Medlemsförslag om barn som offer för människohandel (A 1449/medborgar)

Diarienummer: 9.1:1067/08
Ställd till: Nordiska rådets svenska delegation, Sveriges Riksdag


Barnombudsmannen har beretts tillfälle att yttra sig över ett medlemsförslag till Nordiska Rådet om åtgärder för att förhindra att barn blir offer för människohandel.

1 Medlemsförslagets första rekommendation
Barnombudsmannen stödjer den första rekommendationen i medlemsförslaget och menar att Nordiska rådet kan arbeta fram en gemensam nordisk handlingsplan i syfte att förhindra att barn blir offer för människohandel.  Det är viktigt med ett internationellt samarbete för att möjliggöra en mer effektiv bekämpning av brottet människohandel. Frågor om människohandel med barn är viktiga att belysa utifrån ett barnperspektiv. Enligt artikel 35 i FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) ska konventionsstaterna vidta lämpliga nationella, bilaterala och multilaterala åtgärder för att förhindra bortförande och försäljning av eller handel med barn för varje ändamål och i varje form.

Barnombudsmannen vill betona att internationella konventioner endast utgör en miniminivå varför de nordiska länderna kan gå längre i arbetet med att motverka och bekämpa människohandel än vad konventionerna föreskriver. De nordiska länderna bör vara föregångsländer och därför ha en heltäckande reglering. Bekämpning av människohandel måste ske på en internationell nivå eftersom handel med barn är ett gränsöverskridande problem. Idag finns befintliga nationella handlingsplaner att utgå ifrån såsom det regionala Östersjösamarbetet kring barn som kommer ensamma över gränserna eller som är offer för människohandel.

2 Medlemsförslagets andra rekommendation
Barnombudsmannen stödjer den andra rekommendationen att Nordiska ministerrådet tar fram konkreta förslag för att minska efterfrågan på köp av sexuella tjänster samt omöjliggöra köp av barns tvångsarbete och barns sexuella tjänster genom lagändringar, internationellt informationsutbyte, datasekretess och framför allt attitydändrande åtgärder i form av information och tillförande av resurser.

Vid upprättande av handlingsplaner ska enligt ILO:s rekommendation (Nr 190) hänsyn tas till de barns mening som är utsatta för de värsta formerna av barnarbete, deras anhöriga och andra berörda grupper. Det är viktigt att barn får möjlighet att påverka handlingsplanernas utformning. Artikel 12 i barnkonventionen säger att barn ska ha rätt att uttrycka sina åsikter i alla frågor som rör dem. Barnombudsmannen ifrågasätter dock om barn har tillräckligt mycket inflytande över dessa frågor idag. Det är viktigt att hitta former för hur de berörda barnen ska få utöva inflytande eftersom det är en komplicerad uppgift att höra barn som varit med om traumatiska händelser.

3 Barnombudsmannens tidigare förslag
Nedan följer en sammanfattning av Barnombudsmannens tidigare lagda förslag som kan leda till ett stärkt barnperspektiv i dessa frågor. Förslagen kan läsas i sin helhet på Barnombudsmannens webbplats: www.barnombudsmannen.se.

Människohandel

Barnombudsmannen har i sitt remissyttrande ställt till Justitiedepartementet över betänkandet (SOU 2008:41) Människohandel och barnäktenskap – ett förstärkt straffrättligt skydd kritiserat den svenska lagstiftningen på den grunden att människohandelsförfarandet i mycket stor utsträckning bedöms som andra brott såsom koppleri eller grovt koppleri. Bedöms brottet som koppleri istället för människohandel anses offret inte vara målsägande och får därför inte rätt till skadestånd.

