En hållbar lärarutbildning (SOU 2008:109)

Ställd till: Utbildningsdepartementet
Diarienummer 9.1:0001/09

Sammanfattning av vårt yttrande
Barnombudsmannen ställer sig positiv till huvuddelen av utredningens förslag men vi anser att det förslag till lärarutbildning som presenteras har ett alltför framträdande fokus på ämneskunskaper. Vi instämmer i att djupa ämneskunskaper är viktiga men vi vill tydliggöra värdet med relevanta kunskaper om exempelvis barn, barn och ungdomskultur och barns psykologiska utveckling.

Vi anser självfallet att det är viktigt att lärare har goda kunskaper i de ämnen de ska lära ut. Läroplanen, Lpo 94, anger dock att de kunskaper skolan ska förmedla inte enbart omfattar fakta utan skolan har även den viktiga uppgiften att forma självständiga, kritiskt tänkande individer som visar respekt för sina medmänniskor. Barnombudsmannen vill lyfta fram detta perspektiv och anser att det är angeläget att det inte faller i glömska.

2 Bakgrund
2.7.4 Denna utrednings syn på läraruppdraget
Utredningens syn på läraruppdraget innebär bland annat en betoning på lärares professionalitet. Utredningen menar att för att skapa professionalitet krävs en viss renodling av läraruppdraget. Det förmedlas visserligen att skolan alltid har haft en fostrande och social uppgift och att det fortfarande är en självklarhet, men att detta inte är en roll som lärare kan axla på egen hand. Utredningen menar att andra yrkeskategorier såsom specialpedagoger, speciallärare och elevvårdspersonal ska stötta utifrån skolans och elevernas behov. Barnombudsmannen anser att det i grunden är positivt att renodla roller, att se och lyfta fram vikten av olika kompetenser. Vi anser det positivt att utredningen framhåller att det bör finnas elevvårdande yrkeskategorier inom skolan. Samtidigt anser vi att en alltför långtgående renodling av läraruppdraget är negativ. Lärarna är mycket viktiga personer i barnens liv som i princip dagligen möter barnen och följer deras utveckling samt allmänna mående. Vid en från lärarhåll alltför stor fokusering på undervisningsuppdraget finns risken att barn som mår dåligt inte upptäcks. Lärare måste vara väl rustade för att kunna upptäcka och känna igen signaler om att ett barn inte mår bra eller behöver extra stöd, detta för att kunna slussa barnet vidare till rätt hjälp. Barnombudsmannen menar att skolan inte endast är en arena för kunskap, utan även en social arena, det är därför viktigt att den sociala dimensionen av läraruppdraget upprätthålls.

3 Kompetensbehov för blivande lärare

3.2 Den utbildningsvetenskapliga gemensamma kärnan
I utredningen analyseras lärares kompetensbehov på tre nivåer.  Den generella kompetens som alla lärare ska ha benämner utredningen den utbildningsvetenskapliga kärnan. Barnombudsmannen ser positivt på att det i den utbildningsvetenskapliga gemensamma kärnan ska ingå kurser om barns och ungdomars utveckling och lärande, specialpedagogik, sociala relationer, konflikthantering och ledarskap . Vi anser att sådana insikter är minst lika viktiga som goda ämneskunskaper.
 
Barnombudsmannen anser vidare att alla lärare måste ha kunskaper om gruppdynamik - hur goda relationer skapas och upprätthålls, om mobbning och hur mobbningssituationer kan förebyggas och lösas. Vi får genom vårt arbete vetskap om det lidande mobbning kan orsaka hos barn och hur det kan förstöra en hel skoltid. Lärarna saknar idag kunskap om vad diskrimineringslagen kräver samt vilka metoder som är användbara för att förebygga och förhindra förekomsten av diskriminering. Därför anser Barnombudsmannen att det är oerhört viktigt att alla blivande lärare får kunskaper i diskrimineringslagen och hur de kan skapa ett gott gruppklimat samt motverka och förebygga mobbning.

