Betänkandet (SOU 2008:131) Föräldrastöd – en vinst för alla Nationell strategi för samhällets stöd och hjälp till föräldrar i deras föräldraskap

Ställd till: Socialdepartementet
Diarienummer: 9.1:0156/09

Allmänna synpunkter
Barnombudsmannen anser att det är positivt att ett förslag till nationell strategi för föräldrastöd läggs fram. En nationell strategi eller handlingsplan är emellertid beroende av i vilken utsträckning aktörer på lokal, regional och nationell nivå engagerar sig och satsar på de aktuella verksamheterna. En sådan strategi kan därför behövas stramas upp med nationella krav i form av riktlinjer och normer. Det kan också behövas ekonomiska incitament för att underlätta genomförandet. I annat fall kan skillnader i genomförandet riskera att bli för stora i olika delar av landet och leda till att skillnader i barns uppväxtvillkor blir för stora. Utredningens förslag till nationell strategi skisserar visserligen en tydlig struktur mellan olika nivåer i samhället, men den bygger på att alla verksamheter fungerar på ett optimalt sätt.

Barnkonventionens värdegrund
Utgångspunkten för att samhället ska engagera sig i föräldrastöd är barnets bästa. Föräldrar bör vara barns närmaste och viktigaste försvarare av barns rättigheter.  Alla föräldrar bör därför få kunskap om FN:s konvention om barnets rätigheter (barnkonventionen) och barns rättigheter enligt denna. Barnombudsmannen anser att det är mycket viktigt att de föräldrastödsprogram som informeras om och/eller erbjuds från samhällets sida har en värdegrund som baserar sig på barnkonventionen. Barnet är ett subjekt med egna mänskliga rättigheter. Barnet ska respekteras och barnet behöver det skydd och den trygghet som föräldrar och familj kan ge.

2.7 Föräldrastödskedjan
Stärka informella nätverk
Utredarna berör inte vikten av att bygga upp och värna om goda utvecklande miljöer för barn och vuxna. Barn vill att föräldrarna ska få råd om saker som är roliga att göra tillsammans enligt preliminära resultat från Barnombudsmannens enkätundersökning 2008/2009. Självhjälpsgrupper där familjer träffas familjevis kan bli starka nätverk mellan barn och vuxna och även ha en föräldrautbildande och stödjande effekt. Fokus i sådan verksamhet behöver inte ligga på föräldraskapet, som man ändå har gemensamt, utan kan med fördel ligga på ett gemensamt intresse eller behov.

3 Utredningens definition av föräldrastöd

Information
Barnombudsmannen anser att regeringen behöver avsätta medel för att ta fram och sprida såväl lättillgänglig information till alla föräldrar om barnets rättigheter som mer fyllig kunskap till föräldrar om barns rättigheter och om hur de i vardagen kan bidra till att tillgodose dessa rättigheter. Sådant material borde vara en obligatorisk del av alla former av föräldrastöd.  Det behövs ett sådant material på flera språk.

Barnombudsmannen anser det som självklart att kunskap om förbudet mot aga och faran med all form av våld mot barn ingår i allt föräldrastöd. Alla nyblivna föräldrar måste redan på BB få veta att spädbarn kan skadas svårt och livshotande bland annat i så kallat Shaken Baby Syndrome.

4 Barnens perspektiv och behov

Barnombudsmannen anser att utredningen inte i tillräcklig utsträckning har inhämtat barns och ungas perspektiv på föräldraskap och föräldrars behov av stöd från andra vuxna. Det finns inte nämnt i rapporten att utredningen anordnat fokusgrupper med barn eller unga eller mött någon barn- eller ungdomsorganisation. Barn och unga med utsatta livssituationer och deras erfarenhet av vilket stöd en familj behöver för att fungera är ett exempel. Barn med problematiska familjeförhållanden har mycket värdefull kunskap om föräldraskap som inte fungerar och kan ofta uttrycka vad som är viktigt för att man som barn ska må bra. Att utredarna inte har talat med barn och dessutom anser att små barn inte kan ha någon åsikt om vilket stöd deras föräldrar kan behöva eller hur en bra förälder ska vara är häpnadsväckande.

