Betänkandet (SOU 2008:64 ) Kontinuitet och förändring: Betänkande av Public service-utredningen

Ställd till: Kulturdepartementet
Diarienummer: 9.1:0743/08

Sammanfattning
Utredarna föreslår att en public service-avgift ska ersätta den nuvarande TV-avgiften och även i fortsättningen gälla för individer som är över 18 år, folkbokförda i Sverige och som innehar TV-mottagare. Vi bedömer att barn och unga endast indirekt som familjemedlemmar berörs av eventuella effekter av en förändrad finansiering.

Barn och unga är framför allt stora konsumenter av public service-företagens program och tjänster. De utgör också cirka en femtedel av den allmänhet som public service-företagen har i uppdrag att spegla. Public service- företagens uppdrag ligger på många sätt väl i linje med FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen).

5 Framtida finansiering

5.1 En public service-avgift införs
Eftersom den föreslagna finansieringen innebär en årlig höjning av avgiften med 2 procenten är det viktigt att även ändra skrivningen i socialtjänstlagens 4 kap. 3§ vilket föreslås i utredningen. Försörjningsstöd bör lämnas för public service-avgiften. Enligt barnkonventionens artikel 13 måste vi garantera barns och ungas rätt till information. Det är viktigt att även barn som lever i resurssvaga familjer kan ta del av public servicekanalernas utbud.

5.3 Konsekvenser av direktfinansiering
5.3.6 Finansiering av Granskningsnämnden
Vi ser positivt på förslaget att skilja finansieringen av Granskningsnämnden från finansieringen av public service-företagen. Det är rimligt att den som granskar och den som granskas inte finansieras från samma håll.

6 Uppdragets allmänna utformning

6.2 Kärnverksamhet, kompletterande verksamhet och sidoverksamhet
6.2.3 Gränser för den kompletterande verksamheten
Vi välkomnar förslaget att även den kompletterande verksamheten till exempel på Internet ska innefattas av samma riktlinjer av opartiskhet, saklighet, omsorg och demokratiska värden och förbud mot reklam som tillämpas på kärnverksamheten. Barnombudsmannen anser att det är mycket viktigt att det etiska reglerna för press radio och TV noga efterlevs i alla medier med tanke på att användarna till stor del är barn och unga långt ner i åldrarna. Vi anser att det är viktigt att public service-radio och TV är ett gott exempel även för andra programkanaler när det gäller tillämpning av de journalistiska etiska reglerna.

Barnombudsmannen anser att public service-företagen som arbetar i allmänhetens tjänst och har i uppdrag att spegla mångfalden i samhället även bör redovisa mångfalden räknat i sändningstid per programgenre. Revisorerna bör till exempel med ett barnperspektiv granska hur mycket eller ofta barn och unga förekommer i varje genre och hur de speglas. Hur ofta förekommer barn som självständiga aktörer och säger sin åsikt i nyhetsprogram? Hur vanligt är det att de skildras som offer i barnprogram? Hur ofta speglas minoriteter i andra är sina ”egna” kanaler? Det skulle tydliggöra i vilken grad uppdraget att spegla mångfalden är uppfyllt. Det handlar inte bara om att spegla befolkningen utan också om på vilket sätt och i vilka sammanhang medborgarna får figurera. Barnombudsmannen anser att det är den stora framtida utmaningen för de svenska public service-företagen.

Barnombudsmannen är mycket positiv till den höga kvaliteten som public service- företagen normalt sett håller när det gäller program för och med barn och unga. Men på senare år finns en tendens att de unga radio- och TV-konsumenterna hänvisas till separata kanaler som vänder sig enbart till barn och unga. Och att varje minoritet får en egen programkanal. Barnombudsmannen efterlyser en representativ spegling av barn och unga, samt minoriteter, även i nyhetsmedier och debattprogram som vänder sig till en generell publik. Det är viktigt att de får komma till tals och blir lyssnade till i lika hög utsträckning som samhällsmedborgare i andra åldersgrupper. Vi ser också gärna att barn och unga i högre grad själva får föra sin talan, än att bli citerade av vuxna. Vi vill här särskilt understryka barns och ungas rätt att komma till tals enligt artikel 12 i barnkonventionen. Rätten att komma till tals bör vägas mot rätten till skydd och integritet och med hänsyn till ålder och mognad och barnets bästa.

6.4 Redovisning av hur uppdraget har fullgjorts
6.4.1 Redovisningarnas innehåll
Public service-företagens årliga redovisningar ska bland annat beskriva olika programkategoriers andel av den totala sändningstiden, enligt utredarna. Barnombudsmannen efterlyser en mer specifik granskning där det tydligt framgår hur olika delar av allmänheten speglas i olika programgenrer(se kapitel 6.2.12) för att bättre leva upp till barnkonventionen. Det är till exempel viktigt att kunna se hur mycket tid barn och unga eller minoritetsgrupper i samhället får komma till tals i den offentliga debatten.

Granskningen bör göras med utgångspunkt i radio- och TV-lagen och sändningstillstånden skriver utredarna. Barnombudsmannen anser att granskningen bör göras på ett sätt som visar olika befolkningsgruppers närvaro i olika mediegenrer. Redovisningen av public service-företagen bör visa hur de värnar yttrandefriheten och speglar mångfalden i samhället på ett representativt sätt.

8 Språkliga och etniska minoriteter
Vi välkomnar att utbudet på romani chib ska öka betydligt.

9 Barn och unga
Utredarna ger inget förslag men bedömer att program för och med barn och unga bör fortsätta vara ett prioriterat område för public service. Barnombudsmannen anser att ett framtida utvecklingsområde borde vara att i högre grad låta barns och ungas åsikter komma fram i den offentliga debatten i nyhetsprogram och samhällsprogram som vänder sig till en vuxen publik.

12 Utbildningsprogram och UR

12.4 Utbildningsprogram och folkbildningsprogram

Barnombudsmannen ser positivt på förslaget att UR ska koncentrera sin programverksamhet till utbildningsområdet och att UR även ska ha ett utbud av folkbildningsprogram. Enligt barnkonventionen har barn och unga rätt till information och utbildning och UR är en mycket viktig källa till information, kunskap och utveckling för barn och unga. Enligt artikel 17 har massmedierna en särskilt viktig roll när det gäller att ge tillgång till information och främja barns och ungas sociala, andliga och moraliska välfärd och fysiska och psykiska hälsa.

13 Att tillgängliggöra TV

13.6 Textning och taligenkänning
Vi välkomnar förslaget att alla program på svenska i SVT, SVT2, Barnkanalen, Kunskapskanalen och SVT24 som är meningsfulla att texta ska textas.

13.7 Program på teckenspråk och teckentolkade program
Vi ser positivt på förslaget att SVT och UR ska sända betydligt fler timmar på teckenspråk och sända fler teckentolkade program.

13.9 Syntolkning
Vi välkomnar förslaget om att inleda försök med syntolkning.

15 Internet och ny teknik
Utredaren bedömer att utbudet bör utformas så att så många som möjligt kan tillgodogöra sig tjänster och program. Barnombudsmannen anser att public service-företagens webbplatser bör ligga i framkant och ha så hög kvalitet när det gäller tillgänglighet på sina tjänster att de är föredömen för andra publicister och programkanaler i Sverige.
 
Föredragande i ärendet har varit informatören Karin Engberg.

Lena Nyberg
Barnombudsman

Charlotte Lenman
Ansvarig jurist