Specialskolemyndighetens redovisning av uppdrag angående översyn av timplanen för specialskolan, m.m.

Ställd till: Utbildningsdepartementet
Diarienummer: 9.1:1329/08

I enlighet med FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) artikel 2 och artikel 28 har varje barn rätt till en god utbildning. Specialskolan ger döva och hörselskadade elever möjlighet till en utbildning som är anpassad till de speciella behov som följer av funktionsnedsättningen.

Barnkonventionens artikel 29 fastslår att barnets utbildning inte enbart ska förmedla relevanta faktakunskaper utan även syfta till att utveckla respekt för mänskliga rättigheter samt förbereda eleverna för att skapa och deltaga i ett fritt samhälle i en anda av förståelse, fred, tolerans, jämställdhet mellan könen och vänskap mellan folk.

Utbildningen ska även syfta till att utveckla barnets fulla möjligheter i fråga om personlighet, anlag samt fysisk och psykisk förmåga. Barnkonventionen betonar även att utbildningen ska ges på grundval av lika möjligheter. Barnombudsmannen anser därför att det är viktigt att den utbildning som specialskolan tillhandahåller i så stor utsträckning som möjligt är likvärdig den som erbjuds av grundskolan.

Specialskolans elever måste ha likvärdiga möjligheter att uppnå de grundläggande målen samt att komma in på och klara av studier på gymnasienivå. Även om många av specialskolans elever fortsätter sin utbildning på riksgymnasier måste det finnas möjlighet att välja en annan skolform. Att eleven har studerat på specialskolan ska inte utgöra något hinder för framtida valmöjligheter.

Specialskolemyndigheten resonerar att språkinlärning för döva och hörselskadade elever är viktig för deras fortsatta kunskapsutveckling och föreslår därför att svenska, engelska och teckenspråk ges ett ökat antal timmar. Myndigheten argumenterar vidare att elever med hörselnedsättning inte har samma möjlighet som andra elever att ta del av den samhällsinformation som sprids genom etermedierna.

För att kompensera detta föreslås att de samhällsorienterande ämnen får utökat antal timmar. Dessa resonemang har Barnombudsmannen inget att invända emot. Vi har även inget att invända mot att matematikundervisningen och språkvalet behåller samma antal timmar som tidigare. Vi tror liksom utredaren att de utökade antalet timmar för ämnet svenska kan ha positiv effekt även för resultaten i matematik.

Barnombudsmannen har vissa invändningar mot förslaget att minska antalet timmar för de praktiska estetiska ämnena. Barnkonventionen fastslår att barnet ska ha rätt att fritt delta i det kulturella och konstnärliga livet och att barn ska ha lika möjligheter till kulturell och konstnärlig verksamhet. Skolan och de estetiskt praktiska ämnena är en viktig aktör för att utveckla och möjliggöra barnets rätt till kultur.

Vi anser därför att en minskning av antalet timmar för de praktiskt estetiska ämnena är olyckligt, även om det är positivt att antalet timmar fortfarande är högre för specialskolan jämfört med grundskolan. Specialskolemyndigheten menar att det minskade antalet timmar delvis kompenseras genom det ämnesövergripande arbetssätt som används.

Barnombudsmannen anser att det är en god ambition att de estetiska ämnena integreras i fler ämnen men ifrågasätter om det verkligen kompenserar den föreslagna minskningen. Barnombudsmannen vill i sammanhanget även uppmärksamma barnkonventionens artikel 12 och artikel 13 som slår fast rätten att bli hörd samt rätten till yttrandefrihet. Inom skolans område kan artiklarna realiseras genom elevers rätt att påverka undervisningen. Vilket arbetssätt skolan ska använda sig av är inte bara en fråga för lärare och skolledning utan även eleverna ska ha möjlighet att komma med förslag rörande hur skolan ska arbeta.

Barnombudsmannen ställer sig negativ till att skolans val innefattande studie och yrkesvägledning (SYV) och praoverksamhet, minskas från max 600 timmar till max 100 timmar. Att många grundskolor väljer att avveckla praoveckorna är inget hållbart argument för att specialskolorna ska göra detsamma. Barnombudsmannen anser att det är viktigt att eleverna har möjlighet att vända sig till SYV för vägledning och information inför framtida val och att de får prova på arbetslivet genom prao.

I barnkonventionen nämns särskilt att studierådgivning och yrkesorientering ska göras tillgänglig för alla barn. Detta är särskilt viktigt för barn med olika funktionsnedsättningar då både föräldrar, omgivningen och barnet kan vara låsta vid snäva förväntningar om vad han eller hon ska göra i framtiden. Barn kan endast utveckla sina resurser om det finns många olika möjligheter och om de vet hur de ska få information om dem.  

Vi ställer oss i övrigt positiv till att de föreslagna timplaneförändringarna, om de genomförs, ska ske i projektform och att man knyter en extern resurs till projektgruppen som dokumenterar och utvärderar effekterna.

Fredrik Malmberg
Barnombudsman

Charlotte Lenman
Ansvarig jurist