Barnombudsmannen har föreslagit att det i den nationella lagstiftningen ska införas ett särskilt brott för människohandel med barn.  Den gällande regeln om människohandel är inte konstruerad för att tillämpas i situationer där barn är inblandade. Eftersom barn är skyddslösa subjekt i människohandelsförfaranden bör vissa rekvisit uteslutas för att undvika tolkningsproblem. Det är viktigt att det i den nationella lagstiftningen framgår att barnets samtycke saknar betydelse för straffansvar. Det skulle göra lagen mer förenlig med Palermoprotokollet som stadgar att samtycke saknar betydelse. Vidare vill vi poängtera att 1 a § stycke 2 bör omformuleras. Det som menas med otillbörligt medel enligt proposition 2001/02:124 s. 35 är omständigheter där offret inte har något annat eller verkligt godtagbart alternativ. Det ska alltid anses vara otillbörligt att handla med barn. Människohandelsbrottet mot barn måste alltid betraktas som grovt på grund av barnets skyddsvärde och beroendeställning.

Vi anser även att det bör tydliggöras vilka förfaranden som ska ses som exploatering.  Exempelvis bör det utredas om barnarbete eller tiggeri är utnyttjanden som skulle kunna falla in under människohandelsbrottet.

Människohandel som förföljelsegrund
Barnombudsmannen har också påpekat att det finns behov att i den nationella lagstiftningen tydliggöra människohandel som en förföljelsegrund. Demokratiska länder har ett särskilt moraliskt ansvar att skydda barnen. Alla barn som utsätts för någon form av människohandel ska ha rätt till permanent uppehållstillstånd om de så önskar och om det är till barnets bästa.

Dubbel straffbarhet
Barnombudsmannen anser vidare att dubbel straffbarhet för brott begångna utomlands inte bör gälla för människohandel med barn. Barnombudsmannen anser att dubbel straffbarhet som stadgas i brottsbalken 2 kap. 2 § sista stycket inte ska gälla människohandelsbrottet och inte heller barnpornografibrottet. Det är inte konsekvent att dubbel straffbarhet krävs för människohandel men inte koppleri samt utnyttjande av minderårig för sexuell posering men inte för barnpornografibrott. Så länge det finns kryphål och stora skillnader mellan länder i straffnivåer och lagföring har problemen en tendens att förflytta sig.

4 Förslag på övriga insatser

Kunskapsutbyte
En viktig del i det förebyggande arbetet är att öka kunskapen om prostitution och människohandel. Ökad kunskap, etiska riktlinjer och uppförandekoder behövs inom de myndigheter och organisationer som har eller kan komma att ha kontakt med barn som befinner sig i människohandelsförfarandet eller har blivit utsatta för människohandel. Ökad kunskap bland allmänheten behövs för att åstadkomma attitydförändringar.

Ändra företagens attityder
Det är inte bara organiserade brottslingar som tjänar pengar på sexhandeln. Hotell, barer och andra nöjesställen tjänar indirekt på människohandeln och bör ta sitt ansvar särskilt vad gäller minderåriga. Det kan nämnas att vissa resebyråer, flygbolag och hotell har, efter påtryckningar från enskilda organisationer tagit sitt ansvar att inte medverka till prostitutionsindustrin bland annat genom att anta uppförandekoder och etiska regler. Organisationen Ecpat är engagerade i arbetet mot kommersiell sexuell exploatering av barn. Barnombudsmannen föreslår att om privata företag misstänker att barn återkommande exploateras i anslutning till deras verksamhet bör dessa aktörer anmäla detta. Att företag för ekonomisk vinning drar nytta av att deras verksamhet blir en fristad för prostitution och människohandel är inte acceptabelt.

Utvärdera rättstillämpningen
Det är viktigt att vidta lagstiftningsåtgärder för att förhindra människohandel och sexuell exploatering av barn. Tyvärr kan vi idag se att lagstiftningen inte får fullt genomslag i praxis. Det är därför viktigt att utvärdera ny lagstiftning för att se om syftet med lagstiftningen vunnit genomslagskraft eller om det behövs förtydliganden.

Fredrik Malmberg
Barnombudsman

Charlotte Lenman
Ansvarig jurist