Yttrande över förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om kriterier och mekanismer för att avgöra vilken medlemsstat som har ansvaret för att pröva en ansökan om internationellt skydd...

Ställd till: Justitiedepartementet
Diarienummer: 9.1:0039/09

Yttrande över förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om kriterier och mekanismer för att avgöra vilken medlemsstat som har ansvaret för att pröva en ansökan om internationellt skydd som en medborgare i tredje land eller statslös person har gett in i någon medlemsstat (Dublinförordningen) samt Yttrande över förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av Eurodac för jämförelse av fingeravtryck för en effektiv tillämpning av Dublinförordningen.

Sammanfattning
Barnombudsmannen välkomnar Europeiska kommissionens förslag om ändringar i rådets förordning om kriterier och mekanismer för att avgöra vilken medlemsstat som har ansvaret för att pröva en asylansökan som en medborgare i tredje land har gett in i någon medlemsstat (Dublinförordningen). Vi är positiva till att förslaget innehåller ett barnrättsperspektiv och att barnets bästa ska komma i främsta rummet vid tillämpningen av förordningen som överensstämmer med artikel 3 i FN: s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen).
Vi är positiva till att ensamkommande barn särregleras i förordningen och att barnen ses som en samhällsgrupp som är i behov av särskilt stöd och särskilt skydd. Vi är positiva till att förslaget utvidgar definitionen av ”familjemedlemmar” som i sin tur kan komma att möjliggöra att fler familjeåterföreningar äger rum.
Att ta en minderårig i förvar är enligt vår mening oacceptabelt och kan inte rättfärdigas med hjälp av principen om barnets bästa.
 
Artikel 2 Definitioner
Vi ställer oss positiva till att förslaget innehåller en definition av rekvisitet ”minderårig” eftersom definitionen överensstämmer med artikel 1 i barnkonventionen. Barnombudsmannen föreslår att rekvisitet ”ensamkommande barn” byts ut mot ”separerade barn”. FN: s barnrättskommitté använder denna term i sin allmänna kommentar nr. 6 (2005) vid namn Treatment of unaccompanied and separated children outside their country of origin. Den vidare termen omfattar även barn som är separerade från sina föräldrar eller vårdnadshavare men som kommer i sällskap med andra släktingar. Detta innebär inte med automatik att släktingarna kan eller är lämpade att ta hand om dessa barn. Enligt vår mening är ”separerade barn” lika skyddsvärda som ensamkommande barn och bör omfattas av skydd.

Vi är positiva till att det i definitionen av rekvisitet ”ensamkommande barn” inte längre finns krav på att barnet ska vara ogift för att omfattas av tillämpningsområdet.

Vi beklagar att kravet på att rekvisitet ”familjen redan ska ha funnits i ursprungslandet” fortfarande gör sig gällande. Detta kan leda till att barn i familjer som inte var etablerade i ursprungslandet kan komma att falla utanför förordningens bestämmelser.

Vi välkomnar att minderåriga barn till en asylsökandes make eller maka eller ogifta partner i ett varaktigt förhållande inte längre behöver befinna sig i ett beroendeförhållande till ovannämnda personkrets för att innefattas av rekvisitet ”familjemedlemmar”. Det är positivt att även gifta barn till den asylsökande, oavsett om barnen är födda inom eller utanför äktenskapet samt adopterade barn innefattas av rekvisitet ”familjemedlemmar”. Barnombudsmannen anser att äktenskapsrättslig status eller blodsband inte ska vara avgörande huruvida ett barn ska ses som familjemedlem eller inte. Enligt artikel 2 i barnkonventionen ska barn inte diskrimineras på grund barnets eller dess föräldrars ställning i övrigt.

Vi är positiva till förslaget att föräldrar eller vårdnadshavare till en minderårig, oavsett om den omyndiga är gift eller ogift innefattas av rekvisitet ”familjemedlemmar”, förutsatt att det är till barnets bästa. Den asylsökandes minderåriga ogifta och gifta syskon innefattas också av definitionen förutsatt att det främjar barnens bästa vilket enligt vår mening är positivt.

Barnombudsmannen välkomnar att familjebegreppet utvidgas eftersom det ligger i linje med barnkonventionens artikel 5 som beskriver familjebegreppet innefattande föräldrar, vårdnadshavare, medlemmar i den utvidgade familjen eller gemenskapen enligt lokal sedvänja. Barnombudsmannen förespråkar den sociala familjens varande och anser därmed att personer som bär det huvudsakliga sedvanerättsliga ansvaret för barnet även bör innefattas av definitionen av ”familjemedlemmar”.

Artikel 4 Rätt till information och artikel 5 Personlig intervju

Vi välkomnar förslaget som innebär att en asylsökande ges möjlighet att göra sin röst hörd. Vi vill poängtera vikten av att barnet får möjlighet att ta del av all information som rör barnet, på ett språk som barnet kan förstå. Vid samtal med barn krävs särskild kunskap om barn och det är även viktigt att intervjuerna anpassas till barnens förutsättningar. Genom att förklara hur processen fortgår kan barnet känna sig mer trygg och säker i en ovan situation. I artikel 12 i barnkonventionen har det barn som är i stånd att bilda egna åsikter rätt att fritt utrycka dessa i alla frågor som rör barnet, varvid barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. Barnet ska särskilt beredas möjlighet att höras antingen direkt eller genom ställföreträdare.
Enligt artikel 10 i barnkonventionen ska alla rättsliga och administrativa förfaranden som rör barn ske så snabbt som möjligt. Långa och komplicerade handläggningstider och väntetider kan drabba barnen negativt.

