Betänkandet (SOU 2007:34) Skolgång för barn som skall avvisas eller utvisas

Ställd till: Utbildningsdepartementet
Diarienummer: 9.1: 0200/08


Inledning
Det är enligt Barnombudsmannen glädjande att barn i familjer som undanhåller sig verkställighet av beslut om avvisning eller utvisning i framtiden ska ges rätt till skolgång. Barnombudsmannen vill dock betona att det är beklagligt att utredningens uppdrag har utformats till att endast omfatta barn som har ansökt om uppehållstillstånd i Sverige, men som sedan har fått avslag på sin ansökan och som därefter undanhåller sig verkställighet av beslutet om avvisning eller utvisning. Utformningen leder till att vissa barn, exempelvis de som uppehåller sig i Sverige utan att ha gett sig till känna för Migrationsverket, faller utanför uppdraget och därför inte omfattas av förslagen vilket är ytterst beklagligt. Alla barn har enligt FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) artikel 28 rätt till utbildning. Att inte ges reell rätt till utbildning är att bli utsatt för diskriminering vilket inte är förenligt med barnkonventionen artikel 2. För att Sverige ska kunna anses leva upp till barnkonventionen krävs att alla barn ges rätt till skolgång på lika villkor.

Barnombudsmannen tillstyrker till största del utredningens förslag. Vi delar dock inte bland annat utredningens bedömning att det inte bör införas ett förbud för polisen att hämta barn som ska avvisas och utvisas i skolor eller förskolor. Skolor och förskolor borde enligt Barnombudsmannen vara en frizon för barn.

5 Förutsättningarna för en reglerad rätt till utbildning, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg

5.5 Överväganden och förslag
Barnombudsmannen tillstyrker utredningens förslag att barn i familjer som håller sig undan verkställighet av ett beslut om avvisning eller utvisning ska ha rätt till skolgång. Gömda barn lever ofta helt utanför samhället. Får barnet gå i skolan bryts isoleringen och barnet erbjuds då åtminstone en social arena. Skolgången kan bli särskilt betydelsefull för de barn som lever under otrygga förhållanden med föräldrar som på grund av sin rädsla för avvisning eller utvisning inte kan vara de trygga föräldrar som barnet har behov av. Barnet får en möjlighet att träffa och leka med jämnåriga kamrater och kan kanske för en stund glömma bort sin svåra levnadssituation. Skolgången är även viktig för barnet i det avseendet att barnet ges en möjlighet till att uppnå samma kunskapsnivå som jämnåriga barn.

I Norge har alla barn rätt till utbildning vilket framgår av betänkandet. Barnombudsmannen anser att alla barn som befinner sig inom Sveriges gränser ska ges reell rätt till skolgång. Vi vill betona att alla barn redan enligt vår mening har rätt till skolgång enligt barnkonventionen och att den rätten måste bli reell. Barnkonventionen artikel 28 tillförsäkrar alla barn som befinner sig i Sverige rätt till utbildning. Även barn som aldrig har ansökt om uppehållstillstånd i Sverige, barn som har haft ett tillfälligt uppehållstillstånd för vilket tillståndstiden har löpt ut och barn vars beslut om avvisning eller utvisning upphört att gälla på grund av preskription ska, enligt Barnombudsmannen, ges rätt till utbildning. De barn som inte ges rätt till utbildning blir utsatta för diskriminering och inget barn får diskrimineras enligt barnkonventionen artikel 2. FN:s barnrättskommitté rekommenderade Sverige i sina kommentarer över Sveriges tredje rapport till kommittén 2005 att fortsätta att arbeta för att garantera att alla barn kan tillgodoses rätten till utbildning.  FN:s barnrättskommittés rekommendationer till Sverige angående rätten till utbildning gäller alla barn, även de papperslösa barnen och de som befinner sig i landet illegalt utan att ha gett sig till känna för Migrationsverket. Det är därför beklagligt att uppdraget har avgränsats så att vissa barn faller utanför utredningens förslag. Barnombudsmannen vill även poängtera att barnet självt har svårt att påverka sin situation. Det är förmodligen inte barnet som har valt att stanna i Sverige eller att åka hit.

6 Den närmare regleringen av rätten till utbildning m.m.

6.3 Skolplikt eller rätt till utbildning?
Barnombudsmannen tillstyrker utredningens förslag att barn i dessa familjer ska ha rätt till utbildning men att de inte ska omfattas av skolplikt. Som utredningen har konstaterat kan det inte exempelvis krävas att skolans huvudmän ser till att barn med okänd adress kommer till skolan. Hämtning av dessa barn till skolan skulle även bli problematisk. Det blir därmed upp till varje familj om rätten till utbildning utnyttjas eller inte. Målet bör på sikt vara att det inte ska vara beroende av familjens bedömning om ett barn får möjlighet att delta i skolgång.