Enligt vår mening ska det i den utbildningsvetenskapliga kärnan finnas utrymme för kurser om mänskliga rättigheter och då i synnerhet barnkonventionen och barns rättigheter.  Artikel 29 i barnkonventionen betonar att barnets utbildning ska syfta till att utveckla respekt för mänskliga rättigheter och förbereda eleverna för att skapa och deltaga i ett fritt samhälle i en anda av förståelse, fred, tolerans, jämställdhet mellan könen och vänskap mellan folk. För att lärarna ska kunna förmedla kunskaper om barnens rättigheter samt omsätta konventionens budskap i praktiken måste kunskaper om detta självfallet ingå som ett obligatoriskt moment i lärarutbildningen.

Ytterligare kunskaper Barnombudsmannen anser ska finnas i den utbildningsvetenskapliga kärnan är hur eleverna kan göras delaktiga i sitt skolarbete. Enligt artikel 12 i barnkonventionen har barn rätt att uttrycka sina egna åsikter utifrån ålder och mognad och få dem beaktade. Blivande lärare bör få kunskaper i hur de kan främja och uppmuntra denna rätt i all undervisning.

I den utbildningsvetenskapliga kärnan bör även kunskaper om styrdokument såsom skollag, läroplan och kursplaner ingå. Kunskaper i lagstiftning som berör skolans verksamhet är viktig, särskilt rörande anmälningsplikten till socialtjänsten. Utredningen tar särskilt upp att lärare behöver kompetens kring barn som far illa, något vi välkomnar.

Kunskapsinhämtning kring barnkonventionen och elevinflytande kan med fördel placeras in under momentet ”Utbildningens organisation och villkor, demokratins grunder”. Kunskaper om mänskliga rättigheter och då i synnerhet barnkonventionen är synnerligen sammanlänkat med begreppet demokrati.

Barnombudsmannen anser även att kurser kring sex och samlevnad samt HBT-frågor ska bli obligatoriska på lärarutbildningen. Vi skulle gärna se att ”sex och samlevnad” byter namn till ”relationskunskap” i läroplanerna, detta för att markera att det är kärleksrelationer som är i fokus, där sexualitet ingår. Detta fokus vill vi även se i de obligatoriska kurserna på lärarutbildningen.

4 Nya utbildningar och examina

4.1 Allmänna överväganden och principskiss
Barnombudsmannen ställer sig i stora drag positiv till förslaget att två nya yrkesexamina, grundlärarexamen och ämneslärarexamen ersätter den nuvarande lärarexamen.

Förslaget innebär att lärarna blir än tydligare förberedda för sin framtida yrkesgärning. Att grundlärarna får en bred ämneskompetens som lägger grunden till att kunna förmedla centrala färdigheter såsom räkning, skrivning och läsning anser vi är positivt eftersom sådana kunskaper är avgörande för att eleverna ska kunna tillgodogöra sig fortsatta studier. Vi ser även positivt på de föreslagna inriktningarna då det innebär en ytterligare specialisering för olika åldersgrupper och ämnen. Att utbildningen till ämneslärare ger en djupare och mer koncentrerad kompetens i de egna ämnena anser vi även det positivt då det ger en god förutsättning för att ge fördjupade ämneskunskaper till de äldre eleverna. Vi anser självfallet att det är viktigt att lärare har goda kunskaper i de ämnen de ska lära ut, men i sammanhanget vill vi anknyta till Barnombudsmannens syn på kunskap . Vår syn på kunskap är inte endast synonymt med faktakunskaper. Kunskapsbegreppet omfattar enligt vår mening även andra erfarenheter och förmågor som är viktiga att ha med sig i livet. Att utveckla ett kritiskt, självständigt tänkande, att kunna finna relevanta fakta, att kunna ta initiativ och kunna genomföra presentationer både muntligt och skriftligt är förmågor vi vill lyfta fram. Förmågor som ofta förbises i diskussionen om vad kunskap egentligen är. Kulturutredningen (SOU 2009:16) hyser förhoppningar att förskola och skola ska fungera som kulturbärare. Barns rätt till kultur fastslås som en rättighet i barnkonventionen och kulturerfarenheter är enligt vår mening värdefulla i barns fortsatta liv. Vi menar att kultur inryms i kunskapsbegreppet och att lärare behöver kulturkompetens. Olika estetiska uttryckssätt såsom dans, bild och teater kan även fungera som alternativa inlärningsformer.