Utredningen har i samarbete med Barnombudsmannen utarbetat fyra frågor i Barnombudsmannens enkät till barn och unga hösten/vintern 2008/2009 och tagit del av de fåtaliga rapporter som finns om barns och ungas perspektiv på föräldraskap. Barnombudsmannen kommer under 2009 att presentera resultat från sin undersökning av barns och ungas perspektiv på föräldraskap och vilket stöd barnen anser föräldrar kan behöva.

Inom ramen för en kommande nationell strategi för föräldrastöd anser Barnombudsmannen att barn och unga ska få tillfälle att bidra med såväl innehåll som utvärdering.

5 Ett folkhälsoperspektiv på föräldrastödsinsatser

Generellt och skräddarsytt stöd
Barnombudsmannen anser att det behövs ett generellt stöd som vid behov skräddarsys till föräldrar i särskilda situationer.  Det kan vara föräldrar till barn med funktionsnedsättning, föräldrar som befinner sig i en livskris eller i en konflikt med barnets andre förälder eller med barnet eller den unga personen själv, familjehemsföräldrar, adoptivföräldrar, samkönade föräldrar, ensamstående föräldrar, nyinvandrade föräldrar, föräldrar med psykosociala problem, missbruksproblematik eller andra. Naturligtvis bör alla föräldrar erbjudas en likvärdig grund, men innehållet behöver antagligen variera. Föräldrar kan känna sig mer tillfreds och mindre utpekade om de är tillsammans med andra i liknande situationer. Det är viktigt att skräddarsy det generella stödet så att föräldrar i olika situationer verkligen känner sig välkomna. Nyanlända föräldrar i flykting¬familjer bör erbjudas en första information redan under introduktionen som sedan byggs på under till exempel SFI-undervisningen.

Utredarna räknar upp ett antal grupper av föräldrar som inte är lätta att nå. Barnombudsmannen anser att nya former för kommunikation med föräldrar i särskilda situationer måste prövas. Traditionella mötesformer i grupp kanske inte fungerar utan ett helt annat stöd kan behövas. Det kan finnas behov av att ta fram strategier för kontakt med svårnådda grupper.

7 Vilket stöd efterfrågar föräldrar?

Individuellt stöd
Många föräldrar önskar individuellt stöd och råd i särskilda situationer vilket framgår av utredningens undersökningar bland föräldrar. Barnombudsmannen stöder därför förslaget att en nationell hjälplinje utvecklas och att anser att det är viktigt att virtuell information och interaktion också utvecklas. Hjälplinjer kan också vara lokala. Råd och allmänt stöd kan också förmedlas via lokala radiostationer och radiostationer på olika språk.
Men den viktigaste ingrediensen i individuellt riktat stöd är någon form av icke utpekande lokal föräldrastödsmottagning. Barnombudsmannen föreslår att en utredning om införande av individuellt föräldrastöd för föräldrar till barn och unga i alla åldrar kompletterar förslaget till nationell strategi. Barnombudsmannen föreslår att en lag om individuellt föräldrastöd införs på samma sätt som familjerådgivning.

7.7 Behov av stöd hos föräldrar med funktionsnedsättning och hos föräldrar till barn med funktionsnedsättning
Föräldrar med barn med funktionsnedsättning
Föräldrar med barn med funktionsnedsättning kan behöva mer direkt konkret stöd för att få familjens vardag att fungera än det generella stöd som ska erbjudas till alla. Det är många personer och kompetenser runt ett barn eller ung person med funktionsnedsättning. Här behövs en professionell samverkan och en utpekad ”koordinator” eller patientansvarig person så att utredning, behandling, habilitering, råd och stöd inte försenas. Det ska inte behöva vara barnets föräldrar/vårdnadshavare som ska administrera samverkan mellan olika inblandade yrkesgrupper. De har händerna fulla med att ge sitt barn med funktionsnedsättning en så bra barndoms- och ungdomstid som möjligt.