6.4 Verksamheter som skall omfattas av regleringen

6.4.1 Det offentliga skolväsendet för barn och ungdom
Barnombudsmannen tillstyrker utredningens förslag att barn i familjer som håller sig undan verkställighet av ett beslut om avvisning eller utvisning ska ha rätt till utbildning inom det offentliga skolväsendet för barn och ungdom på huvudsakligen samma villkor som barn som är bosatta i Sverige.

Barnombudsmannen tillstyrker även utredningens förslag att kommunerna inte ska ha någon skyldighet att söka upp barnen för att anvisa dem någon plats i förskoleklass eller för att informera föräldrarna om verksamheten i förskoleklassen eller syftet med denna. En sådan skyldighet att uppsöka familjerna riskerar att skrämma de familjer som håller sig undan ett beslut om avvisning eller utvisning och kan därför medföra en risk för att barnet inte tillåts att gå i skolan. Det är dock viktigt att familjer som undanhåller sig verkställighet av ett beslut om avvisning och utvisning får information och vetskap om verksamheten i förskoleklass så att barnet kan utnyttja sin rättighet. Frågan måste få en lösning. Möjligtvis kan informationen lämnas av de frivilligorganisationer som hjälper dessa familjer. Kommunen bör dock enligt Barnombudsmannen ha en skyldighet att informera om förskoleverksamhet om man av någon anledning möter barnfamiljer som undanhåller sig verkställighet av avvisning och utvisning.

Barnombudsmannen tillstyrker också utredningens förslag att rätten till utbildning i gymnasiesärskolan ska gälla för den som har påbörjat utbildningen före 18 års ålder.

6.4.2 Särskilda utbildningsformer
Barnombudsmannen tillstyrker utredningens förslag att barn i gömda familjer ska ha rätt till särskild undervisning på sjukhus, i hemmet eller på annan lämplig plats enligt 10 kap. 3 § skollagen, 8 kap. 2 § gymnasieförordningen och 8 kap. 2 § förordningen om gymnasiesärskolan. Skulle barnen inte ges en sådan rätt diskrimineras de i förhållande till exempelvis barn som är bosatta i landet. Det är dock enligt Barnombudsmannen viktigt att barnen så långt det är möjligt undervisas i skolan så att isoleringen från samhället bryts.

Barnombudsmannen avstyrker utredningens förslag att barn i familjer som håller sig undan verkställighet av avvisning eller utvisning inte ska ha rätt till utbildning i resurscenter enligt 10 kap. 3 a § skollagen. Barnombudsmannen anser att alla barn ska erbjudas sådan utbildning eftersom inget barn ska diskrimineras enligt barnkonventionen.

6.4.3 Förskoleverksamhet
Barnombudsmannen tillstyrker utredningens förslag att dessa barn ska få delta i offentligt bedriven skolbarnsomsorg på samma villkor som barn som är bosatta i Sverige. Det är enligt Barnombudsmannen viktigt att isoleringen bryts även för de yngre barnen och att de ges en plats att synas på i samhället. Barn har ett behov av att få träffa och leka med andra barn samt att få möjlighet att få träffa andra vuxna för att utvecklas.

Barnombudsmannen tillstyrker utredningens förslag att kommunerna inte ska ha någon skyldighet att genom uppsökande verksamhet ta reda på vilka barn som är berättigade till plats i förskola eller att informera föräldrarna om verksamheten i förskolan eller syftet med denna. Det är enligt Barnombudsmannen inte önskvärt att kommunen har en skyldighet att uppsöka familjerna mot bakgrund av att det kan riskera att skrämma de familjer som undanhåller sig ett beslut av verkställighet av ett beslut om avvisning eller utvisning. En sådan skyldighet kan därmed motverka barnets rätt till förskoleverksamhet. Det är dock som ovan nämns under avsnitt 6.4.1 viktigt att familjerna får information och vetskap om förskoleverksamhet så att rättigheten kan utnyttjas av barnet.

