Promemoria om en individuell utvecklingsplan med skriftliga omdömen

Ställd till: Utbildningsdepartementet
Diarienummer: 9.1:0038/08

Inledning
Förslaget innebär att betygsliknande skriftliga omdömen ska kunna ges från årskurs ett i grundskolan. Barnombudsmannen har ingenting att invända mot förslaget som sådant men vill framföra ett antal synpunkter.

2 Ny utformning av den individuella utvecklingsplanen

Skriftlig information får vara betygsliknande
De skriftliga omdömen som ges idag i skolan får inte vara betygsliknande och ska vara framåtsträvande. Förslaget i promemorian innebär att det förbud som finns idag mot att göra omdömena betygsliknande tas bort. Omdömena behöver inte heller enbart vara framåtsyftande utan får också innehålla information om tidigare resultat och prestationer. Barnombudsmannen är av uppfattningen att förslaget i vissa fall inte kommer att få någon större praktisk effekt eftersom vissa skolor redan idag ger betygsliknande omdömen till eleverna i samband med utvecklingssamtalet.

Syftet med förslaget är enligt promemorian att skapa en ökad nationell likvärdighet och möjliggöra att de elever som behöver stöd kan upptäckas i tid. Det förekommer idag att elever går igenom hela sin skoltid utan att tillgodogöra sig de kunskaper hon eller han ska ha fått. Detta är givetvis inte acceptabelt. Förslaget ska också ge förutsättningar för att minska variationen i bedömningen av elevernas resultat. Barnombudsmannen ställer sig givetvis bakom syftet med förslaget men menar samtidigt att oavsett hur lagstiftaren väljer att utforma reglerna kring skriftliga individuella omdömen måste frågan om lärarnas kompetens hamna i fokus. För att ett betygsliknande omdöme ska få önskad effekt och inte verka stigmatiserade och därmed motverka sitt syfte, krävs att pedagogen på ett mycket tydligt sätt kan förmedla både till eleven och till dennes vårdnadshavare vad syftet med omdömet är. En förutsättning för att läraren ska kunna förmedla innehållet på ett sätt som för den enskilda eleven är utvecklande krävs att läraren kan tillgodogöra sig en sådan kompetens under sin utbildning.

En risk med de betygsliknande omdömena är dock att informationen till föräldrarna och den enskilda eleven försämras då det nu blir möjligt att som omdöme skriva en bokstav eller en figur. Det finns därmed en risk att omdömena förlorar sin utvecklande och individuella funktion. Det är därför viktigt att det betygsliknande omdömet kompletteras med förklarande information. Det bör framgå av omdömet vad det grundar sig på.

Barnombudsmannen vill också betona vikten av att tydliggöra vems intressen de betygsliknande omdömena kommer att tillgodose. Eleven själv vet ofta hur hon eller han ligger till kunskapsmässigt och hur hon eller han ligger till i relation till andra. Eleverna blir på ett mycket tidigt stadium i skolan rangordnade. Ett utvecklande samtal som inte har formen av betyg kan därför i många fall vara tillräckligt för att tillgodose elevens behov av återkoppling på sitt arbete. Att få ett skriftligt omdöme av betygskaraktär kan vara en önskan från föräldrar snarare än från eleven själv. Samtidigt visar våra egna och Skolverkets undersökningar att de flesta elever vill ha betyg.

En annan viktig fråga i sammanhanget är på vilka grunder de betygsliknande omdömena ska ges. De kunskaper som ska betygsättas är enligt läroplanen inte enbart faktakunskaper. Skolan har den viktiga uppgiften att utveckla eleverna till självständiga och ifrågasättande individer med respekt för sina medmänniskor. Samhället ställer idag krav på andra egenskaper än enbart kunskaper i de traditionella skolämnena. Arbetslivet efterfrågar givetvis faktakunskap men minst lika höga krav ställs på exempelvis samarbetsförmåga, analytisk förmåga, initiativförmåga och kommunikation. Barnombudsmannen välkomnar ambitionen att stödja eleven i dennes kunskapsutveckling men vi anser också att det är viktigt att lyfta fram varje elevs kunskap och färdigheter. Det är enligt Barnombudsmannen av vikt att de betygsliknande omdömena inte enbart fokuserar på faktakunskaper och ger allt för lite utrymme för utvecklande samtal kring elevens mål och utveckling på andra områden.
 
Barnombudsmannen vill framhålla att det är något otydligt i promemorian av vad som avses med att omdömet kan innehålla information om elevens utveckling i övrigt i relation till målen i läroplanen och kursplanerna. Som förklaring sägs att med utveckling i övrigt avses framförallt elevens sociala situation. Det är av vikt att definiera vilken information som åsyftas och vad som är syftet med sådan information.

Samtidigt som vi anser att det är av mindre vikt om ett omdöme får vara betygsliknande eller inte bör man ändå särskilja yngre och äldre elever. Det är enligt Barnombudsmannen tveksamt om man ska ge betygsliknande omdömen till så unga barn som de som går i årskurs ett. Det kan för yngre barn vara svårt att skilja på att bli betygsatt för sina kunskaper och att bli betygsatt som person. Barn i lågstadieåldern mognar olika fort. I lågstadiet finns det barn som egentligen inte är skolmogna och det finns barn som ligger flera år före sina kamrater i mognad. Ett barns mognad påverkar inlärningen. Används betygsliknande omdömen så blir det i hög grad barnets mognad som betygsätts istället för faktiska kunskaper. Ett införande av betygsliknande omdömen riskerar att öppna för möjligheten att sätta betyg redan i lågstadiet. Om förslaget går igenom bör enligt Barnombudsmannen lågstadiet undantas.  I mellanstadiet och högstadiet är det å andra sidan viktigt att eleverna och elevernas föräldrar förbereds inför betygssättningen. Regeringen har ambitionen att införa betyg från årskurs sex varför omdömen kommer att bli viktiga under mellanstadiet.

Sekretess
Barnombudsmannen anser att det är av yttersta vikt att detta förslag inte genomförs innan den aviserade översynen av sekretessreglerna har genomförts. Skriftliga individuella omdömen kan innehålla information som inte som huvudregel bör vara offentlig.  Vi framförde i remissvar 2003 angående betänkandet Sekretess i elevernas intresse (SOU 2003:103) att sekretess bör gälla samtliga uppgifter om enskilds personliga förhållanden i all dokumentation i skolan om det inte står klart att uppgifterna kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående lider men.

Stöd vid införandet
Förslaget innebär att de skriftliga omdömenas form ska beslutas lokalt av rektor på den enskilda skolan, vilket givetvis innebär en ökad risk för att elever på olika skolor blir olika bedömda. Det är därför av yttersta vikt att det finns ett nationellt stödmaterial för skolorna för att hantera utformningen av de skriftliga omdömena med betygsliknande karaktär. Det handlar ytterst om att skapa ett nationellt likvärdigt system för alla elever. Dessa omdömen måste sättas med elevernas rättssäkerhet i fokus. Barnombudsmannen vill erinra om att omdömenas olikhet på olika skolor kan bli ett problem för en elev som exempelvis byter skola under terminens gång. 

Föredragande i ärendet har varit juristen Anna Karin Boqvist.

Lena Nyberg
Barnombudsman

Charlotte Lenman
Ansvarig jurist