utredningen anger markera den vikt samhället fäster vid rätten till information till ursprunget och att det är föräldrarna som ska berätta för barnet om tillkomsten.
Enligt utredaren är det tillräckligt att markera att det är föräldrarna som har ansvaret för att ge sitt barn den aktuella informationen. Barnombudsmannen ställer sig frågande till ordvalet och anser att barnets föräldrar ska vara skyldiga att informera barnet om att det har tillkommit genom assisterad befruktning med donerade spermier eller ägg. Barn som har tillkommit genom assisterad befruktning ska få kännedom om sitt ursprung från föräldrarna. Det är inte tillräckligt att föräldrar tilldelas ett ansvar att berätta utan de ska vara skyldiga att berätta om barnets ursprung.

5.3 Barnets faktiska tillgång till information
Barnombudsmannen är oroad över att det idag inte finns några rutiner hos socialnämnderna eller vid sjukhusen för hur man ska gå till väga för att hitta information eller för hur man ska bemöta ett barn som söker sitt ursprung. Att ingen hittills har begärt att få ta del av innehållet i en särskild journal kan enligt Barnombudsmannen bero till stor del på brist på just rutiner och information.

Det är positivt att det i utredningen övervägs hur man kan underlätta för barnet att få tillgång till information om sitt genetiska ursprung och på vilket sätt denna information bör sammanställas så att lagens intentioner förverkligas. De praktiska svårigheter som idag finns för att få tillgång till information får inte föreligga. Åtgärder måste genomföras för att göra information om tillkomstsätt och givare mer lättillgänglig för barnet. Bland annat bör föräldrarna, när och om barnet ställer frågor om sin donator, kunna ha möjlighet att delge barnet den information som barnet kan behöva för att skapa sig en egen identitet. Barnets rätt att få kännedom om sitt ursprung enligt artikel 7 i barnkonventionen gäller medan barnet är barn, alltså mellan 0 och 18 år.

I utredningen anges att uppgifterna om tillkomstsätt och givare kan antingen antecknas i ett befintligt register eller att de samlas i ett särskilt för ändamålet tillskapat register. Det anges att både innehållet och tillgängligheten måste begränsas på grund av att registret kommer att innehålla integritetskänsliga uppgifter. Genom att sammanföra uppgifter om barnet och givarens identitet skulle barnet enkelt kunna få kännedom om sitt genetiska ursprung men utredaren anser inte att det är nödvändigt för att tillgodose barnets rätt till information om sitt ursprung. Utredaren menar att det är fullt tillräckligt att anteckna uppgift om tillkomstsätt och var uppgift om givarens identitet finns.

Barnombudsmannen ifrågasätter starkt utredarens ställningstagande som kommer att försvåra barnets möjlighet att på ett lätt sätt söka sitt genetiska ursprung. Ett barns rätt till sitt ursprung ska väga tyngre än en givarens rätt till integritet.

Barnombudsmannen håller med utredaren om att det är precis lika viktigt att barn som tillkommer genom assisterad befruktning utomlands eller genom insemination i egen regi tillförsäkras ett likvärdigt skydd för de uppgifter som kan finnas tillgängliga. Barn som tillkommer genom assisterad befruktning utomlands är beroende av att föräldrarna väljer att berätta vad de kan tänkas veta om barnets genetiska ursprung eftersom givare i en del länder är anonyma. Barnombudsmannen ser inga svårigheter med att socialnämnderna blir ansvariga för att bedöma tillförlitligheten och registrera uppgifter om dessa barns ursprung.

När det gäller var uppgifterna om barnets ursprung ska registreras förordar utredaren att de ska antecknas i ett särskilt register som tillskapas för ändamålet.

Barnombudsmannen anser att barnets tillkomstsätt och genetiska ursprung ska antecknas i folkbokföringsregistret för att det är till gagn för barnet precis som regeringen anförde som argument för en sådan lösning i propositionen ”Behandling av ofrivillig barnlöshet” (prop. 2001/02:89) . Barnombudsmannen har tidigare i flera yttranden påpekat vikten av att anteckna barns ursprung i folkbokföringsregistret, bland annat i remissvaret till Ds 2004:19.

Det finns flera viktiga anledningar till att uppgifterna om barnet bör registreras i folkbokföringsregistret. Den mest betydelsefulla anledningen är att uppgifterna om barnets tillkomstsätt och genetiska ursprung blir lättillgängliga för barnet. Uppgift om en adoption och den adopterades biologiska föräldrar finns antecknade i folkbokföringsregistret. Barnombudsmannen har svårt att se varför adopterade barn och barn som har tillkommit genom assisterad befruktning ska behandlas olika. En anteckning i folkbokföringsregistret skulle också öka incitamentet och benägenheten för föräldrar att själva berätta för barnet om dess tillkomst och genetiska ursprung. Eftersom föräldrarna är införstådda i att barnet vid flera tillfällen under livet kommer att behöva ett utdrag ur folkbokföringsregistret för olika ändamål.
 
5.4 Hur får barnet del av uppgifterna i den särskilda journalen?
Barnombudsmannen är positiv till att utredaren påtalar att beredskapen hos socialnämnder och sjukhus måste ökas för att kunna ta emot barn som söker sitt ursprung. Barnombudsmannen tycker liksom utredaren att det är Socialstyrelsen som bör utforma riktlinjer för hur barnen ska bemötas och utöva tillsyn över att dessa riktlinjer efterföljs och att inrättningarna har personal med rätt kompetens.
 
5.5 Övrigt
I utredningen lyfts frågan om äktenskapshinder på grund av genetiskt släktskap och att en bestämmelse likt 4 kap. 8 § föräldrabalken om adoptivbarn bör införas angående barn som tillkommit genom assisterad befruktning. Utredaren konstaterar att frågan ligger utanför utredningens uppdrag. Barnombudsmannen anser att det är ytterst viktigt att frågan utreds och att en bestämmelse om äktenskapshinder på grund av genetiskt släktskap införs i föräldrabalken.

Föredragande i ärendet har varit juristen Jessica Olsson.

Lena Nyberg
Barnombudsman

Charlotte Lenman
Ansvarig jurist