6.4.4 Skolbarnsomsorg
Barnombudsmannen tillstyrker utredningens förslag att barn i familjer som håller sig undan verkställighet av ett beslut om avvisning eller utvisning ska få delta i offentligt bedriven skolbarnsomsorg på samma villkor som barn som är bosatta i Sverige. De gömda barnen har som andra barn ett behov av att få umgås med andra barn även efter skolan. Många gånger kan det vara svårt för barn i familjer som undanhåller sig ett beslut av verkställighet om avvisning eller utvisning att ta med sig kompisar hem eller följa med någon hem efter skolan.

Barnombudsmannen tillstyrker utredningens förslag att kommunen inte ska ha någon skyldighet att genom uppsökande verksamhet ta reda på vilka barn som är berättigade till plats i fritidshem för att de har ett behov av särskilt stöd eller att informera föräldrarna om verksamheten i fritidshemmet eller syftet med denna mot bakgrund av de skäl som anges ovan under 6.4.3. Det är dock viktigt att föräldrarna får information om verksamheten i fritidshemmet om den efterfrågas.

6.4.5 Fristående skolor samt enskilt bedriven förskoleklass, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg
Barnombudsmannen delar inte utredningens bedömning att barn i dessa familjer inte ska ha rätt till utbildning i fristående skolor eller till deltagande i enskilt bedriven förskoleklass, förskoleverksamhet eller skolbarnsomsorg. Utredningen anför som skäl till sin bedömning att de barn som omfattas av uppdraget inte bör ges en mer omfattande rätt till utbildning, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg än asylsökande barn vars rätt inte omfattar utbildning i fristående skolor.
                      
Barnombudsmannen anser att alla barn, även asylsökande barn och barn i familjer som undanhåller sig ett beslut om verkställighet av avvisning eller utvisning, ska har rätt till utbildning i fristående skolor eller till deltagande i enskilt bedriven förskoleklass, förskoleverksamhet eller skolbarnsomsorg likt andra barn i Sverige. Alla barn ska ha rätt till samma valmöjligheter. Att vissa barn som befinner sig i Sverige inte har rätt till utbildning i exempelvis fristående skolor innebär att vissa barn blir diskriminerade i förhållande till andra barn.

6.5.1 Undervisning med hänsyn till elevens behov och förutsättningar
Barnombudsmannen tillstyrker utredningens förslag att barn i familjer som gömmer sig ska ha rätt till utbildning på huvudsakligen samma villkor som barn som är bosatta i Sverige och att undervisningen ska bedrivas med hänsyn till den enskilde elevens behov och förutsättningar. Det är enligt Barnombudsmannen viktigt att barnet får den hjälp han eller hon behöver för att barnet ska få stimulans till personlig utveckling.

6.5.2 Modersmål och undervisning i svenska som andraspråk
Barnombudsmannen delar utredningens bedömning att barn i familjer som håller sig undan verkställighet av ett beslut om avvisning eller utvisning ska ha rätt till modersmålsundervisning och studiehandledning på sitt modersmål samt undervisning i svenska som andraspråk på samma villkor som andra barn i Sverige.

6.5.3 Särskilt stöd
Barnombudsmannen tillstyrker utredningens förslag att barn i aktuella familjer ska ha rätt till särskilt stöd på samma villkor som övriga barn inom det offentliga skolväsendet för barn och ungdom samt att det ska finnas möjlighet att besluta om anpassad studiegång för dessa barn på samma villkor som för andra barn i Sverige. Det är enligt Barnombudsmannen viktigt att barn kan tillgodogöra sig den utbildning som erbjuds varför särskilt stöd i vissa fall kan vara nödvändigt.

6.5.4 Betyg m.m.
Barnombudsmannen tillstyrker utredningens förslag att barn i gömda familjer ska vara berättigade till utvecklingssamtal på samma villkor som andra barn i skolan och förskolan samt att de ska ges betyg och intyg över genomgången utbildning i den utsträckning som föreskrivs i skolförfattningarna.

6.5.5 Skolhälsovård
Barnombudsmannen tillstyrker utredningens förslag att barn i familjer som håller sig undan verkställighet av ett beslut om avvisning eller utvisning ska ha rätt till skolhälsovård på samma villkor som övriga elever inom det offentliga skolväsendet för barn och ungdom. Barnombudsmannen anser liksom utredningen att det vore orimligt att inte barnen skulle ha rätt till skolhälsovård när de har rätt till hälso- och sjukvård och rätt till utbildning inom det offentliga skolväsendet. Det kan även finnas en risk för att skolhälsovården är den enda vård som barnet kommer i kontakt med mot bakgrund av föräldrarnas rädsla att bli upptäckta. Det är därför särskilt viktigt att skolhälsovården görs tillgänglig för dessa barn. Det är viktigt att varje barn får den hjälp som behövs så att han eller hon kan uppnå bästa möjliga fysiska och psykiska hälsa.

