Förslag till nationell handlingsplan för barns miljörelaterade hälsa

Ställd till: Socialdepartementet
Diarienummer: 9.1:0850/07

Sammanfattning
Barnombudsmannen instämmer i de 41 förslag som läggs i förslaget till nationell handlingsplan för barns miljörelaterade hälsa och föreslår ytterligare några insatser.

Dessa förslag är:

  • en utökning av lag om hjälmanvändning, till att omfatta även personer över 15 år,
  • att ge Skolverket skyldighet att kräva en utemiljö vid förskola och skola vid tillståndsgivning,
  • att noggrant följa utvecklingen och forskningsläget avseende inverkan på barns hälsa av elektromagnetisk strålning samt att informera barn, unga och föräldrar om hur de på försiktigaste vis använder mobiltelefoner och
  • att ge Socialstyrelsen och Skolverket i uppdrag att utarbeta vägledande dokument för lokal samverkan mellan barnhälsovård och förskoleverksamhet.

Barnombudsmannen anser att det är mycket viktigt för möjligheterna att förverkliga intentionerna i handlingsplanen att barn och unga har inflytande över sin arbetsmiljö i förskola och skola och att skolhälsovården är tillgänglig och har alla de kompetenser som behövs för att kunna fungera som en elevhälsa för skolbarnen.

Insatser för att förverkliga barns rättigheter - några övergripande förslag

Förslagen:
1. Ge statliga myndigheter i uppdrag att utveckla och pröva metoder för att genomföra barnkonsekvensanalyser vid åtgärdsförslag, planer och program som rör barn och unga under 18 år.

2. Ge statliga myndigheter i uppdrag att utveckla, pröva och sprida metoder för barns delaktighet och inflytande vid beslut som rör dem.

3. Ge Vägverket tillsammans med övriga berörda myndigheter i uppdrag att i samarbete med Sveriges Kommuner och landsting stödja och stimulera kommunernas arbete med att utveckla barnkonsekvensanalyser och barns delaktighet och inflytande i samhälls- och trafikplaneringen.

4. Barn ska ägnas särskild uppmärksamhet i de fall där lagstiftningen ställer krav på miljökonsekvensbeskrivningar, samt hälsokonsekvensbeskrivningar.

Barnombudsmannen instämmer i förslagen 1 – 4.
När det gäller förslag 3 anser Barnombudsmannen att länsstyrelserna har en viktig roll att fylla genom att ta med barn och ungdomar i samhälls¬planeringen och göra dem delaktiga i planprocessens olika stadier. Utvecklingsarbete inom detta område försiggår vid ett antal länsstyrelser. Ett fruktbart utbyte om barns och ungas delaktighet i samhälls- och trafikplanering mellan länsstyrelser och kommuner skulle därför kunna påbörjas.

Barnombudsmannen vill uppmana Sveriges Kommuner och Landsting att stödja och stimulera kommunernas arbete med att utveckla barnkonsekvensanalyser och barns delaktighet och inflytande i samhälls- och trafikplaneringen och att i det arbetet ta tillvara såväl de erfarenheter som finns på central och regional statlig nivå som på kommunal nivå.

Förslag 4 borde formuleras att Barn och unga ska ägnas…

Enligt Barnombudsmannen behövs metodutveckling för att sammanföra de olika konsekvensbeskrivningarna och konsekvensanalyserna.

Målområde I
Rent dricksvatten och god hygien

Förslagen:
5. Förbättra övervakningen och åtgärda problem i enskilda vattentäkter. Särskilt viktigt är enskilt vatten som används av barnfamiljer.

6. Utred riskerna med mangan i dricksvatten med särskild inriktning på barn.
Barnombudsmannen instämmer i förslag 5-6.

Målområde II
Främjande vardagsmiljöer – barns behov av lek och rörelse

Förslagen:
7. Komplettera delmål 1 inom miljömålet God bebyggd miljö så att det omfattar barns behov av lek och rörelse.

8. Ge en central myndighet i uppdrag att göra en systematisk genomgång av samtliga kommuners sätt att arbeta med frågan om fysisk planering utifrån barns behov, så att goda exempel kan fångas upp och spridas.

9. Ge en central myndighet ett tydligt samordningsansvar för barns och ungas behov och rättigheter i samband med fysisk planering och samhällsbyggande.

Barnombudsmannen instämmer i förslagen 7- 9.  Erfarenhetsutbytet kommuner emellan skulle främjas och barnperspektivet komma att genomsyra fysisk planering i ökad omfattning. Likaså skulle framgångsrika metoder att låta barn och unga komma till tals i samband med fysisk planering kunna spridas.

Ökad fysisk aktivitet

Förslagen:
10. Upprätta ett särskilt program och avsätt resurser för att inventera, rusta upp och förnya landets skol- och förskolegårdar, så att de inspirerar till lek och rörelse.