Ett syfte med den nuvarande lärarutbildningen var att inom det allmänna kunskapsområdet tillhandahålla en delvis gemensam kunskapsbas. Utbildningens struktur syftade till att underlätta samverkan mellan lärare i olika delar av skolan. Utredningens förslag kan ses som en tillbakagång till en tidigare skola med tydliga uppdelningar mellan olika stadier. Barnombudsmannen anser att ambitionen att underlätta samverkan lärare emellan var god, barn utvecklas i olika takt, och det är en av anledningarna till att barn tjänar på att lärare samverkar. Vi hoppas att denna samverkan kan leva kvar även i fortsättningen trots att det enligt utredningens förslag inte är en uttalad ambition. Vi har inga direkta synpunkter på de olika inriktningar som beskrivs under 4.4. och 4.5, såvida de inte skadar samarbetet lärare emellan.

I utredningens analys av lärares kompetensbehov nämns att den didaktiska delen av lärarutbildningen främst ska vara kopplad till ämnesundervisningen. Det framhålls dock att vissa grundläggande didaktiska frågor bör behandlas inom den utbildningsvetenskapliga kärnan. Utredningen framhåller bland annat vikten av lärares förmåga att kunna framträda inför grupp och vikten av att på ett kritiskt sätt kunna använda och förmedla hur olika informationsteknologiska källor kan användas. En annan del av didaktiken som utredningen betonar är läromedelskunskap i vid bemärkelse. Utredningen menar att sådan kunskap är viktig för att undvika alltför vinklade och förenklade framställningar. Barnombudsmannen anser att det är viktigt att blivande lärare får en god metodologisk och didaktisk grund från utbildningen som de sedan kan vidareutveckla under yrkeslivet. En skicklig lärare har inte bara en stor kunskap i sitt ämne utan även förmågan att på ett intresseväckande sätt förmedla kunskaperna till sina elever samt skapa upptäckarglädje och nyfikenhet. Lärare bör få kunskap om barns olika inlärningsstrategier och hur läraren kan möta varje elev på bästa sätt. Barnombudsmannen anser även att det är viktigt att lärare får bättre kunskaper kring hur elevers kunskapsutveckling ska dokumenteras och följas upp så att åtgärder och stöd kan sättas in vid behov.

Lärare som gått den nuvarande lärarutbildningen anser att kunskaper gällande bedömning av elevernas kunskaper behöver förstärkas. Även Barnombudsmannen anser det viktigt att lärare får goda kunskaper gällande hur elevers prestationer ska bedömas, hur skriftliga omdömen ska utformas och hur betyg sätts och motiveras. Betyg och skriftliga omdömen ska inte endast ses som ett mått på elevers prestationer utan de ska även fungera motiverande. För att omdömen och betyg ska fungera motiverande krävs att pedagogen kan motivera varför eleven har fått ett visst betyg eller omdöme. En förutsättning för att kunna göra detta är att läraren har med sig sådan kompetens från lärarutbildningen. 

4.2 Examensrättsprövning
Barnombudsmannen ställer sig positiv till förslaget att universitet och högskolor får ansöka om rätt att utfärda de nya examina, att Högskoleverket prövar dessa ansökningar utifrån förutsättningarna i varje inriktning eller ämneskombination och att examensrätten ska kunna begränsas på inriktnings- eller ämnesnivå. Förslaget innebär en kvalitetssäkring av examina och säkerställer att alla lärare som barnen möter har genomgått en utbildning av god kvalitet.