6.5.6 Skolskjuts
Barnombudsmannen ifrågasätter utredningens förslag att kommunerna inte ska vara skyldiga att anordna skolskjuts för barn i familjer som gömmer sig.

I Norge har enligt utredningen alla barn rätt till skolskjuts på samma villkor. Barnombudsmannen anser att barn i familjer som undanhåller sig verkställighet av ett beslut om avvisning eller utvisning ska ha rätt till skolskjuts. Om dessa barn inte erbjuds skolskjuts kan det få till följd att barnen inte kan ta sig till skolan. Det bör inte vara fråga om någon uppsökande verksamhet från kommunens sida men om det uppdagas att det finns barn med dessa sociala omständigheter som behöver hjälp med transport bör kommunen ombesörja den.

6.6 Regelverkets utformning
Barnombudsmannen tillstyrker för närvarande utredningens förslag att rätten till utbildning, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg för barn i familjer som håller sig undan verkställighet av ett beslut om avvisning eller utvisning ska regleras i förordningen om rätt till utbildning, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg för asylsökande barn med flera eftersom skollagen är föremål för översyn. Det bör dock enligt Barnombudsmannen övervägas om bestämmelserna inte ska tas in i skollagen. Barnombudsmannen föreslår att frågan beaktas i den nya skollagen.

7 offentlighet och sekretess

7.6 Överväganden

7.6.1 Sekretess för personuppgifter
Barnombudsmannen delar utredningens bedömning att utredningens förslag i kapitel 5 och 6 inte innebär att regleringen i 7 kap. 1 c, 9 och 38 §§ sekretesslagen behöver ändras.

Barnombudsmannen anser att den omständigheten att ett barn undanhåller sig ett beslut om avvisning eller utvisning ska anses vara skäl för att vid en sekretessbedömning vägra lämna ut uppgifter om barnet i skolan och inom skolbarnsomsorgen. Lämnas uppgifter ut om barnet är det troligt att barnet och barnets närstående lider men. Det bör därför tydliggöras i propositionen att det faktum att barnet håller sig undan verkställighet av ett avvisnings- eller utvisningsbeslut ska anses vara en sådan omständighet som talar för att barnet och barnets närstående lider men om uppgifterna lämnas ut. Barnets uppgifter bör därför i sådana fall sekretessbeläggas. Sekretessprövningen måste dock göras i varje specifikt fall och utgå från vad som är bäst för barnet enligt barnkonventionen artikel 3.

7.6.2 Sekretess mellan myndigheter
Barnombudsmannen delar utredningens bedömning att nuvarande reglering om sekretess mellan myndigheter inte bör ändras.

Barnombudsmannen delar utredningens slutsats att det inte bör införas en uppgiftsskyldighet för skolan, förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen till polisen eller Migrationsverket. En uppgiftsskyldighet riskerar att medföra konsekvenser för barnet som inte är önskvärda. Barnets rätt till utbildning skulle genom en sådan skyldighet kunna kränkas genom att föräldrarna inte vågar låta sina barn gå i skolan på grund av sin rädsla att bli upptäckta såsom utredningen påpekat. Det är viktigt att barnet känner sig tryggt i skolan. Om skolan har en uppgiftsskyldighet finns det en risk att barnet känner sig otryggt. Barnets inlärning och trivsel i skolan kan då bli lidande på grund av rädslan att bli upptäckt av myndigheter. Barnombudsmannen anser att det är mycket viktigt att barnets rätt till utbildning inte ska kunna användas som medel för att underlätta verkställighetsarbetet. 
 
Barnombudsmannen kan inte ta ställning i frågan huruvida sekretessen mellan skolan, förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen och andra myndigheter bör förstärkas eller inte. Det är enligt Barnombudsmannen viktigt att barn i familjer som håller sig undan verkställighet av beslut om avvisning eller utvisning och som far illa kan få hjälp av exempelvis socialtjänsten. För dessa fall är det bra om uppgifter om barnet kan lämnas ut. Men för att uppgifter ska kunna lämnas ut till socialtjänsten krävs att problemet med socialnämndens uppgiftsskyldighet enligt 17 kap. 1 § utlänningslagen till bland annat polismyndighet och Migrationsverket åtgärdas. Socialnämndens uppgiftsskyldighet bör enligt Barnombudsmannen utredas vidare så att problemet får en lösning.