Artikel 6 Garantier för minderåriga

Vi tillstyrker förslaget om att barnets bästa ska sättas i främsta rummet vid alla åtgärder enligt detta förslag. De faktorer som särskilt ska beaktas enligt förslaget för att utröna barnets bästa, är också överensstämmande med barnkonventionens bestämmelse. Barnombudsmannen anser att det bör understrykas att barnets bästa för det mesta sammanfaller med familjens enhet.

Barnombudsmannen anser att juridiskt biträde och god man alltid bör tillförordnas ensamkommande barn då de befinner sig i en särskild utsatt situation och är särskilt sårbara. Biträdet och den gode mannen bör inneha god kunskap om barnets behov och intressen.

Ensamkommande barns identitet bör enligt vår mening alltid fastställas av den mottagande medlemsstaten. De uppgifter som eventuellt finns lagrade i Eurodac- registret kan vara felaktiga. Barnet kan medvetet ha uppgivit en högre ålder i en annan medlemsstat i syfte att vilja framstå som myndig för att kunna arbeta.

Förslaget att medlemsstaterna så fort som möjligt ska påbörja spårning av familjemedlemmar till det ensamkommande barnet är positivt. Barnombudsmannen är dock orolig att Sverige inte kommer att kunna efterleva nämnda miniminorm. Försörjningskravsutredningens förslag ”Försörjningskrav vid anhöriginvandring” (SOU 2008:114) innebär att det införs ett försörjningskrav som villkor för anhöriginvandring.
Försörjningskravet innebär för det första att den som vill få sina anhöriga till Sverige måste inneha arbete eller på annat sätt kunna försörja sig själv. För det andra innebär det att han eller hon måste ha en bostad som är tillräckligt stor för hela familjen. I praktiken kan det innebära att vissa barn kan komma att skiljas från sina föräldrar under flera år och detta kan komma att leda till diskriminering i enlighet med artikel 2 i barnkonventionen. Familjeåterföreningar ska ske på ett positivt, humant och snabbt sätt. FN: s barnrättskommitté har utryckt oro över de medlemsstater som ställer upp restriktiva migrationsvillkor eftersom rätten till familjeåterförening i praktiken urholkas.  Försörjningskravsutredningens förslag kommer att försvåra barnens rätt till återförening och därmed även syftet med artikel 6 i kommissionens ändringsförslag. Att bevara och återställa barnets familj är enligt Barnombudsmannens det viktigaste för att nå bästa långsiktiga livskvalité.
Enligt artikel 22 i barnkonventionen ska konventionsstaterna vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att ett barn som söker flyktingstatus oberoende om det är ett ensamkommande barn eller inte, erhåller lämpligt skydd och humanitärt bistånd. Konventionsstaterna ska även samarbeta för att skydda och bistå ett barn för att spåra föräldrarna eller andra familjemedlemmar till ett flyktingbarn i syfte att erhålla den information som är nödvändig för barnet ska kunna återförenas med sin familj.

Artikel 7 Kriteriernas rangordning
Barnombudsmannen är positiv till att förslaget respekterar att familjen ska beaktas som en enhet och att principen om barnets bästa ska komma i främsta rummet, vilket är i överensstämmelse med artikel 3 och artikel 10 i barnkonventionen. 

Artikel 8 Ensamkommande barn
Vi välkomnar förslaget att den medlemsstat där familjen till det ensamkommande barnet lagligen vistas eller där det ensamkommande barnets släktingar lagligen vistas, är den medlemsstat där ansökan ska prövas. Återfinns det ensamkommande barnets familj eller släktingar i flera medlemsstater är den medlemsstat som främjar barnets bästa, den som är ansvarig för prövningen av ansökan.

Vi är också positiva till förslaget att om det ensamkommande barnet saknar familj eller släktingar i gemenskapen ska den medlemsstaten som sist tog emot barnets asylansökan anses ansvarig för prövning, förutsatt att det är till barnets bästa.

Artikel 28 Förvar

Enligt vår mening är det aldrig försvarbart att ta minderåriga i förvar oavsett om de är ensamkommande barn eller om de hålls i förvar tillsammans med sin familj. Att frihetsberöva barn på grund av dess migrationsstatus får inte enligt FN: s barnrättskommitté vara den enda grunden.  Flyktingbarn och asylsökande barn har rätt till samma behandling som andra barn som berövats sin familjemiljö. Att svenska barn i allmänhet inte kan tas i förvar innebär att utländska barn kan komma att diskrimineras. Enligt artikel 2 i barnkonventionen ska barn skyddas mot diskriminering.

Istället för ett förvarstagande anser vi att barn bör placeras i en så familjelik miljö som möjligt. Flertalet av barnen som söker asyl inom gemenskapen har flytt undan krig eller andra trakasserier och har ofta utsatts för svåra trauman. Dessa barn är i starkt behov av trygghet och omvårdnad, behov som ett förvarstagande inte kan tillgodose.

Artikel 30 Utbyte av relevant information innan överflyttning äger rum

Innan en överflyttning av barn till en annan medlemsstat äger rum bör medlemsstaten ha försäkrat sig om att barnet fysiskt och psykiskt klarar av en överflyttning. Det är viktigt att barnet informeras om vad som kommer att ske innan och efter överflyttningen och på ett språk som barnet kan förstå. 
Barnombudsmannen väljer att inte yttra sig över förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av Eurodac för jämförelse av fingeravtryck för en effektiv tillämpning av Dublinförordningen.
Föredragande i ärendet har varit Catrin Listad.


Fredrik Malmberg
Barnombudsman  Charlotte Lenman    Ansvarig jurist