Betänkandet (SOU 2007:101) Tydlig och öppen. Förslag till en stärkt skolinspektion.

Ställd till: Utbildningsdepartementet
Diarienummer: 9.1:008/08


Inledning
Barnombudsmannen har ingenting att invända mot huvuddelen av förslagen i betänkandet.
I propositionen Nya skolmyndigheter (prop. 2007/08:50) sägs att Barn- och elevombudet (BEO) ska placeras i den nya inspektionsmyndigheten. Det är enligt vår mening beklagligt att dess roll i stort sett inte nämns alls i nuvarande betänkande.

Barnombudsmannen avstyrkte Skolmyndighetsutredningens förslag att BEO ska inordnas som en särskild funktion hos den nya Skolinspektionen. En nationell funktion som bevakar barnens och elevernas rättigheter bör vara så självständig som möjligt. Självständigheten gentemot andra myndigheter är viktig för att skapa förtroende hos enskilda barn och elever, men också hos skolhuvudmän och allmänhet. En egen myndighet som hanterar frågor om kränkande behandling i skolorna skulle skapa garantier för ett sådant oberoende.

För det fall BEO ska inordnas i Skolinspektionen såsom föreslås i prop. 2007/08:50 ställer Barnombudsmannen sig frågande till exempelvis vilka möjligheter en elev (tillsammans med Barn- och elevombudet) har att driva frågan om skolan har fullgjort sina skyldigheter, enligt lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever, i de fall skolan har vidtagit åtgärden att flytta den som mobbar. För de fall där Skolinspektionen vid tillsyn ansett att skolan vidtagit lämpliga åtgärder när de flyttat en elev som utsatt en annan elev för mobbning ter det sig, enligt Barnombudsmannens uppfattning, motstridigt om BEO skulle driva talan mot skolan i ett skadeståndsärende som rör samma sak. Uppmärksammas bör att en situation kan uppstå där samme tjänsteman kommer att handlägga både frågan om huruvida skolan vidtagit lämpliga åtgärder i frågan och samtidigt handlägga skadeståndsärendet.

Barnombudsmannen anser att det är en stor brist att utredningen inte anser att inspektionen ska omfatta förskoleverksamhet och skolbarnomsorg.

3 Utbildningsinspektionens bärande principer

3.4 Goda granskningsprinciper
Barnombudsmannen ställer sig positiv till utredarens förslag att utbildningsinspektionen ska kännetecknas av goda granskningsprinciper.

Enligt artikel 12 i FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) har barn och unga rätt att komma till tals i alla frågor som rör dem. Åsikterna ska beaktas i förhållande till barnets ålder och mognad. Det är oerhört viktigt att betona att det måste vara en grundläggande förutsättning att elever intervjuas, likväl som lärare och annan personal, vid utbildningsinspektionen. Frågan om det är möjligt för inspektionen att tala med eleverna utan vårdnadshavarnas tillåtelse måste då belysas.

3.5 Kunskapsuppdraget
Barnombudsmannen har ingenting att invända mot förslaget att utbildningsinspektionen ska prioritera granskning som har betydelse för skolans kunskapsuppdrag. Däremot anser vi att det är mycket otydligt vilka konsekvenser förslaget får för inspektionen. Vi ställer oss frågande till om den föreslagna ordningen innebär att vissa områden nedprioriteras i inspektionen och vilka områden det i så fall rör sig om. Syftet med inspektionerna måste framförallt vara att säkerställa en skola som är likvärdig över landet och som håller hög kvalitet.

Utredningen gör bedömningen att inspektionsmyndigheten bör få i uppdrag att utreda hur en fördjupad granskning av lärares undervisning bör genomföras. Barnombudsmannen vill betona att det är oerhört viktigt att lektionerna ingår i granskningen eftersom det är de som eleverna framförallt kan ha åsikter om. Det är deras vardag och de kan ha mycket värdefull information att förmedla. Hur pedagogerna bedriver undervisningen är grundläggande för elevernas utveckling mot målen.

4 Utbildningsinspektionens genomförande

4.2 En anpassad och effektiv granskning
Barnombudsmannen har ingenting att invända mot utredarens förslag att inspektionsverksamheten ska bli mer anpassad till lokala förhållanden och förutsättningar samt att inspektionen ska använda sig av självvärderingar från skolhuvudmän och rektorer. Vi vill dock framhålla att det bör finnas minimikrav på vad en sådan självvärdering ska innehålla såsom skolans arbete med elevinflytande och elevernas tillgång till skolhälsovård.

4.2.2 Rapportering och återkoppling
Barnombudsmannen ställer sig positiv till utredningens förslag att de kriterier som bedömningar görs utifrån ska redovisas öppet och finnas tillgängliga exempelvis på inspektionsmyndighetens webbplats. Däremot anser vi att också inspektionsrapporterna måste göras tillgängliga inte bara för skolans personal utan också för elever och föräldrar. Om eleverna ska kunna påverka sin situation i skolan och kunna följa upp hur deras åsikter har tagits till vara i inspektionen krävs att slutrapporten görs tillgänglig för dem. Samtidigt är det givetvis av vikt att inspektionsrapporterna inte innehåller personlig information om enskilda elever som innebär att dessa elevers situation och åsikter lämnas ut.

4.3 Granskning av ansvarstagandet på huvudmannanivå

4.3.3 Huvudmannens ansvarstagande för förskoleverksamhet och skolbarnomsorg
Barnombudsmannen delar inte utredningens bedömning att inspektionen inte ska omfatta förskoleverksamhet och skolbarnomsorg. Utredningen föreslår att inspektionen ska granska huvudmannens ansvarstagande utifrån bestämmelserna i skollagen och läroplanerna.