4.4 Grundlärare
Barnombudsmannen välkomnar förslaget att utbildningen till grundlärare får fyra inriktningar: förskola, förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3, grundskolans årskurs 4-6 samt fritidshem. Vi ställer oss särskilt positiva till utredarens förslag om att huvudområdet för inriktningen förskolan ska ge gedigna kunskaper om barns utveckling. Vi anser det särskilt glädjande att utredningen föreslår en speciell inriktning för grundskolans årskurs 4-6, en åldersgrupp som i många sammanhang faller mellan stolarna då det under de senaste 20 åren inte utbildats lärare som varit specialiserad för åldersgruppen 10-12 år. För övrig argumentation se punkt 4.1.

4.5 Ämneslärare
Barnombudsmannen välkomnar förslaget att utbildningen till ämneslärare får fyra inriktningar: allmänna ämnen, grundskolans årskurs 7-9, allmänna ämnen gymnasieskolan och vuxenutbildningen samt praktiska och estetiska ämnen.

Barnombudsmannen tillstyrker förslaget att ämneslärarnas kompetens blir djupare och mer koncentrerad, den förutsättningen gör det mer troligt att lärarna kan förmedla de djupare ämneskunskaper som är relevanta för de äldre barnen. För övrig argumentation rörande vår syn på kunskap se punkt 4.1.

4.5.4 Alternativ ingång till ämneslärarexamen
Barnombudsmannen ställer sig positiv till förslaget om att en alternativ ingång till ämneslärarutbildningen erbjuds för sökande med tillräckliga och relevanta akademiska studier samt att den alternativa ingången endast ges vid de lärosäten som fått examensrätt för ämneslärarutbildningen.

Att erbjuda en alternativ ingång till ämneslärarutbildningen innebär en större rekryteringsbas för blivande lärare vilket i sin tur kan leda till att antalet obehöriga lärare i skolan minskar. Detta är av största vikt för att barnen ska kunna få utbildning av god kvalitet.  Att den alternativa ingången endast ges vid de lärosäten som fått examensrätt för ämneslärarutbildningen innebär en kvalitetssäkring som vi ställer oss positiva till.

4.6 Modersmål, teckenspråk, minoritetsspråk
Barnombudsmannen välkomnar förslaget att utbildningen av lärare i modersmål återupptas, att den alternativa ingången till ämneslärarutbildning används för denna utbildning, att ett ämnesdidaktiskt centrum får i uppdrag att stödja utbildningen och att utbildningen inte utgör en egen inriktning av lärarutbildningen.

Barnkonventionens artikel 30 slår fast att i de stater där det finns etniska, religiösa eller språkliga minoriteter eller personer som tillhör en urbefolkning ska ett barn som tillhör en sådan minoritet eller urbefolkning inte förvägras rätten att tillsammans med andra medlemmar av sin grupp ha sitt eget kulturliv, att bekänna sig till och utöva sin egen religion eller att använda sitt eget språk.

För att kunna använda sitt eget språk fullt ut är god undervisning i modersmål högst nödvändig. Behovet att utbilda modersmålslärare är enligt utredningen stort likväl som behovet att fortbilda obehöriga modersmålslärare. Barnombudsmannen välkomnar därför förslaget.

Utredningen föreslår vidare att varje nationellt minoritetsspråk tilldelas som särskilt ansvar till ett lärosäte och att detta ansvar åtföljs av resurser för att bygga upp en tillräcklig vetenskaplig grund, att kunskaper i minoritetsspråken ska vara meriterande vid ansökan till högre studier, särskilt för lärarutbildning samt att möjligheterna till preparandutbildning övervägs för att förbättra rekryteringssituationen i språken. Barnombudsmannen tillstyrker förslaget på samma grunder som framförs ovan.

4.7 Ämnesdidaktik
Barnombudsmannen ställer sig positiv till förslaget att nya ämnesdidaktiska centra inrättas i syfte att stärka ämnesdidaktiken inom samtliga större skolämnen. Vi anser det glädjande att vikten av en god ämnesdidaktik lyfts fram. Den stimulans till ämnesdidaktisk forskning som de föreslagna centren ger kommer säkerligen att spegla sig i både lärarutbildningen och ute bland eleverna i landets skolor. Vi vill särskilt trycka på vikten av att den producerade forskningen sprids över hela landet så att den kommer så många lärare som möjligt tillgodo. Att centra förläggs till universitet och högskolor efter ansökan i konkurrens ser vi som positivt.