7.6.3 Tystnadsplikt för personal i enskilt bedriven verksamhet
Barnombudsmannen delar delvis utredningens bedömning att förslagen i kapitel 5 och 6 inte innebär att regleringen om tystnadsplikt för personal i fristående skolor samt i enskilt bedriven förskoleklass, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg behöver ändras. Reglerna om tystnadsplikt i enskilt bedriven förskoleklass, förskoleverksamhet och skolomsorg behöver enligt Barnombudsmannen inte ändras eftersom den redan enligt utredningens bedömning omfattar barnets personliga förhållanden. Det är därför mycket viktigt att detta tydligt synliggörs såväl i framtida proposition som i skolverkets information till denna typ av skolverksamhet.

När det gäller tystnadsplikten i fristående skolor anser Barnombudsmannen att den bör utvidgas till att omfatta uppgifter om barnets personliga förhållanden. Att det står skolan fritt att avgöra om exempelvis klasslistor ska lämnas ut eller inte anser Barnombudsmannen inte vara en lämplig ordning. Det blir med en sådan ordning svårt att förutse om uppgifterna lämnas ut eller inte och bedömningen blir beroende av vem som gör den vilket är olyckligt ur rättssäkerhetshänseende.

7.6.4 Underrättelseskyldighet enligt utlänningsförordningen
Barnombudsmannen delar utredningens bedömning att underrättelseskyldigheten enligt 7 kap. 1 § utlänningsförordningen bör utredas ytterligare och att det bör klargöras hur regeln ska tolkas och tillämpas.

Barnombudsmannen anser liksom utredningen att det finns anledning att ändra bestämmelsen i 7 kap. 1 § utlänningsförordningen så att det framgår att det inte föreligger någon skyldighet för styrelsen för grundskolan och gymnasieskolan att underrätta polismyndigheten när det gäller barn som undanhåller sig ett beslut om verkställighet av avvisning eller utvisning. Skulle underrättelseskyldighet till polismyndigheten föreligga finns en risk att barnets rätt till utbildning motverkas.

7.6.5 Anmälningsskyldighet enligt socialtjänstlagen
Barnombudsmannen delar utredningens bedömning att skyldigheten för skolan, förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen att anmäla missförhållanden till socialnämnden enligt 14 kap. 1 § socialtjänstlagen inte bör ändras. Även när det gäller barn i familjer som undanhåller sig ett beslut om verkställighet av avvisning eller utvisning måste barnets bästa komma i främsta rummet. Anmälningsskyldigheten till socialnämnden kan innebära att barn som far illa kan få hjälp och stöd av samhället. För barn som håller sig undan ett beslut om verkställighet av avvisning eller utvisning utgör anmälningsplikten ett viktigt skydd. Den pressade situationen som gömda familjer lever i, som utredningen har pekat på, kan leda till att barn far illa och är i behov av stöd och hjälp som barnens föräldrar inte själva för stunden förmår ge barnen eller vågar ansöka om.

Barnombudsmannen anser att det bör övervägas om socialnämndens uppgiftsskyldighet till de verkställande myndigheterna enligt 17 kap. 1 § utlänningslagen bör ändras. En ändring skulle enligt Barnombudsmannen kunna leda till att fler missförhållanden anmäls till socialnämnden eftersom rädslan att de verkställande myndigheterna får kännedom om var barnet befinner sig i sådana fall minskar. Barnombudsmannen anser att ett undantag bör göras från uppgiftsskyldigheten när en anmälan handlar om barn som far illa.

8  Polisens verkställighetsarbete

8.5 Överväganden

8.5.1 Bör skolor och förskolor utgöra s.k. frizoner?
Barnombudsmannen delar inte utredningens bedömning att det inte bör införas något förbud för polisen att hämta barn som ska avvisas eller utvisas i skolor eller förskolor. Barnombudsmannen anser att skolan och förskolan ska vara en frizon där polishämtning inte får ske och föreslår därför att ett tydligt förbud mot polishämtning införs.

För att barnets rätt till utbildning ska kunna tillgodoses krävs det att skolor och förskolor görs till frizoner. Det är viktigt att barnet känner sig tryggt. Får polishämtning ske kan det få till följd att de barn i familjer som håller sig undan ett beslut på verkställighet av avvisning eller utvisning känner sig otrygga i skolan och förskolan eller att föräldrarna inte vågar låta sina barn gå dit. Det har ingen betydelse att hämtning faktiskt inte sker i skolan eller förskolan, vetskap om risken är tillräcklig. Utan ett förbud för polisen att hämta barn i familjer som ska avvisas eller utvisas i skolan eller förskolan blir rätten till utbildning en rättighet som barnet inte kan utnyttja. Barnets rättigheter ska inte användas som ett medel för att ett verkställighetsbeslut om avvisning eller utvisning ska kunna genomföras.

