FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (Ds 2008:23)

Ställd till: Socialdepartementet
Diarienummer: 9.1: 0373/08
 

Inledning
Barnombudsmannen har tagit del av promemorian då Sverige föreslås tillträda FN:s  konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

Konventionen omfattar alla personer i alla åldrar med funktionsnedsättning vilket betyder att alla artiklarna även ska gälla barn.

Artikel 7 i den ifrågavarande konvention är den artikel som enbart fokuserar på barn och trycker på att alla barn med funktionsnedsättning ska ha samma rättigheter som barn utan funktionsnedsättning. Artikeln genomsyras av FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionens) fyra grundprinciper (artiklarna 2,4,6 och 12).

Barnkonventionen är en konvention som omfattar alla barn från 0 till 18 år. Alla rättigheter gäller alla barnen så även barn med funktionsnedsättning. Barn med funktionsnedsättning ges i artikeln 23 särskilda rättigheter.

Barnombudsmannen välkomnar konventionen som ett led att ytterligare stärka rättigheterna för barn med funktionsnedsättning.

Det är viktigt att det konventionens principer blir kända bland alla barn och ungdomar och särskild bland barn med funktionsnedsättning.

5. Sveriges tillträde till konventionen

5.2 Sverige bör godkänna konventionen
Barnombudsmannen ställer sig positiv till att konventionen antas i sin helhet. Barnombudsmannens bedömning är i likhet med vad som sägs i promemorian, att det inte finns några hinder för ett godkännande.

Handisam förslås få i uppdrag att tills vidare svara för uppgiften att främja och skydda genomförandet av konventionen. I den fortsatta beredningen ska det visa sig om Handisam eller Diskrimineringsombudsmannen kommer får uppgiften att   övervaka genomförandet av konventionen.

Barnombudsmannen anser att arbetet med främja, skydda och genomföra konventionen bör bedrivas av en oberoende instans/myndighet och att Parispriciperna ska gälla när denna instans utformas.

Barnombudsmannen anser att det är viktigt att man i samband med den fortsatta beredningen genomlyser samtliga artiklar i konventionen utifrån ett barnperspektiv. Merparten av artiklar angår barn direkt eller indirekt.

Barnombudsmannen anser även att den i promemorian föreslagna utredningen bör ta fram ett förslag till strategi om hur arbetet med genomförandet av konventionen ska bedrivas.

6. Fakultativt protokoll till konventionen om rättigheter för personer ned funktionsnedsättning

6.1 Protokollets innehåll

6.1.1 Prövningsrätt, talerätt och förutsättningar för prövning

Barnombudsmannen anser att om rättigheter ska ha någon innebörd för barn måste det finnas effektiva medel för att rättigheterna ska kunna utkrävas i praktiken.  Enligt FN:s barnrättskommitté, General Comments nr 5, är det viktigt att barn får tillgång till ”rådgivning, försvar, inklusive stöd till eget försvar, och tillgång till enskilda klagomålsprocedurer samt till domstol, med nödvändig rättshjälp”. Det innebär att frågan om individuell klagorätt när de egna rättigheterna kränks även är aktuell för barn med funktionsnedsättning. För att göra det möjligt för barn att utöva sin klagorätt är det viktigt att utforma denna process utifrån barnens ålder och mognad.

6.2  Godkännande av det fakultativa protokollet
Barnombudsmannen anser att Sverige bör godkänna det fakultativa protokollet till FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning utan några lagändringar.

Övrigt
Barnombudsmannens synpunkter på rådande regelverk inför Sveriges fortsatta främjandearbetet av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Barnombudsmannen vill komplettera med information där Sverige brister för att anses kunna leva upp till kraven i de olika artiklarna utifrån ett barnperspektiv.

I detta sammanhang vill Barnombudsmannen föra fram några viktiga åtgärder som krävs. Dessutom anser Barnombudsmannen att det är angeläget att ha ett barnperspektiv i alla artiklarna. Det innebär att artikel 7 i konventionen bör genomsyra tolkningen av hela konventionen i det framtida främjandearbetet.

Artikel 7 Barn med funktionsnedsättning
Den aktuella konventionen och FN: s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) är två dokument som ska fungera som riktlinjer för att främja  samtliga rättigheter som berör barn och unga.

Barnombudsmannen anser att i det fortsatta främjandearbetet av den aktuella konventionen är det viktigt att det sker en samverkan mellan den myndighet som kommer att ansvara för genomförandet av konventionen och Barnombudsmannen. En samverkan mellan de två myndigheterna kommer på sikt öka samsynen och leda till effektivare bevakning att förverkliga de olika konventionerna vad gäller barn med funktionsnedsättning.

Artikel 9 Tillgänglighet
Sverige har som mål att göra samhället tillgängligt år 2010. Det betyder att såväl skolor som fritidsaktiviteter ska vara helt tillgängliga för barn. Det gäller även olika transportmedel som barn utnyttjar.  Målet är inte ännu inte nått.

När det gäller skolskjutsar och färdtjänstresor är det viktigt att säkerheten är optimal så att barnen inte kommer till skada. Kunskap om vad som gäller bör införas i all utbildning för buss- och taxiförare, liksom kunskap om funktionsnedsättning och bemötande av unga resenärer.

Artikel 13 Tillgång till rättssystemet
Det behövs också bättre metoder för att informera om hur rättsprocessen går till så att den kan förstås av alla ungdomar och särskilt ungdomar med funktionsnedsättning.