4.9 Förslagens genomförande och övergångsfrågor
4.9.1 Genomförande
Under förutsättning att förslagen blir verklighet anser Barnombudsmannen i likhet med utredningen att lärosätena så snart som möjligt bör sätta igång ett inventeringsarbete för att bedöma vilka inriktningar inom lärarutbildningen som man har förutsättningar att bedriva. Vi ställer oss även positiva till att lärosätena undersöker möjligheter till samverkan för att tillvarata resurserna på bästa sätt.

4.9.2 Lärarexamen
Barnombudsmannen är positiv till att utredningen tagit i beaktande behovet av fortbildning av de lärare som genomgått den nuvarande lärarutbildningen. Det är viktigt att barnen i skolan har kompetenta lärare. Det är av största vikt att de kunskapsluckor som kan finnas hos lärare som genomgått nuvarande lärarutbildning täpps igen.

5 Lärarutbildningens förutsättningar, arbetssätt och inre organisation

5.1 Antagning och urval

Barnombudsmannen tillstyrker förslaget om att undersöka möjligheterna att anordna lämplighetsprov för antagning till lärarutbildningen. Vi tycker att förslaget är intressant eftersom det vid sidan av goda betyg och andra relevanta kunskaper garanterar att de individer som är mest lämpade för läraryrket antas. Ur ett barnperspektiv är det självklart att endast de personer som är bäst lämpade för att vara lärare ska få uppdraget.

De egenskaper vi anser är viktiga att bedöma vid ett lämplighetsprov innefattar bland annat social kompetens det vill säga förmåga att kommunicera med barn, ungdomar, föräldrar, kollegor och andra i samhället. Fallenheten att kunna leda, uppmuntra och stödja en grupp i utveckling är en annan viktig förmåga som skulle kunna bedömas.

5.2 Behörighet och förkunskapskrav
Barnombudsmannen stödjer utredningens rekommendation att behörighetskraven för utbildningen bör ses över i syfte att skärpa kraven och höja nivån på de sökandes förkunskaper. Basala kunskaper är nödvändiga för att kunna tillgodogöra sig lärarutbildningen på ett bra sätt. Dessa kunskaper ska vara inhämtade innan lärarutbildningen påbörjas för att utbildningen ska kunna koncentreras på att förbereda de studerande för yrkeslivet.

5.7 Lärarkompetens och anställningsformer
För att öka kopplingen mellan högskola och skola föreslår utredningen nya anställningsformer för lärarutbildare. Ett förslag innebär tidsbegränsade anställningar som adjunkt, erkänt skickliga lärare anställs för en period på fem år. Ett annat förslag innebär kombinationsanställningar, då lärares tjänstgöringstid delas mellan skola och högskola. Slutligen föreslår utredningen utbytesanställningar där en högskolelärare under en viss tid tjänstgör i skolan medan en lärare från skolan arbetar inom högskolan.

Barnombudsmannen ställer sig positiv till utredningens förslag. Vi anser det viktigt att det utöver den erfarenhet lärarstudenterna får genom den verksamhetsförlagda utbildningen finns kompetenta lärarutbildare med egen och färsk erfarenhet av den svenska skolan.

7 Lärarutbildningen i samverkan
Barnombudsmannen ser positivt på utredningens rekommendationer att genom olika åtgärder stärka den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU). VFU är en central del i de blivande lärarnas utbildning där de kan få den viktiga praktiska erfarenheten.

7.3 Fortbildning och kompetensutveckling
Barnombudsmannen stödjer utredningens förslag att frågan, om hur ett system för fortbildning och kompetensutveckling för lärare kan organiseras och finansieras, utreds vidare. Att lärare får möjlighet till ständig kompetensutveckling är en förutsättning för att utveckla och stärka kunskaper under ett helt yrkesliv inom såväl det ämnesmässiga som pedagogiska planet.