11. Kommunerna bör som ett underlag i sina översiktsplaner utarbeta naturvårdsprogram, bl.a. i syfte att bevara och utveckla friluftslivet och möjligheter till fysisk aktivitet.

12. Ämnet Idrott och hälsa bör utvecklas och kvalitetssäkras. Speciellt lågaktiva barns önskemål och behov ska beaktas, liksom genusperspektivet i undervisningen.

13. En nationell databas bör utvecklas för rapportering och uppföljning av barns längd och vikt. Utvecklingsarbetet bör göras i samarbete med barn- och skolhälsovården. Även uppgifter om amningsfrekvens från barnhälsovården, bör ingå i en sådan databas.

14. Berörda statliga myndigheter bör aktivt medverka i utvecklingen och spridningen av evidensbaserade metoder för hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande program, inklusive motiverande samtalsmetodik med fokus på matvanor och fysisk aktivitet.

15. Nationellt representativa, rullande kostundersökningar ska utföras så att olika åldersgrupper följs upp vart tionde år.

Barnombudsmannen instämmer i förslag 10-15 och har följande kommentarer och ytterligare förslag.

I alla de insatser som föreslås gälla för barn och unga är det viktigt att barn och unga bereds möjligheter till inflytande över hur dessa ska utformas. Det är också av största vikt att konsekvenserna för barn och unga alltid analyseras i beslut som gäller insatser för hälsa, kost och fysisk aktivitet.

Barnombudsmannen saknar kulturens plats i förslagen. Kulturaktiviteter kan på många sätt stärka barns och ungas självförtroende och locka till fysisk aktivitet bland de barn och unga som inte är roade av idrott.

Barnombudsmannen föreslår att lagen om hjälmanvändning utökas till att gälla även personer som är över 15 år. Om samhället satsar på att öka cyklandet blir det etisk oförsvarbart att inte lagstifta om att cyklister i alla åldrar måste bära hjälm. Hjälmens skadereducerande effekt är väldokumenterad sedan länge tillbaka.

Barnombudsmannen föreslår att Skolverket i sin inspekterande roll och i sin tillståndsgivande roll får mandat att kräva att förskola och skola ska anordnas i lokaler som har en utemiljö som är lämplig för förskolebarns utelek eller som pausutrymme för skolelever enligt arbetsmiljölagens föreskrifter. Idag finns det fristående förskolor och skolor som inte har förskolegård respektive skolgård.

Barnombudsmannen anser att frågor om kost och fysisk aktivitet bör ingå i samhällets föräldrastödsprogram. Barnombudsmannen anser att föräldrastödsprogram bör erbjudas föräldrar till barn i olika åldrar och betonar att dessa frågor är aktuella på olika sätt i barnets olika åldrar.

Skadeförebyggande arbete

Förslagen:
16. Avsätt statliga medel för att stimulera flera kommuner att utveckla lokalt olycksfallsförebyggande arbete.

17. Ge Räddningsverket resurser för att i samråd med övriga berörda aktörer regelbundet anordna utbildningar i barnsäkerhet.

18. Utred ansvars- och tillsynsfrågor om säkra och utvecklande miljöer i skolor, förskolor, boende- och fritidsmiljöer, m.m.

19. Ta fram riktlinjer om hur inom- och utomhusbad kan kvalitetssäkras ur säkerhetssynpunkt, samt utred och informera om kommunernas ansvar för säkerheten vid strandbad.

20. Stöd en fortsatt utbyggnad av den nationella skaderegistreringen i EHLASS så att den på sikt kan omfatta information från ett barnsjukhus.

Dessa förslag (16-20) instämmer Barnombudsmannen i.
 
Förslag 17 bör väl omformuleras till att gälla den myndighet som framöver – efter Räddningsverkets omorganisation – får uppdraget att samordna samhällets förebyggande insatser för barns och ungas säkerhet.

Angående förslag 18: Flera lagar kan behöva analyseras i ett sammanhang.  Arbetsmiljölagen gäller som sagt inte barnen i förskoleverksamhet. Frågan kan därför ställas om de har likvärdigt skydd som elever i de olika skolformerna. Detsamma gäller barnen i skolbarnsomsorgen.  Barnombudsmannen anser vidare att det i en sådan utredning bör analyseras hur arbetsmiljölagen tillämpas för elever i förskoleklass, grundskola och gymnasieskola jämfört med vuxna arbetstagare på sina arbetsplatser. Det finns många inslag i såväl den fysiska som den psykosociala arbetsmiljön för eleverna i dessa skolformer som inte skulle anses vara en god arbetsmiljö på en vuxenarbetsplats. Barnombudsmannen föreslår i sin årsrapport 2007 att arbetsmiljölagen skall utökas till att omfatta även barn i förskola och i fritidshem.