8 Arenor för föräldrastöd

Tidigt stöd
Barnombudsmannen anser att regeringen behöver stimulera landsting och regioner att stärka och utveckla mödrahälsovården så att den i än högre grad än nu kan agera för att stödja de blivande föräldrarna i sitt föräldraskap. Detta är särskilt angeläget om det i ett tidigt skede av väntan på barn framkommer signaler om problematik hos en eller båda föräldrarna. Även begreppen kan behöva ses över, mödrahälsovård kanske ska kallas ”föräldrahälsovård”.

Anknytning
Vikten av en god anknytning bör alla blivande föräldrar informeras om. Möjlighet till samspelsövningar för dem som behöver måste utökas. Med större fokus på generellt föräldrastöd under den tid man väntar barn och under spädbarnstid kommer sannolikt MVC- och BVC-teamen att upptäcka en större grupp föräldrar i behov av dessa insatser än tidigare. Barnombudsmannen anser det därför angeläget att landsting och kommuner utvecklar spädbarnskompetensen inom vård och socialtjänst. Vi vill särskilt betona behovet av att inrätta fler särskilda behandlingsverksamheter för att stödja samspel och anknytning mellan spädbarn och föräldrar.

Elevhälsan
Barnombudsmannen kräver att elevhälsan ska ha ökade resurser. Det är dessutom viktigt att sätta upp riktlinjer för kvantitet och kvalitet, om hur många barn och unga som bör ingå i varje yrkeskategoris uppdrag och vilken kvalitet som kan krävas. Detta för att hindra den godtycklighet som finns idag vad gäller hur många barn en enskild sköterska, specialpedagog, kurator eller psykolog ska kunna ha kontakt med. Lagstiftning med riktlinjer med författningsstöd behövs.

Medier
Barnombudsmannen vill även lyfta fram att föräldrar får information genom tv, radio, Internet, veckotidningar, dagspress och genom reklam.  Tv, radio och tidningar har bidragit till att sprida goda idéer och kunskap på vetenskaplig grund.  Utbildningsradions programserie om barns utveckling, Människans barn, Bonnierskoncernens tidning Vi Föräldrar och Kamratposten är goda exempel. Men det finns kommersiella produkter som inte har en sådan kvalitet. Detta har utredarna inte berört. I föräldrastödsgrupper bör ingå att kritiskt granska det utbud som når föräldrar via brevlådan och nätet och värdera hur nyttigt och användbart materialet är.

9 Samverkan

Regional och nationell nivå som stöd till lokal nivå
Den regionala nivån blir viktig för att inom regionen se till att kvalitetsskillnaderna mellan olika kommuners utbud inte blir för stora.  Utredningens förslag bygger på en jämn och god kvalitet av de verksamheter som möter alla barn. Det kan behövas nationella riktlinjer eller föreskrifter för mödravårdens, barnhälsovårdens, elevhälsans, förskolans och skolans arbete med föräldrastöd för att garantera en jämn nivå. Dokumenterade välfungerande och uppskattade verksamheter som familjecentraler, öppna förskolor och former för samverkan som till exempel nätverkshus måste värnas om även i ekonomiskt hårda tider.

10 Evidensbaserade föräldrastödsprogram

Barnombudsmannen anser att endast de föräldrastödsprogram som utvärderats i svenska förhållanden och som överensstämmer med de rättigheter som föreskrivs i barnkonventionen ska användas. Utredarna ger själva exempel på en värdegrund som bygger på ett bekräftande, stödjande och lyssnande förhållningssätt mellan barn och deras föräldrar. Barnombudsmannen ser gärna att nya metoder som bygger på detta synsätt arbetas fram och att det lämpligen görs tillsammans med barn och unga själva.  Det är nödvändigt att kontinuerligt utvärdera de teorier och den människosyn som metoder och utbildningsprogram bygger på. Rent kränkande metoder mot barn och sådana råd som handlar om utfrysning eller bestraffning ska inte få förekomma. Inte minst ”barnuppropet” 2009 och den debatt som förs om den så kallade nannykulturen visar på vikten av att samhället på ett kraftfullt sätt sätter stopp för otidsenliga förhållningssätt mot barn.

Inger Andersson Kagios och Eva Norén Björn har varit föredragande i ärendet.

Fredrik Malmberg
Barnombudsman

Charlotte Lenman
Ansvarig jurist