Barn som misstänks för brott (SOU 2008:111)

Ställd till: Justitiedepartementet
Diarienummer 9.1:1344/08

Sammanfattning
Utredaren har på ett gediget sätt analyserat och redovisat de konsekvenser för barn, som utredarens förslag kan komma att medföra. Barnombudsmannen tillstyrker utredarens förslag att allvarliga brott där den misstänkte är under 15 år ska utredas.

Det är även positivt att utredaren föreslår en restriktiv hållning till tvångsmässiga drogtester. Det är viktigt att barnet känner sig trygg med de åtgärder samhället vidtar, även när det rör sig om att barnet är misstänkt för brott. Ekonomisk utsatthet, våld och övergrepp i hemmet kan vara starkt bidragande orsaker till att barn begår brott . För dessa barn är det extra viktigt att samhället är tryggt och inte skrämmande.

9 Utredningens överväganden och förslag

9.2 Förutsättningar för utredning enligt 31 § lagen (1964:167)med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare (LUL)
9.2.2 Presumtion för utredning vid särskilt allvarlig brottslighet
Barnombudsmannen tillstyrker förslaget att införa en huvudregel som innebär att om någon före 15 års ålder kan misstänkas ha begått ett brott, ska en utredning genomföras, om det för brottet inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i ett år, om inte särskilda skäl talar mot det. Förslaget innebär en tydligare reglering som leder till en mer enhetlig tillämpning, något vi anser är positivt. Förslaget är även viktigt för polisens och socialtjänstens brottsförebyggande arbete. Barnombudsmannen vill betona att utredningsmöjligheten måste användas med förstånd. Vi anser att det är angeläget att det även fortsättningsvis beaktas att barn under 15 år gagnas mer av insatser från socialtjänst än av reaktioner från rättsväsendet.
  
9.2.3 Utredning enligt 31 § LUL i socialtjänstens intresse
Vi tillstyrker utredningens förslag att utredning rörande brott i andra fall än vid allvarlig brottslighet får inledas på initiativ av socialtjänsten om det kan antas ha betydelse för att avgöra behovet av socialtjänstens insatser med avseende på den unge. I dagsläget är det otydligt vem som ska initiera en utredning, därför är det bra att förslaget tydliggör att det är socialtjänsten som har det ansvaret. Det är viktigt att en mer enhetlig rättstillämpning eftersträvas, eftersom bland annat BRÅ:s rapport 2007:16, visat att det finns stora variationer mellan landets polismyndigheter när det gäller i vilken omfattning utredningar avseende barn under 15 år enligt 31 § LUL inleds. Det är bra att det i förslaget tydliggörs vilka utredningar som ska prioriteras, dels brott som innebär fara för barnets hälsa eller utveckling, dels brott som kan antas utgöra ett led i en upprepad brottslighet.
9.2.4 Utredning för att klarlägga om någon som fyllt femton år tagit del i brottet eller för att efterforska gods
Barnombudsmannen tillstyrker förslaget om att utvidga regleringen angående utredning för att efterforska gods som åtkommits genom brottet, till att även avse gods som kan bli föremål för förverkande.

9.2.5 Utredning om det annars är av särskild betydelse med hänsyn till ett väsentligt allmänt eller enskilt intresse Barnombudsmannen välkomnar förslaget att en utredning ska få inledas om det är av särskild betydelse med hänsyn till ett väsentligt allmänt eller enskilt intresse. Vi är positiva till att utredningsmöjligheten ökas för att tillgodose viktiga allmänna intressen, till exempel för att klarlägga omständigheterna kring brottet, då det är av stor vikt för att kunna avskriva brottsmisstankar mot ett barn som blivit felaktigt misstänkt. Ett annat exempel på viktiga allmänna intressen som nämns i utredningen är brottsförebyggande arbete. Ombudsmannen vill här betona att det misstänkta barnets behov alltid måste vägas mot sådana allmänna intressen. Vi välkomnar även att utredning ska få inledas om det är av särskild betydelse för att tillgodose ett enskilt intresse.

Barnombudsmannen anser att det är positivt att utredaren tagit ett brottsofferperspektiv särskilt avseende att brottsoffret i och med förslaget kan få ökade möjligheter till ersättning men även möjlighet till att bli tagen på allvar och att få personlig upprättelse.

9.2.6 Utredning avseende barn som inte fyllt 12 år
Vi tillstyrker förslaget att den presumtionsregel vid brott för vilka inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i ett år som innebär att en utredning ska inledas om inte särskilda skäl talar mot det, ska vara tillämplig på barn som inte fyllt 12 år. Vidare tillstyrker vi förslaget att utredning avseende barn som inte fyllt 12 år med stöd av någon annan grund däremot endast får inledas om det finns synnerliga skäl. Vi vill betona att utredningsmöjligheterna för barn under 12 år måste vara restriktiva. Stor hänsyn måste tas till barnets ålder och mognad vid bedömningen av om en utredning ska inledas.

9.3 Omfattningen och inriktningen av en utredning enligt 31 § LUL
Barnombudsmannen noterar med tillfredställelse att utredaren gällande omfattningen och inriktningen av en utredning enligt 31 § LUL för ett resonemang kring FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) och att barnet i en utredning ska behandlas på ett sådant sätt att det främjar barnets självkänsla och främjar barnets återanpassning.