Drunkningsrisk är ett område som inte har bevakning från någon myndighet. Drunkning är traditionellt en stor olycksrisk i Sverige med våra många vattendrag och vintertid periodvis osäkra isar. Barnombudsmannen instämmer därför i att denna olycksrisk behöver uppmärksamhet från statligt håll.

Barnombudsmannen anser att skolan måste tillförsäkra att alla elever blir simkunniga enligt de krav som överensstämmer med Svenska Livräddningssällskapets definition. Barnombudsmannen erfar därför med tillfredsställelse att ett sådant förslag bereds på utbildningsdepartementet.

Barnombudsmannen anser att det är mycket viktigt att bibehålla och höja nivån på kunskap i säkerhet för barn och unga i syfte att fortlöpande förebygga allvarliga olycksfallsrisker. Kunskapen måste erövras i varje generation. Nya föräldrar tillkommer varje år. Många olika målgrupper berörs av utbildning inom barnsäkerhetsområdet.

Barnombudsmannen instämmer i förslaget att den nationella skaderegistreringen av skadehändelser som leder till akut sjukhusbesök ska få stöd till utbyggnad så att den nationella representativiteten säkras.

Målområde III
Frisk luft och minskad respiratorisk sjukdom
Luftföroreningar utomhus


Förslag:
21. Utred hur ett nytt delmål inom miljömålet Frisk luft skulle kunna formuleras för att säkerställa att alla förskolor och skolor har en god luftkvalitet på sina gårdar och uteplatser.

Barnombudsmannen instämmer i att det behövs ett delmål om frisk luft och minskad respiratorisk sjukdom. Astma är ett betydande problem för många barn. Om ansvariga för skolor och förskolor som är utsatta i detta avseende ska kunna kompensera och skydda sina barn och elever behöver de få löpande information om luftens kvalitet på sina skolgårdar och utemiljöer.

Inomhusmiljön

Förslag:
22. Komplettera delmål 7 inom miljömålet God bebyggd miljö så att det omfattar barns exponering för fukt och mögel.

Barnombudsmannen instämmer i detta förslag.

Allergi, astma och tobak


Förslagen:
23. Genomför ett nationellt program för att minska barns och fosters exponering för tobak.

24. Ansvaret för barnallergifrågor på central nivå är otydligt formulerat och behöver specificeras.

25. Säkerställ en god inomhusmiljö i förskolan, skolan och fritidshemmen för att minimera exponeringen för allergen.

26. Ta hänsyn till astma och atopi i samband med studievägledning till unga för att undvika exponeringar i yrkeslivet som förvärrar besvären.

27. Nationellt representativa återkommande undersökningar ska utföras vart åttonde år för att följa aktuella och eventuellt nya exponeringar samt utvärdera om allergisjukdomar bland barn ökar.

Barnombudsmannen instämmer i förslagen 23 - 27.

Mödravård och barnhälsovård arbetar sedan flera år framgångsrikt med att motivera blivande föräldrar och spädbarnsföräldrar att inte röka. Barnombudsmannen anser att dessa insatser bör ges ökat stöd och uppskattning. Inom ramen för föräldrastöd i olika skeden av familjens liv bör exponering för tobak bli en självskriven del.

Barnombudsmannen anser att en information som finns och som är evidensbaserad ska de unga få tillgång till och förklarad så att de vid studierådgivning kan ta ställning till hur en vald yrkesinriktning kan påverka den framtida hälsan.

Målområde IV
Miljöföroreningar och kemikalier

Förslagen:
28. Sverige bör verka för att man inom EU tar särskild hänsyn till barn vid riskbedömningar och när regelverk utformas.

29. Tillverkare och återförsäljare av varor som är avsedda för barn eller som används i barns närhet bör aktivt arbeta för att minska kemiska hälsorisker för barn.

30. Barns miljöer ska vara så fria som möjligt från kemiska hälsorisker.

31. Följ andelen barn med nickelallergi med hjälp av en indikator.

Barnombudsmannen instämmer i förslag 28-31.

Strålning

Förslagen:
32. Se till att alla skolor, förskolor, fritidshem och lekplatser har tillgång till solskydd utomhus.

33. Kartlägg barnens UV-exponering regelbundet och redovisa resultaten i form av en indikator under delmål 2 under miljömålet Säker strålmiljö.

34. Kunskapen om riskerna med UV-exponering av barn behöver förbättras hos vuxna som arbetar med barn.

35. För nå delmål 7 om radon i inomhusmiljön under miljömålet God bebyggd miljö är det viktigt att berörda myndigheter fortsätter att uppmuntra mätningar av radon och åtgärder av förhöjda halter i förskolor, skolor och bostäder.