Utredningen uppger att skälet till bedömningen är att det saknas ekonomiska och tidsmässiga förutsättningar att göra inspektioner inom förskoleverksamhet och skolbarnomsorg. Det är inte acceptabelt att dessa verksamheter inte granskas av externa bedömare med hänvisning till dessa skäl. Kvaliteten i förskola och skolbarnomsorg är minst lika viktig som den är i skolan och de som arbetar i verksamheterna efterfrågar en sådan granskning. Det tyder på att det finns ett behov av granskning som av naturliga skäl inte handlar om barnens måluppfyllelse eftersom det inte finns några sådana krav i verksamheterna. Istället borde inspektionen koncentreras på de mål som ställs upp i läroplanerna för förskolan och skolbarnomsorgen.

5 Övriga frågor för en utbildningsinspektion

5.3 Bedömning av rättningen av nationella prov
Barnombudsmannen ställer sig positiv till utredningens förslag att en verksamhet med en nationell bedömning av rättningen av nationella prov bör genomföras. Givetvis måste rättningen av de nationella proven ske på ett likvärdigt sätt över hela landet. Vi invänder dock mot utredningens utgångspunkt att det är problematiskt att nivån för elevernas resultat på nationella prov inte stämmer med den på elevernas betyg. Barnombudsmannen delar Skolverkets bedömning att de nationella provresultaten endast ska utgöra ett av flera underlag vid betygsättningen. 

Givetvis är det viktigt att betygsresultaten används som underlag i utbildningsinspektionens analyser och bedömningar. Samtidigt är inte proven det enda sättet att mäta elevernas kunskaper och färdigheter. Dessutom är det missvisande att ett prov blir avgörande för ett betyg i ett ämne då alla kan misslyckas vid ett tillfälle.
Utöver specifik kunskap i ett ämne som kan mätas genom nationella prov, måste elever besitta färdigheter såsom exempelvis förmåga att samarbeta, diskutera och argumentera. Barnombudsmannen anser att det finns en risk med att kunskap endast anses som fakta i ämnet. Skolan har en viktig uppgift i arbetet med att utveckla eleverna till självständiga och ifrågasättande individer med respekt för sina medmänniskor. De färdigheter som krävs av barn och unga för att fungera i vår samtid måste lyftas fram och belysas. Samhället förändras snabbt och ställer allt högre krav på alla människors förmåga att finna fakta, kritiskt analysera information, ta initiativ, ifrågasätta och att presentera fakta och information både muntligt och skriftligt. Därför anser Barnombudsmannen att det finns anledning att utreda vilken kunskap som eleverna ska ha med sig efter genomgången skola. Att enbart bedöma och betygsätta eleverna utifrån de nationella proven är ingenting som ger en rättvisande bild av elevernas färdigheter.

Barnombudsmannen anser att en viktig faktor för att skapa ett likvärdigt och rättvist system för betygsättning är möjligheten för enskilda elever att få en omprövning av sitt betyg. Det är enligt vår mening en allvarlig rättssäkerhetsbrist att inte elever kan få sina betyg omprövade. Utan denna möjlighet kommer inte elever att våga uttrycka sig fritt i skolan eftersom det inte finns något skydd mot repressalier i form av en betygssänkning.  Barnombudsmannen anser därför att eleven måste få information om grunderna för betygssättningen i en kurs eller ett ämne och att betygen ska vara möjliga att få omprövade.

5.4 Förstagångsinspektion av fristående skolor
Barnombudsmannen ställer sig positiv till utredarens förslag att det ska genomföras förstagångsinspektioner på alla fristående skolor. Det är oerhört viktigt att så sker. Tillståndsgivningen innebär viss granskning av verksamheten men denna blir summarisk, då den utförs cirka ett och ett halvt år innan skolan startar. Det innebär i praktiken att någon granskning överhuvudtaget inte är möjlig av hur barnets rättigheter kommer att tillgodoses i verksamheten. Vi anser att tillståndsgivningen måste innehålla ett större mått av granskning av den verksamhet som ämnar bedrivas. Så länge en sådan rigorösare tillståndsgivning inte är föreslagen krävs att det sker en förstagångsinspektion.

Vi delar dock inte utredarens bedömning att förstagångsinspektionen ska ske senast tre år från det att skolan startades. Vi anser att det ska ske snarast så skyndsamt som möjligt efter det att verksamheten har börjat bedrivas. Under tre års tid kan mycket hända i verksamheten och de elever som vistas där kan riskera att inte få sina rättigheter tillgodosedda.

5.7 Samarbete med annan statlig tillsyn inom utbildningsområdet
Barnombudsmannen ställer sig frågande till hur gränsdragningen mellan Arbetsmiljöverket, Skolinspektionen samt Barn- och elevombudet ska göras. Utredaren anser att det ligger utanför uppdraget att granska överlappningen mellan arbetsmiljölagstiftningen och skollagstiftningen. Frågeställningen kvarstår därmed kring en eventuell gränsdragningsproblematik framförallt vad gäller att kvalitetssäkra elevernas psykosociala arbetsmiljö och då särskilt frågan om skolan som en trygg plats att vara på.

Föredragande i ärendet har varit juristen Anna Karin Boqvist.

Lena Nyberg
Barnombudsman

Charlotte Lenman
Ansvarig jurist