Professionella inom polisen, domstolar och socialtjänsten måste bli bättre på att  kommunicera på ett för ungdomarna begripligt och respektfullt sätt.  Utbildning och träning hur man kommunicerar med ungdomar med olika funktionsnedsättning som är i konflikt med rättssystemet måste också förstärkas.

Artikel 16  Rätt att inte utsättas för utnyttjande, våld och övergrepp
Denna rättighet har stor bäring på barn med funktionsnedsättning. Enligt fler aktuella undersökningar (BRÅ, Handu, Allmänna barnhuset) löper barn med funktionsnedsättning större risk än barn utan funktionsnedsättning att utsattas för våld och övergrepp. Flickor är i en särskilt utsatt situation om de har ett rörelsehinder och/eller en utvecklingsstörning.

Det behövs att systematiskt arbete med att förebygga och identifiera barn som kan bli eller är brottsoffer. Det behövs även bättre metoder för krisbearbetning för unga brottsoffer med funktionsnedsättning.

Artikel 23  Respekt för hem och familj
Det behövs en ökad medvetenhet kring ungdom med funktionsnedsättningar och deras kärleksrelationer. Enligt konventionen ska personer med funktionsnedsättning ha tillgång till anpassad information om bland annat preventivmedel.

Tonåringar med funktionsnedsättning får inte den information och råd om sex, relationer och samlevnad som andra tonåringar får av barnmorskor och psykologer på ungdomsmottagningar.

Det behövs särskilda mottagningar som kan ge svar och stöd till ungdomar med funktionsnedsättning.

Barn till föräldrar med funktionsnedsättning
Levnadsvillkoren för barn som lever med föräldrar med funktionsnedsättning bör uppmärksammas. Barnen riskerar att blir isolerade såväl fysiskt och ekonomsikt på grund av att föräldrarna har begränsade möjligheter att vara delaktiga barnens vardag. Föräldrastöd till dessa föräldrar bör särskilt utvecklas för att garantera att barnen får en trygg uppväxt.

Artikel 24 Utbildning
Det förkommer att elever nekas tillträde i friskolor med hänvisning till bristande ekonomiska resurser.  Här måste skollagen ändras så att varje barn kan få välja skola. Barnombudsmannen har tidigare framfört detta till Regeringen.

Barn har rätt till stöd, hjälpmedel och anpassningsåtgärder så att en elev med funktionsnedsättning ska kunna ta del av undervisningen utifrån sina förutsättningar.  Det råder brist på anpassade läromedel och många barn kan inte delta i all undervisning. Lärare har lågt ställda förväntningar på eleverna vilket gör att de inte får undervisning på sin nivå.

Skolverket och handikapprörelsen har konstaterat att det brister i tillämpning av gällande regler.  Åtgärder som kommer tillrätta med bristerna i skolan bör skyndsamt sättas in.

Artikel 26 Habilitering rehabilitering
Enligt rapporten "Tillgång till habilitering och rehabilitering för barn och ungdomar med funktionsnedsättning – en kartläggning (Socialstyrelsen 2003 )", är tillgången till habilitering och rehabilitering  ojämnt fördelad, både mellan olika delar av landet och mellan olika grupper med funktionsnedsättning. Rapporten visar att barnens eget inflytande över träningsprogrammen brister och behöver stärkas.

Dessutom används sällan de individuella planerna för att tydliggöra och utvärdera åtgärderna.  Rapporten slår fast att samverkan mellan vårdgivare behöver utvecklas liksom informationen om habilitering till familjerna.
 
Artikel 30 Deltagande i kulturliv, rekreation, fritidsverksamhet och idrott
Att delta i kultur- och fritidsaktiviteter är en rättighet även för barn och unga. Den rättigheten uppfylls inte av samhället.

Socialstyrelsens lägesbeskrivning över handkappomsorgen från 2003 visar att när samhället och organisationer anordnar aktiviteter som vänder sig till barn och unga utestängs ofta barn med funktionsnedsättning eller det skapas speciella arrangemang enbart för målgruppen barn med funktionsnedsättning.

Socialstyrelsen konstaterar också att tillgången på fritidshjälpmedel behöver öka. Dessutom är färdtjänsten dåligt anpassad för barns och ungdomars behov av flexibilitet och det saknas assistenter och ledsagare. Ofta är tillgängligheten till lokaler (som t ex toaletter) och fritidsaktiviteter så dålig att barn och ungdomar inte kan delta, trots att andra förutsättningar är uppfyllda.

Det behövs därför ökade insatser för att skapa inkluderande aktiviteter där barn med och utan funktionsnedsättning kan mötas på samma arena. Idrotten är en av flera viktiga arenor som bär ett särskilt ansvar för kan skapa inkluderande aktiviteter.

 Den statliga utredningen: (SOU 2006:45) Aktionsgruppen för barnkultur ”Tänka framåt, men göra nu. Så stärker vi barnkulturen” har lagt förslag på hur barnkulturen ska stödjas och utvecklas.  Betänkandet saknar dock förslag på hur insatser för barn och ungdomar med funktionsnedsättning ska utvecklas för att undanröja hinder för barnens deltagande. Skall konventionen kunna sägas följas måste åtgärder vidtagas så barn med funktionsnedsättning inkluderas och ges möjlighet att delta i kulturlivet på lika villkor som barn utan funktionsnedsättning.

Artikel 31 Insamling av statistik och information 
Det saknas samlade statistiska uppgifter om barn och unga med funktionsnedsättning och deras levnadsförhållanden.

Extra ansträngningar bör göras för att synliggöra barnen i statistiken.

I ärendet har projektledaren Tove Rinnan varit föredragande.

Lena Nyberg
Barnombudsman

Charlotte Lenman
Ansvarig jurist