Barnombudsmannen instämmer i förslag 32 - 35.

Nytt förslag
Barnombudsmannen saknar däremot ett förslag om elektromagnetisk strålning och föreslår att ett sådant läggs till en nationell handlingsplan för barns miljörelaterade hälsa.

Även om stödet idag är mycket begränsat för hypotesen att exponering för radiofrekventa fält är förenad med några hälsorisker, anser Barnombudsmannen att ett förslag om elektromagnetisk strålning har sin plats just i en handlingsplan som handlar om barns miljö och hälsa. Barn och unga är ju de målgrupper som sannolikt kommer att vara exponerade för denna strålning under lång tid. Barn och unga använder mobiltelefoner i stor utsträckning. Utvecklingen inom detta område har varit rasande snabb. Barnombudsmannen anser att forskningsläget måste följas mycket noggrant och i avvaktan på säkra resultat måste råd om hur mobiltelefoner kan användas på försiktigaste sätt av barn och unga spridas till dem själva och till föräldrar.

Buller

Förslag:
36. Ta fram riktvärden för buller i förskolor, skolor och fritidshem.

Barnombudsmannen instämmer i detta förslag anser att detta är ett förslag som är mycket centralt i denna handlingsplan. Buller orsakar problem på många sätt. Stress, otrivsel, psykisk ohälsa, hörselproblem, tinnitus och svårigheter att uppfatta tal och lära sig språk är förknippade med buller i förskolor, skolor och fritidshem. Här behövs goda exempel spridas för att genom både fysiska och pedagogiska åtgärder skapa en lugn ljudmiljö.

Barnens arbetsmiljö

Förslagen:
37. Utred ansvaret för tillsynen över skolans fysiska miljö och informera berörda aktörer om de krav som arbetsmiljölagen, skollagen och miljöbalken ställer.

38. Utse en central myndighet som får i uppgift att driva bullerfrågorna på förskolor och skolor.

39. Utbilda personalen i förskolan, skolan och fritidshemmen, samt personal inom barn- och skolhälsovård, om hur miljön påverkar barns hälsa.

40. Minska smittspridningen i förskolan genom att vidareutbilda personalen.

41. Verksamhetsutövaren och eleverna ska gemensamt skapa förutsättningar för en välstädad och ren skolmiljö.

Barnombudsmannen instämmer i de ovanstående förslagen 37 – 41 och poängterar vikten av att barn och unga kan delge sina åsikter om hygienförhållanden och andra problem i den fysiska miljön och att man lyssnar på dem.

När det gäller förslag 37 anser Barnombudsmannen att ansvaret bör utredas och förtydligas och lagstiftningen bör göras mer konsekvent för barnens arbetsmiljöer i förskola, skola och fritidshem.

Angående förslag 40 anser Barnombudsmannen att det bör fastslås i vägledande dokument från Socialstyrelsen och Skolverket att barnavårdscentraler och förskolor ska samverka lokalt i sina områden för att förbättra barnens hälsa.

Barns arbetsmiljö i skolan berör alla barn i relevanta åldrar och nästan alla barn finns numera i förskolan. Olika aspekter av den fysiska miljön i skolan liksom den psykosociala är sådant som barn och unga nästan alltid talar med Barnombudsmannen om.  Barnombudsmannen arbetar därför mycket med detta  och lägger i årsrapporter och andra rapporter fram förslag som på olika sätt kan förbättra barns och ungas miljö i skola och förskola.

Som framgår ovan föreslår Barnombudsmannen sin senaste årsrapport att Arbetsmiljölagen ska utökas och barnanpassas. I en sådan anpassning ligger att finna goda former för förskolebarns och skolbarns delaktighet och inflytande på arbetsmiljöarbetet. Det är både ett sätt att tillförsäkra barn deras rättighet till inflytande och att höja kvaliteten på arbetsmiljöarbetet. Barnen känner ofta till miljön och riskerna på ett annat sätt än de vuxna.

En väl utbyggd skolhälsovård med de kompetenser som behövs för att skoleleverna ska ha en "Elevhälsa" värd namnet anser Barnombudsmannen vara en av de viktigaste förutsättningarna för att en handlingsplan för barns miljörelaterade hälsa liksom andra handlingsplaner som rör barns hälsa ska kunna förverkligas på ett bra sätt.

Barns arbetsmiljö i förskola och skola påverkas mycket av ekonomiska förutsättningar som styr gruppstorlekar, lokalers storlek, utrustning och hygien. Kunskap om miljöns påverkan på barns och ungas hälsa måste därför också bibringas såväl politisk ledning som tjänstemannaledning i kommunerna.

I handläggningen av detta ärende har Inger Andersson Kagios, utredningsansvarig, medverkat.

Lena Nyberg
Barnombudsman

Charlotte Lenman
Ansvarig jurist