9.4 Förfarandet vid utredning och kravet på skyndsam handläggning − 32 § LUL
Barnombudsmannen är positiv till förslaget att införa en bestämd tidsfrist inom vilken en utredning ska avslutas, som enligt huvudregeln ska vara slutförd inom tre månader från tidpunkten då det finns någon som är skäligen misstänkt för brottet.  Vi anser att det är av stor vikt att dessa utredningar prioriteras och att barnet inte får vänta länge på att en utredning slutförs, dels av pedagogiska skäl, dels på grund av hänsyn till barnets ålder och utvecklingsnivå. 
   
9.5 Juridiskt biträde − 32 a § LUL
Barnombudsmannen är positiv till förslaget att förutsättningarna för att förordna juridiskt biträde utvidgas, så att ett juridiskt biträde förordnas om det inte är uppenbart att den unge saknar behov av biträde, om en utredning har inletts enligt den föreslagna presumtionsregeln om särskilt allvarliga brott. I barnkonventionen stadgas i artikel 40 punkten 2 (b)(ii) att varje barn som misstänks för brott har rätt att få juridiskt biträde. Denna rätt förtydligas i barnrättskommitténs General comment No. 10 (2007) som anger att ett barn som misstänks för brott måste garanteras juridiskt biträde utan dröjsmål. Vidare anger barnrättskommittén att biträdet ska vara närvarande under hela utredningen.

Vi ställer oss frågande till föreslagna begränsningar av denna rätt. Vidare ifrågasätter vi att utredaren som exempel på när juridiskt biträde ska anses obehövligt anger att vårdnadshavaren inte önskar juridiskt biträde för den unge. Det är, enligt Barnombudsmannens mening, det brottsmisstänkta barnet själv som har att avgöra om juridiskt biträde önskas, inte vårdnadshavaren. Om barnet önskar juridiskt biträde bör denna önskan tillgodoses så långt det är möjligt. Barnrättskommittén betonar vikten av att det juridiska biträdet, liksom polis, socialtjänst och övriga som handhar ärendet, har särskild kunskap om barn . Barnombudsmannen vill även betona vikten av att det över hela Sverige görs en likvärdig bedömning av om och när ett biträde ska förordnas.  Enligt artikel 2 i barnkonventionen får ingen åtskillnad göras mellan barn oavsett var i landet de bor.

9.7 Socialtjänstens medverkan − 34 § LUL
Barnombudsmannen tillstyrker förslaget att förhör med barnet utan närvaro av socialtjänst inskränks till situationer då det inte av särskilda skäl möter hinder. Ett exempel på ett sådant hinder som nämns i utredningen är att barnet, av utredningstekniska skäl, måste höras i direkt anslutning till gripandet för brottet vid en tidpunkt då det inte finns någon representant för socialtjänsten som är i tjänst. Barnombudsmannen instämmer i utredarens resonemang kring att det är av stor vikt att det finns ett nära samarbete mellan socialtjänst och polis eftersom ett sådant samarbete ökar möjligheten för barnet att få adekvata insatser.

9.8 Tvångsmedel
9.8.3 Beslag, husrannsakan m.m. − 36 § LUL
Barnombudsmannen välkomnar att utredaren föreslår ett mycket restriktivt förhållningssätt till drogtester. Det får aldrig bli rutinmässiga tester, utan de ska alltid ske i syfte att ge socialtjänsten underlag till sina utredningar. Det är positivt att utredaren resonerar kring artikel 3 och 33 i barnkonventionen om barnets bästa och konventionsstaternas skyldighet att vida alla lämpliga åtgärder för att skydda barn från olaglig användning av narkotika och att utredaren gjort en barnkonsekvensanalys. Barn som använder droger behöver positivt stöd från vuxenvärlden.

Barnombudsmannen ställer sig positiv till att kroppsbesiktning endast ska kunna företas mot barn under 15 år som skäligen kan misstänkas för brott för vilket inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i ett år och åtgärden är av synnerlig vikt för att klarlägga omständigheterna kring brottet.

Vi tillstyrker förslaget att kroppsbesiktning ska kunna företas mot barn under 15 år som skäligen kan misstänkas för att olovligen ha brukat narkotika och åtgärden är av synnerlig vikt för att socialtjänsten ska kunna avgöra behovet av insatser med avseende på den unge.

Vi tillstyrker förslaget att den unge som ska kroppsbesiktigas ska få hållas kvar för ändamålet upp till tre timmar eller, om det finns synnerliga skäl, ytterligare tre timmar.

Ombudsmannen tillstyrker förslaget att kroppsbesiktning av den unge inte ska få verkställas eller bevittnas av någon annan än en person som är av samma kön som den unge. Vi tillstyrker även förslaget att kroppsbesiktning som enbart innebär att blodprov, alkoholutandningsprov eller salivprov för DNA-analys tas ska få verkställas och bevittnas av någon som inte är av samma kön som den unge. Det är positivt att en åtskillnad görs mellan kroppsbesiktningar som är olika ingripande för barnet.

Vidare är vi positiva till att det tydliggörs att det endast är tvångsmedel som är angivna i LUL eller annan författning där det uttryckligen föreskrivs att åtgärden omfattar den som är under 15 år, som får användas mot den som är under 15 år.

9.9 Dokumentation till socialtjänsten − 37 § LUL
Barnombudsmannen välkomnar förslaget att protokoll över avslutad utredning enligt 31 § LUL så snart som möjligt ska sändas till socialnämnden oberoende av på vilket grund utredningen har inletts. Förslaget möjliggör att barnets eventuella behov av stöd från samhället säkerställs.


Fredrik Malmberg
Barnombudsman

Charlotte Lenman
Ansvarig jurist