Barnombudsmannen anser även att polisen ska vara förbjuden att eftersöka barn som ska avvisas eller utvisas på väg till och från skolan eller förskolan. Att tillåta polisen att eftersöka barnet på väg till och från skolan eller förskolan anser Barnombudsmannen vara ytterst olämpligt då det kan leda till att barnet känner sig hotat och till att barnet inte får eller vill utnyttja sin rätt till utbildning.

10 Ersättning från staten till kommunerna m.m.

10.6 Överväganden och förslag

10.6.1 Val av ersättningsmodell
Barnombudsmannen tillstyrker utredningens förslag att kommunernas kostnader för utbildning, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg för barn i familjer som håller sig undan verkställighet av ett beslut om avvisning eller utvisning ska ersättas genom ett specialdestinerat statsbidrag samt att bidragets totala storlek ska fastställas årligen av regeringen, varefter ersättning ska lämnas till kommunerna i förhållande till antalet asylsökande barn som vistas i respektive kommun.

10.6.2 Det totala ersättningsbeloppet
Barnombudsmannen delar utredningens bedömning att statsbidragets totala storlek bör beräknas med utgångspunkt i en uppskattning av antalet barn som håller sig undan verkställighet av beslut om avvisning eller utvisning samt med beaktande av de verkliga kostnaderna för utbildning, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg.

10.6.4 Ansvarig myndighet
Barnombudsmannen kan inte ta ställning till utredningens förslag att ersättning till kommunerna ska beslutas och betalas ut av Migrationsverket. Ansvaret för utbetalning av ersättning till kommunerna får enligt Barnombudsmannen inte användas som informationsmedel för att hitta familjer som undanhåller sig verkställighet av beslut om avvisning eller utvisning. Barnets rätt till utbildning får inte bli ett medel för att verkställa ett beslut om avvisning eller utvisning.

10.6.6 Fristående skolor samt enskilt bedriven förskoleklass, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg
Barnombudsmannen avstyrker utredningens förslag att fristående skolor och enskilt bedriven förskoleklass, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg inte ska ha rätt till bidrag från kommunerna för utbildning, förskoleverksamhet eller skolbarnsomsorg som tillhandahålls barn i familjer som håller sig undan verkställighet av beslut om avvisning och utvisning. Ges barnen rätt till utbildning i dessa verksamheter bör som konsekvens verksamheterna ges rätt till bidrag från kommunen. Problemet med hur bidrag till skolorna eller verksamheterna ska betalas ut måste få en lösning. Barnombudsmannen anser att frågan bör utredas vidare.

11 Genomförande av förslagen

11.3 Konsekvenser för barn
Barnombudsmannen delar utredningens bedömning att utredningens förslag innebär fördelar för varje enskilt barn som lever i en familj som håller sig undan verkställighet. Barnombudsmannen befarar dock att förslagen endast innebär fördelar i teorin för barnet. Det blir i vissa fall en fråga om en rättighet som barnet inte kommer att kunna utnyttja i praktiken på grund av risken att familjen hittas eftersom polisen enligt utredningen ska kunna hämta barnen i skolan eller förskolan. Familjen riskerar då att få sitt beslut om avvisning eller utvisning verkställt.

11.5 Behov av uppföljning och utvärdering

11.5.1 Praktiska problem
Barnombudsmannen tillstyrker utredningens förslag att sedan det regelverk som utredningen föreslår har varit i kraft under en tid bör regeringen ge Skolverket i uppdrag att kartlägga och utvärdera de praktiska problem som rätten till utbildning, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg för de barn som omfattas av utredningens direktiv kan medföra.

11.5.2 Statens ersättning till kommunerna
Barnombudsmannen tillstyrker utredningens förslag att sedan det regelverk som utredningen föreslår varit i kraft under en tid bör regeringen ge Statskontoret i uppdrag att följa upp och utvärdera utformningen av statens ersättning till kommunerna för utbildning, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg för de barn som omfattas av utredningens direktiv.

Föredragande i ärendet har varit juristen Josefine Dahlqvist

Lena Nyberg
Barnombudsman

Charlotte Lenman
Ansvarig jurist