Avslutade synpunkter
Ungdomsstyrelsens rapport fokus 08  handlar om barns och ungdomars livsvillkor i socialt utsatta områden. Rapporten slår fast att kvalificerade lärare kan väga upp andra försvårande omständigheter i barns levnadsmiljö. Detta är ett argument för varför det är viktigt att vi har en bra lärarutbildning i Sverige.

I enlighet med FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) artikel 2 och artikel 28 har varje barn rätt till en god utbildning. Skolan ska vara en plats för alla. I dagsläget är situationen för barn med särskilda behov och barn med funktionsnedsättning inte alltid tillfredställande. Många barn med funktionsnedsättningar känner sig åsidosatta, exempelvis när de inte kan delta i alla aktiviteter tillsammans med sina klasskamrater, detta är något som tas upp i Rädda Barnens skrift ”Får jag vara med? - om vardagen i skolan för barn med rörelsehinder”. Vi anser därför att det är viktigt att alla lärare får baskunskaper om olika funktionsnedsättningar. Barn med funktionsnedsättning har olika behov och det är viktigt att lärare har kunskaper om vilka effekter funktionsnedsättningen kan ha för deras skolgång. Alla barn måste känna att de kan delta i undervisningen på lika villkor. Barnombudsmannen anser att det är av största vikt att det redan på lärarutbildningen skapas en medvetenhet kring bemötande och tillgänglighet så att kommande lärare är väl förberedda för att bidra till alla barns rätt att få en god utbildning.

Enligt direktiven syftade utredningen till att utifrån förskolans, fritidshemmens och skolans mål och behov av lärarkompetens lämna förslag på en ny lärarutbildning. Utgångspunkten för utredaren ska vara att ämnesdjupet skall ha en större tyngd än tidigare. Barnombudsmannen instämmer i att djupa ämneskunskaper är viktiga men vi vill tydliggöra värdet med relevanta kunskaper om exempelvis barn, barn- och ungdomskultur och barns psykosociala utveckling.

Barnombudsmannen har förståelse för och håller med utredningen om vikten av en lärarutbildning som vilar på en vetenskaplig grund. Vi vill dock varna för risken att utbildningen blir alltför fokuserad på forskning. Barnombudsmannen anser att lärarutbildningen främst ska förbereda för ett yrkesliv som lärare. Lärarstudenter bör under utbildningen bli väl förtrogna i att ta del av forskningsrapporter. Detta ska bli en vana för lärare, så att de kan omsätta både äldre och nyare forskningsrön i praktiken. Det yttersta ansvaret för att förse skolan med ny forskning bör dock ligga på skolans huvudman eller rektor.

Barnombudsmannen vill också påpeka att en reformerad lärarutbildning inte ensamt är lösning på problemen i skolan. Det är som att lägga över ansvaret för skolans framtid på unga, nyutexaminerade lärare. Vi får inte glömma bort att det i dagens skola finns många duktiga och erfarna pedagoger. Vi vill uppmana till att resurser satsas även på att nyttja, förstärka och utveckla den redan befintliga kompetensen. Vi vill att särskilda medel avsätts för fortbildning av de redan yrkesverksamma lärarna. En tänkbar kompetensutveckling skulle kunna vara olika former av mentorskap där erkänt skickliga pedagoger eller lärare med nya kunskaper fungerar som stöd och inspirationskälla för sina kollegor.

Kunskap är föränderlig, detta gäller inte minst i det samhälle vi lever i idag. En viktig del av läraruppdraget är att förmedla hur man söker, väljer ut och kritiskt granskar fakta. Endast goda ämneskunskaper hos lärare garanterar inte att eleverna får en god utbildning. En skicklig lärare har djupa ämneskunskaper, god pedagogisk förmåga och en förståelse för det sociala uppdrag som följer med lärarrollen.

Fredrik Malmberg
Barnombudsman

Charlotte Lenman
Ansvarig jurist